Intervjuer med internationella experter

Vi intervjuade 17 personer från ett antal länder i Europa med erfarenhet av frigrisning i februari 2021: Tyskland (förkortning GER i svaren nedan) 5 st, Holland (HOL) 1 st, Schweiz (SUI) 4 st, Danmark (DEN) 3 st, Sverige (SWE) 2 st och Storbritannien (UK) 2 st.

Intervjuerna gjordes i februari 2021, antingen muntligt (60 min) eller skriftligt. Experterna har jobbat med frigrisning i olika roller, största delen som forskare och/eller inom rådgivning.

Enkätens tema var ”hurudan är en bra box med tanke på fri grisning eller -digivning?”. De intervjuade fick se en omfattande lista på teman inom området, men ombads svara enligt vad hen särskilt vet om, eller anser att är viktigt.

Svaren har grupperats enligt similaritet och ordnats så, att de svar som fått de flesta omnämnandena eller rekommendationerna kommer först. Efter svaren anges den expert som stod för utlåtandet (land, nummer: t.ex. SWE2).

 

 
Boxstorlek och suggans vändkrets

Boxstorlek

Rekommendationer för frigrisning 6 - 9 m2

  • Över 5 m2, rekommenderas åtminstone 6 m2 UK2
  • Minst 6 m2 om boxen inte är indelad i sektioner - med sektioner krävs en större box UK1
  • 6,2-6,3 m2 fungerar helt braSWE1
  • Rekommenderas 6,5-7,0 m2 SUI3
  • minst 6,5 rekommenderas 7-7,5 m2 GER2
  • minst 6,5 helst 7-8 m2 SUI2
  • rekommenderas 7 m2 SWE2
  • minst 7,5 m2 GER4
  • minst 7,5 rek. 8 m2 SUI4
  • för eko minst 7,5 m2 rek. över 8 m2 som mått för boxen inomhus, dessutom rastgård ute GER1, HOL
  • Minst 7,6 m2 om boxen sektionerad UK1
  • Minst 8 m2 HOL
  • Rek. 9 m2 GER5

Fri digivning

  • 6,5 m2 kan räcka GER2 / borde räcka GER4
  • 6 m2 GER5
  • I gruppbox suggans egen box 4,7 m2 GER5

Ej definierat (fri grisning eller fri digivning)

  • För suggan 5 m2 + övrig boxinredning GER3
  • Kvadratisk box minst 5,76 m2 DEN2
  • Kvadratisk box minst 6,76 m2 DEN3
  • Minst 6,0-6,5 m2 rek. 7 m2 DEN1

Åsikterna om huruvida boxen kan vara för stor skiljer sig åt

  • Inte för stor (för att suggans liggplats och grishörnan blir för långt från varandra) GER3, GER4, UK1, UK2, DEN3, SWE1
  • Ju större, desto bättre GER5, SUI4

Suggans liggområde/boområde får inte vara för litet

  • SUI1, SUI3, SUI4, DEN1, DEN3, UK2, SWE1
  • suggan måste kunna vända sig fritt SUI1, SUI3, SUI4, DEN1, DEN3
    • suggan trampar lätt på grisarna om den inte har rum att vända sig SUI3
  • minst 4,5 m2 SWE1
  • minst 5,0 m2 GER3
  • längd (?) minst 1,6 m, rekommenderas 1,8-2 m DEN2

Om boxens mått

  • Bredd över 2 m, rekommenderas 2,3 m DEN1
  • Bredd helst 2-2,1 m DEN2
  • Den kvadratiska boxens mått minst 2,4 x 2,4 m (=5,76) DEN2
  • Om boxen är mycket smal är den ofta smutsigare än en bredare box (t.ex. bredd 1,7 m jfr 2,4 m) HOL

Andra kommentarer om boxens storlek

  • En sektionerad box kräver mera utrymme SUI1, SUI3, UK1
  • En stor box är inte bättre än en liten (t.ex.  8 m2  jfr 6 m2 ), om den är dåligt planerad DEN2, UK1

Suggans vändkrets

Noggranna rekommendationer

  • 2m bred box För att vända sig runt kan mindre räcka, men för att lägga sig ner behöver suggan detta utrymme. Minimimåtten kan beräknas enligt vikten (W): längden = 38.4 x W x 0,33 och bredden = 12,6 x W x 0,34. GER1
  • 2 m bred box DEN2, HOL
  • Beror på suggornas ras. Vändkretsen borde bestämmas på basis av ett representativt urval av suggor. GER2
  • Liggområdet 2,3-2,5, ju mera desto bättre, eftersom suggorna kan vara 2 m långa DEN1
  • Det behövs ca  3,8 m2 mätt vid boghöjden (i höjd med benen behövs inte lika mycket utrymme) UK1, UK2

Inte mindre än suggans längd

  • DEN1, SUI3, SUI4, UK2, UK1
  • Suggan kan vända sig runt om diametern är hälften av dess kroppslängd, men redan en vändkrets som är lika lång som suggan minskar antalet vändningar UK1
  • 140 cm (liggområdets bredd i FAT2-boxen) är för smalt för att en fullvuxen sugga ska kunna vända sig runt SUI3

Ingång till boxen

Olika rekommendationer gällande dörren

  • Via dörren, som borde öppnas till servicegången GER1 DEN3
  • Det borde finnas två dörrar UK1 SUI3
    • Om suggan är framför den ena kan man använda den andra. Dörrar på gödslingsområdet underlättar renhållningen av boxen. SUI3
    • Det är lätt att ta sig till gödslingsområdet bakom suggan för att t.ex. granska vatten- och utfodringstråget. När suggan är fri är det överlag viktigt att lätt kunna ta sig till alla platser i boxen. UK1
  • Dörrar i boxens bakdel gör det lättare att ta sig från box till box och att t.ex. rengöra boxarna, när man kan gå genom alla boxar. Dörrarna kan också fungera så att man kan stänga in suggan på liggområdet med den så att man kan rengöra spaltområdet i lugn och ro. SUI4
  • Dörrarna bör gå enkelt att öppna och man borde kunna ta sig in i boxen med så få knälyft som möjligt DEN2

Andra kommentarer

  • En del producenter har gjort luckor i väggarna via vilka man enkelt kan gå in i boxarna (typiskt för frigrisningsboxar att väggarna är höha) DEN1
  • Det är bra om skötaren kan gå in i boxen så att suggan ser att någon kommer DEN3
  • I en del boxar, som i WelCon Farrowing Pen, finns möjligheten att gå in i boxen via grisarna område. Detta kan dock inte rekommenderas på grund av risken för smittspridning GER1

 

Med vändkrets avses storleken (diametern) på den största cirkeln man kan rita i boxen på höjden av suggans bog, innanför alla fasta konstruktioner och andra hinder. Vändkretsen är ett mått på hur lätt det är för suggan att vända sig i boxen. Om det är besvärligt att vända sig kan suggan minska sin aktivitet, vilket inte är önskvärt.   

 
Utrymmesindelning (olika funktionsområden) i boxen

Mellanväggar inne i boxen

Flera experter rekommenderar mellanväggar mellan ligg- och avträdesområdet

  • En mellanvägg hjälper suggan att hålla de olika aktivitetsområdena i boxen isär GER1, GER2, DEN3, SWE1, SUI4, UK2
  • Även mycket korta mellanväggar fungerar SWE1

Mellanväggar rekommenderas inte

  • Ju färre konstruktioner det finns i boxen desto bättre - suggan styrs hellre att särskilja aktivitetsområdena i boxen genom att t.ex. placera vattennipplarna i området med spaltgolv SUI4
  • Producenterna tycker inte om ”överflödiga” konstruktioner, de samlar smuts HOL
  • Grisarna kan bli i kläm mellan suggan och mellanväggen SUI4

Andra kommentarer

  • En del använder trösklar för att avskilja liggområdet och gödselytan från varandra SWE1, men de försvårar renhållningen UK2, HOL
  • Mellanväggarna bör kunna öppnas, eller ha öppningar för grisarna att gå igenom UK1
  • I Danmark används vanligen inte mellanväggar, utan boxarna är öppna DEN1

Utrymmesindelning (olika funktionsområden) i boxen

Boxen ska vara indelad i följande områden: suggans liggområde + grishörna + gödselområde

  • GER1, GER3, GER4, DEN1, SWE1, SUI1, SUI2, UK1
    • Behövs endast i små boxar GER5
  • Dessutom nämns ett separat utfodringsområde för suggan GER4, SUI2, UK1
  • Utrymmesindelningen är en avgörande faktor med tanke på boxens funktionalitet GER3, SUI1
  • Sektionerade boxar är renare SUI3, UK2

Som faktorer som främjar utrymmesindelningen nämns

  • Mellanväggar mellan ligg- och gödselområdet GER1, GER2, DEN3, SWE1, SUI4, UK2
  • Golv, fönster till grannboxen, vatten, utfodring, ventilation GER3
  • Ventilation SWE2
  • Den norska modellen är bäst GER2

Andra kommentarer

  • I mindre boxar är utrymmesindelning nödvändig, större boxar (9 m2) och mindre indelning är att föredra GER5
  • Indelning i olika sektioner är inte vanlig i Sverige SWE1
  • Sektionering används just inte HOL, DEN3

I en typisk finsk frigrisningsbox finns det sällan mellanväggar, utan djuren lockas att bilda funktionsområden med hjälp av olika miljö (t. ex. drag på avträdes-, men inte liggområdet) och golvmaterial inom boxen. 

 
Skyddskonstruktioner för grisarna

Allmänt om och behov av skyddskonstruktioner

Anvisningar om skyddskonstruktionernas mängd och monteringsställen från de intervjuade som rekommenderar skyddskonstruktioner.

  • Boxen nästan helt fodrad med skyddskonstruktioner DEN3, SUI4, UK1
    • Också på dörrarna UK1
  • En snedvägg på det ställe där man vill att suggan ska ligga och rör på de ställen där man vill att den inte ska ligga DEN1, DEN2, DEN3
  • I tillräckligt breda boxar är skyddskonstruktioner till nytta, i för små eller smala boxar tar de onödigt mycket utrymme HOL
  • Snedvägg vid alla väggar där suggan kan tänkas vilja ligga UK2

Skyddskonstruktioner är inte viktiga och rekommenderas inte

  • Skyddskonstruktioner är inte nödvändiga SUI2
  • Då grisar blir i kläm under suggan sker det vanligen mitt i boxen och inte nära väggarna, så suggans tillgängliga utrymme verkar vara viktigare än skyddskonstruktioner GER1
  • Jag rekommenderar inga skyddskonstruktioner, eftersom största delen av de fall då grisar blir i kläm under suggan sker när suggan byter sida, och skyddskonstruktioner hindrar inte detta SUI1
  • På en del gårdar finns inga skyddskonstruktioner eftersom producenterna anser att det inte bevisats att de fungerar HOL

Snedväggar och skyddsrör

Snedväggar, skyddsrör eller båda? Olika åsikter:

  • Snedväggar är bättre än skyddsrör UK1
  • Inte bara snedväggar (också skyddsrör eller bara skyddsrör) DEN2
  • Inte bara skyddsrör (snedvägg vid suggans liggplats) DEN1
  • Man kan använda enbart skyddsrör, eller dessutom snedvägg DEN2
  • Ett bättre alternativ än skyddsrör är 20 cm stående skivkonstruktioner, som grisarna kan gå under (ett slags liten snedvägg?) HOL

Snedväggar

  • Rekommendation och/eller omnämnande om att de stöder suggan när hon lägger sig GER1, GER4, DEN1, DEN2, DEN3, SWE1, SUI3, UK1, UK2
  • De kommersiella versionerna måste modifieras så de är mer flexibla DEN2
  • Tillräckligt stor 1,5 m DEN2
  • Stadig för suggan UK1
  • Tillräckligt rum för grisarna under snedväggen DEN1 och bakom den DEN3
  • Används knappast alls i Schweiz SUI1, SUI3
  • Bevärliga att rengöra, sällan rena DEN2

Skyddsrör

  • Rekommendation av GER1, GER2, GER3, GER4, DEN1, DEN2, DEN3, SWE1, SWE2, SUI2, SUI4
    • Rekommenderas eftersom de tar litet utrymme jämfört med snedvägg GER2
  • Skyddsrören hindrar också suggan att grisa med bakdelen fast i t.ex. väggen DEN2
  • Rekommenderar skyddsrör bara på vissa ställen i boxen eller bara i vissa situationer GER5, DEN3, SUI2, SUI3
    • Bara på en vägg SUI2
    • På boxens kortväggar DEN3
    • Bara i mindre boxar. Skyddsrören utgör hinder och grisarna fastnar i dem. SUI3
    • Kan möjligen vara till nytta om suggan kortvarigt hålls i skyddsgrindar GER5
  • Skyddsrör kan inte rekommenderas UK1, UK2
    • Grisarna kan bli krossade mot rören (undantag öppningen till grisboet) UK1
    • Jag är inte övertygad om att de fungerar UK2
  • Iaktta försiktighet om du använder halm - grisarna kan fastna GER1, UK2

Andra typer av skyddskonstruktioner och andra kommentarer

  • Inga konstruktioner som är fästa i golvet DEN1, DEN2, DEN3, SUI2, UK1, UK2
  • Skydd framför grishörnan DEN1, UK1
  • På en gård finns i en kvadratisk box ett runt liggområde, där det mitt i kommer ner ett rörligt hinder ovanifrån. Hindret hindrar suggan att byta sida när den ligger (används inte allmänt). I det skede suggan bygger bo kan suggan söndra hindret. DEN3
  • På en del gårdar används ett rör som styr suggan grisa i en viss position (bakdelen mot grisboet). Det fungerar mycket bra och röret tas bort när suggan har grisat SWE1 eller efter några dagar SWE2.
  • Om suggan och grisarna har ett gemensamt fodertråg hindrar ett rör framför tråget suggan att klämma in grisarna mellan sig själv och tråget SWE1
  • Ett bättre alternativ än skyddsrör är 20 cm stående skivkonstruktioner, som grisarna kan gå under (ett slags liten snedvägg) HOL

Precisering: Med skyddsrör avses horisontellt monterade metallrör på låg höjd nära väggen. Grisen ryms under eller bakom röret i skydd för suggans kropp.

 
Golvmaterial

Spalt, dränerat eller fast golv?

Golvet väljs enligt förhållandena

  • Om det inte finns ordentligt med strö i boxen delspaltgolv, annars fast GER4, GER5, UK1
  • I en 5-6 m2 box är helspalt enda alternativet HOL, DEN3

  • I en 7,5-8 m2 box fungerar indelningen av utrymmet, då delspaltgolv  HOL

  • Om man inte kan hålla golvet rent används inte fast golv. Fasta golv är bra om de är torra och rena. DEN2, SUI4
  • I kalla förhållanden är fast golv bättre, i varma (Sydeuropa) gjutjärnsspalt DEN2
  • Spalt/fast golv svårt att välja, kvaliteten varierar mycket även inom materialgruppen DEN2
  • Vid frigrisning med rastgård, där utgödslingen inte är ett problem, rekommenderas 100 % fast golv GER1
  • ”Bästa möjliga” golvet i en frigrisningsbox skulle vara ett fast golv, ovanpå det en gummimatta och resten av boxen plastspalt SWE1

Många rekommenderar delspalt

  • Delspalt GER1: eftersom det helst inte ska vara spalt under suggan DEN3
  • Största delen fast SWE1, SWE2, SUI2, SUI3
    • rekommenderar så liten spaltyta som möjligt, kombinerat med urinränna SUI3
  • Högst 1/3 spalt GER2
  • 1/3-1/2 spalt DEN1
  • Fast golv minst motsvarande suggans längd DEN3
  • Om boxen är 6 m2 och suggorna långa, kan boxens proportioner leda till att suggan gödslar på det fasta området, trots att den har huvudet på spaltgolvets sida DEN1
  • Suggans och grisarnas liggområde ska vara fast GER1, GER2, SUI1
  • Suggans och grisarnas liggområde helst ströat med halm GER1
  • Producenterna gillar helspalt, problemet är ammoniak DEN3

Spaltgolvets kvalitet

  • Om spaltmellanrummen är för stora fastnar grisarna i det med klövarna DEN1, SUI11, SUI3
    • Högst 9 mm spaltmellanrum SUI1
  • Plast bättre än gjutjärn SUI2, eftersom ströet hålls bättre på, och man kan göra en lucka i plastspalten där man kan tippa ner gödsel SWE1
  • Viktig att golvet inte ger efter ens för tunga djur UK1
  • Gjutjärn eller metall HOL
  • Det bästa golvet är Schonlau-gjutjärnsspalt: stora element, få fogar, avfasade kanter, hållbart DEN2
  • Järn eller plast UK2

Fasta golvets fördelar (också i delspaltsbox)

  • Möjlighet att ströa och/eller använda bomaterial GER3, GER4, DEN2, SUI2, SUI3, UK1
  • Utrymmesindelning GER2, GER3
  • Fördelar med plastgolv med avlopp (på suggans boområde): ströet hålls kvar, bra hygien UK2
  •  

Det fasta golvets (golvytans) kvalitet

  • Rekommenderar dränerat (avloppsförsett) plastgolv på suggans liggområde UK1, UK2, DEN2
    • Eftersom hygienen med ett avloppsförsett golv (t.ex. 5 % öppning) är bättre än med ett fast golv och suggan sannolikt inte märker skillnaden DEN2
  • Om boxen är 7,5-8 m2 går det att inrätta skilda områden för liggande och gödsling. Då kan golvet vara av betong som har en liten lutning eller som har en mjuk plastbeläggning. Betong kan vara för strävt för grisarna, men man måste alltid kompromissa mellan suggans och grisarnas bästa. HOL
  • Knäskador hos grisarna på grund av betonggolv är ett problem - behövs mycket strö SWE1
  • Viktig att golvet inte ger efter ens för tunga djur. UK1
  • Terracotta-golv är mycket snyggt och håller lagom temperatur SUI1

Andra kommentarer

  • I Tyskland är 100 % fast golv inte vanligt, eftersom man har svämutgödsling och spaltgolv och inte använder strö GER2

Spaltens kvalitet och placering

Spaltens placering

  • Beror på boxmodellen, men alltid på gödslingsområdet GER1, GER2, GER3, GER4, DEN1, SUI1, SUI2, SUI3, SUI4, UK2
    • Om boxen är indelad i olika funktionella områden (betyder uppenbarligen att helspalt är ok i boxar utan indelning i funktionella områden) GER4
    • I boxens bakdel, på motsatta sidan av trågen GER3
    • Utanför boområdet UK2
  • I Australien fungerade med tanke på hygienen en golvmodell där det fanns spaltgolv omkring boet och boområdet, varvid boxen hölls renare UK1

Spaltområdets storlek

  • Spaltgolvet bör vara tillräckligt djupt för att suggan ska rymmas att gödsla där. 1,5 m är på gränsen. HOL
  • Ju större boxen är desto mindre spaltyta behövs det DEN1

Förhindrande av halka och hudskador hos grisarna

Många idéer för förhindrande av halka

  • Golvet hålls torrt GER2, GER4, HOL; och rent SWE1, SUI3
  • Strö GER2, GER4, DEN1, SUI3
    • Flera nämnde att målet med ströningen är att hålla boxen torr och ren
    • Halm GER1, DEN1
    • Kutterspån (liten mängd, andra strömaterial inte lika bra) GER2
    • Sågspån DEN1
  • Uppruggning av det fasta golvet (betong) SUI1, SUI2
  • En del plastgolv kan vara synnerligen hala SWE1, UK2
  • Gummimatta GER1
  • Torrdesinficeringsmedel GER1
  • Ej plastspalt DEN3
  • Plastgolv med små konottror UK2
  • Schonlau-gjutjärnsspalt är bra DEN3
  • Terracotta-golv är bra (räfflat) SUI3
  • Golven eller snedväggarna får inte ge efter UK1

Förhindrande av hudskador hos grisarna: ströning, golvmaterial och andra konstruktioner

  • Strö DEN1, GER2, GER3, GER4, DEN2, DEN3, UK2
    • Halm DEN1, GER4, DEN3, SWE2
    • Liten mängd strö GER1, GER4
    • Sågspån DEN1
    • Mycket strö DEN1
    • Strategisk ströanvändning (väldigt mycket under grisningen) SWE2
  • Gammal, skrovlig betong ska helst förnyas, om det inte går ska den efter tvättning behandlas med mjuk tvål och få torka SUI3, eller målas SUI4
  • Plastgolv GER4
  • Om det är betong ska den vara av hög kvalitet DEN3
  • I boxen får inte finnas farliga sprickor, t.ex. mellan det fasta golvet och spalten eller mellan dörren och gångjärnet UK1

Förhindrande av hudskador hos grisarna: suggan

  • Suggan ska producera tillräckligt med mjölk DEN3, SUI3
  • Det ska finnas en fungerande spene för varje gris GER1, GER4

      Andra kommentarer

  • Problemet ät att golvet borde vara så mjukt som möjligt flör grisarna, men det är illa för suggan, för den kan inte lägga sig ner på att mycket halt golv GER1, SUI1
  • Till och med på ekogårdar förekommer knäskador hos grisar GER1
  • Ett betonggolv kan vara mycket halt om det är vått eller om det kommit blötfoder på det HOL, eller om det är riktigt nytt, några tvättar hjälper i så fall SUI4
  • Det finns också golv som inte är hala om suggan står vänd i en viss ritkning, men suggan rör ju på sig så halkskyddet fungerar inte i alla riktningar DEN3
  • Ingendera något stort problem SUI2.... bar man använder bra material (kommenterar inte närmare vilka material) GER3
  • Dessa åtgärder förbygger både hudskador hos grisarna och mjölkfeber: för varje gris finns en fungerande spene, dessutom en liten mängd strö (t.ex. halm, kutterspån) GER1, GER4
Användning av skyddsgrind (grisningshäck) för fixering av suggan

Är det nödvändigt att fixera suggan?

Allmänt om användning av skyddsgrind

  • Skyddsgrindar används för att skydda de små grisarna  GER1, GER3, DEN2, UK1, UK2, HOL
  • Det är ett problem att bobyggandet förhindras UK1, UK2, SWE1
  • Biologiskt sett är skyddsgrundar inte så bra GER1, UK2

Rekommenderar kortvarig fixering

  • DEN2, GER3
  • Endast 2-5 % av producenterna klarar av (100 %) fri grisning DEN2

Kortvarig fixering kan vara nödvändigt om

  • vid övergång till frigrisning (gården övar sig) GER3, HOL, DEN1, DEN3, SWE1, SUI4, UK2
  • innan man hunnit fästa vikt vid modersegenskaperna vid aveln/gårdens val av suggor GER3, HOL, SUI4
  • suggan i dåligt skick, t.ex. benproblem GER2, GER3, SUI1
  • suggan nervös eller aggressiv GER4, SUI1
  • i specialfall HOL och också då endast under grisningen SUI3
  • stor kull (18 eller flera levande) GER2
  • gammal sugga GER2
  • om grisarna måste flyttas över till en amsugga UK2
  • innan man hunnit få lämpliga boxar i bruk (avser hela näringen) UK1
  • om gården är stor och de anställda ofta byts UK2

Fixering behövs inte alls om

  • skyddsgrindar behövs inte alls vid frigrisning GER1, GER2, SWE1
  • skyddsgrindar behövs inte nödvändigtvis HOL. SUI3
  • bra box SWE2 och bra rutiner SWE1
  • suggorna i gott skick och högst 14 levande grisar GER2
  • livskraftiga >1 kg grisar, måttlig kullstorlek GER2

Andra kommentarer

  • Frigrisning lyckas inte i en box som inte är planerad för det. Boxen ska byggas som en äkta frigrisningsbox. DEN1, UK1
  • I Schweitz har största delen av gårdarna och deras boxar inte alls några häckar längre SUI2
  • På vissa gårdar finns av sparskäl färre häckar än boxar. Häcken tas helt loss efter användningen och flyttas vid behov till en annan box HOL
  • I övergångsskedet från grisning i häck till frigrisning behövs tid och inlärning. Ibland tappar producenterna tron på systemet för snabbt och tänker att det är något fel med frigrisning, fast det i själva verket handlar om att djuren och skötarna inte vant sig vid det nya systemet. Suggorna måste vänja sig vid det nya systemet, genetiken spelar inte nödvändigtvis så stor roll. UK2

Temporär fixering av suggan: när, hur länge? 

Fixeringen bör störa suggan så litet som möjligt

  • Skyddsgrindarna bör användas så att det stör suggan så litet som möjligt UK1
  • bör finnas möjlighet att stänga in suggan mellan skyddsgrindarna för den tid åtgärder utförs GER1

 

Olika åsikter om tidpunkten för fixering

  • Nära grisningen i skyddsgrind -> 2-4 dgr fixerad
  • 24 h före grisningen -> 3 dgr efter GER5
  • 1 dag före grisningen -> 4 dgr efter GER4
  • 1 dag före grisningen -> -5 dgr efter DEN2
  • När grisningen börjar -> 1 dag SUI1
  • När grisningen börjar -> 3 dgr efter grisningen GER1
  • När grisningen börjar -> 3-4 dgr HOL
  • När grisningen börjar -> Sammanlagt 4 dgr DEN1
  • När grisningen börjar (ingen kommentar om längden) SWE2
  • När grisningen börjar eller slutar -> 3 dgr efteråt GER3
  • I skyddsgrind endast om suggan är för sjuk eller nervös för att vara observant. I skyddsgrind när den första grisen har fötts. Skyddsgrinden öppnas när grisarna fötts. SUI3

Rekommenderar inte instängning mellan skyddsgrindar efter att grisningen börjat

  • Instängning mitt under grisningen rekommenderas inte eftersom det stör grisningen, också svårt att förutse när grisningen börjar och hur länge den tar så tidpunkten för instängningen varierar i praktiken mycket GER1, GER2, UK2

Varaktigheten för vistelsen i skyddsgrindar (utan kommentar om tidpunkten för instängning)

  • sammanlagt 3 dgr GER2
  • 3-4 dgr är tillräckligt med tanke på grisarna, men det borde finnas spelrum t.ex. då det gäller svaga kullar UK2
  • Beroende på suggan 3, 5 eller 7 dgr - enligt hur den beter sig mot sina grisar och människor (behovet av fixerng bör påverka avelsvalen) SUI4
  • Så kort tid som möjligt, men så mycket som behövs DEN2, DEN3

Andra kommentarer om tillfällig användning av skyddsgrindar

  • I Tyskland är 5 dgr tillåtet, GER1
  • I Schweitz har största delen av gårdarna inga skyddsgrindar alls. Om skyddsgrindar finns används de endast i vissa boxar. SUI2
  • Vistelse i skyddsgrindar kan i framtiden förkortas, när man lär sig utföra öppningsskedet bättre GER5
  • En del av producenterna slutar använda skyddsgrindar rutinmässigt några år efter att de börjat med frigrisning och användar grindar endast i särskilda fall DEN1
  • Om skyddsgrindar används rutinmässigt och suggan tillbringar längre tider in dem måste boxen planeras så att suggan kan äta och vila när den vistas mellan skyddsgrindarna. Det kan leda till för många kompromisser, vilket leder till att producenterna tycker att boxen inte fungerar. DEN1
  • Skötarna måste lära sig att se när suggan kan släppas fri UK1
  • Man måste vänja suggan vid skyddsgrindarna, ge den mat och halm när den är fast och låta den komma ut ibland UK1
  • På en del av gårdarna används skyddsgrindar som kan stängas i olika lägen: t.ex. vid grisningstiden nära grishörnan och om man annars vill fixera suggan monteras grinden mot en annan vägg DEN3

Skyddsgrindens placering och vistelseområdets storlek

Det avgränsade områdets storlek (”buren”)

  • 2,1 m långt och minimibredd 62 cm när grindarna är stängda, litet justermån baktill så att också stora suggor får rum DEN2
  • Området innanför skyddsgrindarna så stort som möjligt (med tanke på suggans välmående) DEN3
  • Det är inte bra om utrymmet är för stort och suggan därför är får långt från grisarna/grishörnan UK2

Inte för nära väggen eller så att boxens vägg eller grishörnans vägg utgör det avgränsade områdets ena vägg

  • Skyddsgrindarna helst mera mitt i boxen så att grisarna har tillräckligt rum att dia suggan från båda hållen HOL, DEN1, SWE2, UK2
  • Med tanke på arbetsgången är det lättare om skötaren har möjlighet att gå runt den fixerade suggan DEN2, UK1

Andra rekommendationer om skyddsgrindens placering

  • Det avgränsade området inte för långt från grishörnan GER2, GER4, men inte heller för trångt GER3
  • suggan kan vara för långt borta från grishörnan om det avgränsade området är för stort UK1
  • bredvid grishörnan, men också bredvid fodertråget SUI4
  • Det rekommenderas att suggans bakdel är nära gången så det är lätt att hjälpa vid grisningen. Detta kan å andra sidan tvinga en att placera tråget längre bort från gången, vilket försvårar inspektionen och rengöringen. DEN2
  • placeringen är mera beroende av producentens personliga preferenser GER5, UK1
  • Skyddsgrinden  borde kunna stängas också så att man inte behöver vistas i samma utrymme som suggan. Man måste också se över grindarnas konstruktion UK1
  • Man kan vid behov vända skyddsgrinden framför grishörnan till boxens andra sida, så att man får suggan temporärt instängd i det lilla utrymmet mellan grinden och väggen.
Användning av strö

Halm är bäst

  • GER1, GER4, DEN1, DEN2 
  • Lång halm UK1, SUI4, men någon tjock madrass behövs nödvändigtvis inte UK2
  • Både för bobyggande och som strö SUI2
  • Halm med olika längd har något olika egenskaper SUI3; varierande strålängd kan nog medföra problem DEN2
  • Halm på fast golv, det gör boområdet mer lockande för suggan och hjälper till med boxens områdesindelning och renhållning (bäst för bobyggande). DEN1, DEN2
  • Användning av halm mycket viktigt SWE1
  • Strategisk användning av halm i grisningsskedet (mycket tjockt lager i grisningsskedet, städas bort några dagar efter grisningen) fungerar mycket bra på den egna gården SWE2
  • En halmbädd skulle vara optimal - håller också grisarna varma, och det behövs nödvändigtvis ingen grishörna GER5
  • Användning av halm innebär något slags sjukdomsrisk DEN2

Om jutesäckar

  • inte bra DEN3, SUI2, UK2 
  • skulle inte få ersätta annat strö UK2, HOL
  • används mycket GER3 
  • bättre än inget men de hålls inte på plats UK1

Andra strömaterial och -kombinationer som rekommenderas

  • Kutterspån och sågspån (bäst efter halm) GER1, DEN2
  • Halm och kutterspån är bäst GER2
  • En kombination av halm och kutter-/sågspån är bra, suger upp fukt UK1: denna kombination används på ekogårdar HOL
  • Halm och sågspån är bra DEN3
  • Sågspån och kutterspån är ok, suger upp fukt, men passar inte som bobyggnadsmaterial UK2 
  • Torv, kvistar DEN1
  • Sågspån är ok SUI1, är vanligt HOL

Material som inte rekommenderas/räknas som dåliga

  • jutesäckar DEN3, SUI2, UK2 
  • Alternativ till halm SUI4
  • Tidningar Sui2
  • Kutterspån DEN3
  • Inte för finfördelade material DEN2
Utfodring och vattning

Suggans utfodring och vattning

Rekommenderar torrfoder eller lyfter fram problem med blötfoder

  • mer djurvänligt, orsakar inte hygienproblem GER1
  • energitillförseln ofta ett problem med eget blötfoder SUI4
  • suggorna kan utfodras flera gånger om dagen DEN3
  • Vissa suggor tycker inte om blötfoder och kan sluta äta SWE1

Både torr- och blötfoder fungerar

  • Det finns goda och bra alternativ av båda och olika sätt att genomföra utfodringen HOL, DEN2, UK2
  • av båda finns goda erfarenheter SUI2

Trågets placering

  • Tråget borde placeras i boxens framdel/ bredvid servicegången och boxens dörr, så att det enkelt kan inspekteras och rengöras från boxens utsida GER1, HOL, DEN2, SWE1, SWE2, SUI4, UK1
  • Suggorna vill gödsla långt från sitt fodertråg, så det måste beaktas vid placeringen. Om boxen är för smal och tråget placerat på spaltområdet kan suggan gödsla i tråget. DEN1
  • Tråg på spaltområdet fungerar också, lätt att tömma DEN2, SWE1
  • Tråget bort från boområdet, mellan det fasta golvet och spaltgolvet, och vattennippeln bredvid tråget DEN1
  • Både tråget och vattenpunkten utanför boområdet av hygieniska skäl så att boet inte blir vått UK2
  • Tråget utanför boområdet eftersom 1) suggan kan trampa på grisarna i utfodringssitutionen och 2) kan påverka suggans val av gödslingsställe (det ska finnas tillräckligt utrymme i boxen så att suggan inte när den står vid tråget vänder sig om och gödslar framför trågen) UK1, UK2

Vattning

  • Suggans och grisarnas vattenposter nära varandra GER3, SUI1, SUI4
  • Vattenkoppar både för suggan och grisarna i boxens framdel GER3
  • Vattenpunkten nära fodertråget UK1
  • Vattennippeln på det ställe där man vill att suggan ska urinera/gödsla, dvs. på spaltområdet SUI1, SUI4
  • Både tråget och vattenpunkten utanför boområdet av hygieniska skäl så att boet inte blir vått UK2
  • Vid torrutfodring ska tråget fyllas med vatten. Suggorna dricker helst från tråg. SUI2
  • Det är inte bra om suggan bara har en vattennippel i fodertråget, rekommenderas två nipplar SWE1
  • Ibland två nipplar, men suggorna använder inte nödvändigtvis dem båda SUI4
  • Rekommendation: vattenkopp med automatik som aktiveras när djuret rör vid den GER3
  • Vatten är ett viktigt element, det gjordes en undersökning där det framgick att hälften av gårdarna har vattennipplar som inte fungerar ordentligt SWE1

     

Andra kommentarer om suggans utfodring 

  • Rekommenderas att sinsuggornas foder byts till foder för diande suggor 4-5 dagar före grisningen eller först efter grisningen. Om man byter precis före (1-2 dagar) grisningen risk för förstoppning. En del ger suggorna extra vatten i fodertråget (vattennippeln vanligen placerad i boxens bakdel), särskilt för friska suggor är nyttan ifrågasatt. HOL
  • Blötutfodring är vanligt i Danmark. Det är bra om man lyckas locka suggan att äta 3-4 gånger om dagen och att den får äta så mycket den vill. Man borde fundera på om man vid frigrisning borde ha särskilda utfodringsrekommendationer för suggor än för suggor som grisar o häck eftersom de kan ha bättre aptit och mindre problem med t.ex. förstoppning. DEN1
  • Rekommenderar det bästa/flexiblaste systemet; blötutfodring kan kontrolleras utan att man går in i boxen och det går att få mycket data om utfodringen, inte heller trågets placering så viktig. Det finns större variation vid torrutfodring (enkel jfr. många foderblandningar). Automatisk torrutfodring (sensorer noterar om suggan ätit, advanced dry feeding) kommer säkert att bli vanligare. Både blöt- och torrutfodring fungerar vid frigrisning, det utfodringssystem är bäst där man bäst kan undvika att gå in i boxen. DEN2
  • Vid blötutfodring får suggan nödvändigtvis inte tillräckligt energi (1-2 veckor från diperiodens början) så en stor del av suggorna utfodras med torrfoder. Spotmix Schauer har ett bra utfodringssystem, men alla automatiska system fungerar bra för suggor. SUI4
  • Blötutfodring kan öka suggans foderintag, men trågets hygien kan vara ett problem UK2
  • Grovfoder bidrar till att suggorna känner sig mätta och nöjda GER3
  • Det viktigaste i utfodringen är att varje sugga kan äta i lugn och ro i trygghet från negativt socialt umgänge GER5
  • Ej grunda tråg direkt på golvet. SUI4
    • Rekommendation: vattenkopp med automatik som aktiveras när djuret rör vid den GER3
    • Man borde ha liknande utfodrings/vattenanordningar i hela svinstallet så att suggan inte blir stressad över hur den ska dricka i grisningsboxen om systemet är ett annat än i sinavdelningen. UK1
    • På en gård hade man två tråg i boxarna, den ena ungefär mitt i boxen (invid väggen) på spaltområdet och den andra vid boxens dörr där man gav tilläggsfoder, systemet fungerar ganska fint. SWE1

 

Grisarnas utfodring och vattning

  • Prestarterfoder för grisar ska alltid finnas tillgängligt i boområdet, utom räckhåll för suggan, för annars äter hon upp det  GER1 SUI3 UK1 UK2
  • Bra om man kan erbjuda grisarna tilläggsmjölk (särskilt om det är stora kullar) UK2
  • Tillräckligt med utrymme så alla grisar kommer åt att äta GER5
  • Grisarnas foder kan serveras i särskilda utfodringsskålar och de ska rengöras två gånger om dagen GER1
  • ofta och fräscht foder UK2
  • Inget grisfoder på golvet SUI3
  • Det är också bra att servera grisarna vatten i skålarna de två-tre första dagarna, tills grisarna lär sig använda vattenpunkten (skålen) i boxen. GER1
  • Öppen vattenkälla för grisarna GER1, GER3
  • Också grovfoder för grisarna GER3
  • Gemensam utfodring rekommenderas ("family feeding", dvs suggan och grisarna äter samtidigt från ett långt tråg) GER4, SWE2 (på den egna gården, stor nytta i avvänjningsskedet)
  • På vissa gårdar har man testat om det hjälper att som tillägg till suggans mjölk ger grisarna tilläggsmjölk serverat i utfodringskoppen. Det är viktigt att grisarna inte är hungriga (god skötsel och utfodring av suggan), de drar då hellre sig tillbaka till grishörnan. DEN3
Renhållning och kontroll av miljön

Boxens utrymmesindelning är en viktig del av miljön

  • Ventilationen är mycket viktigt med tanke på boxens funktion (utrymmesindelning, hygien, smågrisdödlighet osv) DEN1, DEN3, SWE2, SUI2, UK1, UK2
  • Men hjälp av ventilation kan man styra hur suggan
    • lägger sig på rätt ställe DEN3
    • gödslingsbeteende: det ska finnas varmare och svalare områden i boxen, spaltområdet ska vara kallare UK1, UK2
    • utrymmesindelning; om det är varmt i boområdet grisar suggan sannolikt där och om det är svalare på området med spaltgolv gödslar suggan där. Suggan har då också möjlighet att lägga sig för att svalka sig på spaltområdet utanför boet. DEN1
  • Genom undersökningar har man inte ännu hittat något sätt att genom kontroll av förhållandena (temperaturen) påverka boxens hygien DEN2

In- och utluftens flödesvägar

  • Inluftsflödet sker vanligen i boxens framdel, till och med bredvid grishörnan (eftersom grishörnan är skyddad för drag) och luften strömmar från det renare området till det smutsigare och kommer ut från det område som har spaltgolv HOL
  • Ett bra system är då luften sugs ut genom golvet, det hindrar anrikning av ammoniak, slutresultatet är bra luft, god hygien (indelning av utrymmet), kontroll över och fördelning av temperaturen (varmt hos grisarna, svalare hos suggan). Med systemet kan luften renas innan den blåses helt ut. "Floor ventilation/ floor sucking"- kanske det heter.
  • Inluftsventiler ovanpå området med spaltgolv för att undvika drag i liggområdet. DEN1 
  • Inluftsöppning i taket för att få snabbt luftflöde på sommaren med tanke på suggan. I varma regioner (Australilen) används inluftsöppningar i väggarna, där luften kyls innan den kommer in.
  • På en av de intervjuades gårdar leddes inluften tidigare till gången, idag leds den till boområdet ungefär där tråget finns, detta är mycket bättre, suggorna verkar gilla att det är svalt på något ställe, eller kanska luftströmmen. Tidigare blandades intagsluften med inneluften och det fanns ingen tydligt sval plats / luftström i boxarna. Inställningen är mycket viktig, rekommenderas att man anlitar experter för detta. SWE2
  • Det finns olika sätt att ordna med luftströmning, på en gård kommer luften från boxens bakdel, på en annan gård kommer en del av luften uppifrån och en del via (under) golvet. SUI2
  • Det bästa ventilationssystemet är undertryck: det kommer in luft via hela takets längd och luften går ut via några öppningar. Långsam och jämn luftströmning i hela rummet. SUI3

Andra rekommendationer för kontroll av förhållandena

  • Viktigt att ventilationern är sektionerad, suggan får inte ha det för varmt och grisarna ska ha ett mysigt, varmt bo GER3, DEN2, SUI4, UK2
  • Drag ska undvikas på liggområdet GER3, DEN1, UK2
  • Tak på boområdet (suggans liggområde) skulle vara ett möjligt alternativ för att undvika drag, men det gör det svårare att följa med grisarna UK2
  • Kylningsmetoder
    • man kan kyla av omgivningen med avdunstning av vatten GER1
    • golvet i suggans liggområde kan kylas, det kan underlätta förhållandena för frigrisning särskilt på sommaren GER1
    • metallspalt HOL
  • Under grisningen kan det vara varmt i hela boxen, men om 6 timmar borde temperaturen sänkas för att grisarna ska lära sig att gå in i sin varma grishörna. Man han ha golvvärme under suggan, så att värmen är på under grisningen och stängs av senast ett dygn efter grisningen (enligt forskningen en fungerande lösning). Om det finns suggor som är i olika produktionsskeden i avdelningen är det besvärligt att optimera temperaturen. HOL

Flera nämner de individuella skillnaderna mellan suggorna

  • En del av suggorna har inget bra hygienbeteende, det finns stora individuella skillnader SWE1 SWE2 SUI2 UK2
  • Hygienen kan variera mycket i samma boxlösning. En del boxar hålls renare än andra, ibland gödslar suggan på det fasta området och inte på spalten, då är boxen smutsig och de anställda har inte tid/möjlighet att göra rent i boxen om suggan är fri. DEN3

Gödselgång/ gödslingsområde

  • Dörrar till gödslingsområdet underlättar renhållningen av boxen SUI2 SUI3 SUI4
    • med dörrens hjäp kan man stänga in suggan i liggområdet för den tid boxen rengörs SUI4
    • om man går från box till box genom dörrar kan det blir problem om hygienen är bristande eller om grisarna har sjukdomar som diarré, i normala fall funderar det ändå bra SUI2
  • gödslingsområdet ska vara tillräckligt stort UK2 
  • tillräckligt stor andel spaltgolv i gödslingsområdet GER1 UK2
  • Gjutjärns- eller metallspalter är mycket renare än plastspalter HOL
  • om suggans (och grisarnas) vattenpost placeras på gödslingsområdet hålls liggområdet bättre rent GER1

Boxens indelning, ventilation och användningen av strö med tanke på boxhygienen

  • Ventilationen är mycket viktig SWE2
    • Man kan påverka hyginenen i boxen med temperaturskillnader UK1
  • Ströning av det fasta golvet med halm hjälper suggan att gestalta var boområdet är, vilket sannolikt håller boxen ren och gör att indelningen av utrymmet fungerar (suggan gödslar på området med spaltgolv) DEN1
  • Suggor gödslar sällan i boområdet; gödslingsområdet ska vara tillräckligt stort UK2
  • I boxar där man har hygienproblem kan man blanda sågspån i halmen så att fukten sugs upp bättre SWE2
  • Det tar 2-3 dagar innan suggan lär sig använda de olika funktionella områdena i grisningsboxen, efter grisningen är det vanligen inga problem med hygienen SUI2

Olika tankar om renhållningsarbetet

  • Rekommenderar inte manuell utgödsling eftersom det är tidskrävande GER1
  • Boxarna borde rengöras två gånger om dagen SUI2
  • Lyfter fram som positivt att skötaren i samband med rengöringen kan inspektera suggan och grisarna när de i vilket fall som helst måste flytta på sig SWE2
  • Rengöringen av boxen görs lätt och trygg genom att suggan vid behov kan stängas in med skyddsgrindar GER5 eller stängas in på liggområdet (med en dörr eller mellanvägg) SUI4
  • Det är lättare att rengöra boxarna då suggorna utfodas SUI3
  • På en del gårdar finns det mellan det fasta golvet och spaltgolvet en lucka eller annan glugg där man kan fälla ner gödseln DEN1

Andra kommentarer

  • Producenterna tycker inte om ”överflödiga” konstruktioner, såsom mellanväggar, eftersom de samlar smuts HOL
  • Det är svårt att rengöra snedväggar DEN2
  • Om man vill ha en hygienisk box lönar det sig att fokusera på valet av golvmaterial DEN2
  • Torrutfodring är ett bättre alternativ för hygienen SUI3
Erfarenheter av kommersiella boxmodeller

GER1

  • Erfarenheter av två boxar vid frigrisning: FAT2 och He-Ku,till båda hör en ute/rastgård, båda avsedda för uppvärmda svinhus. He-Ku bättre eftersom suggan kan fixeras med skyddsgrindar för t.ex. läkemedelsbehandling vilket inte är möjligt med FAT2.
  • En annan välkänd frigrisningsbox är Welser Free Farrowing Pen, som baserar sig på WelCon -boxen.

GER2

  • De tyska tillverkarna har hittills planerat grisningsboxar som mer eller mindre framgångsrikt kan användas för tillfällig fixering med skyddsgrindar. Försöken att använda dessa boxar för helt fri grisning har alltid lett till katastrof, eftersom boxarna saknar nödvändiga konstruktioner:  boxarna är typiskt främst förstorade vanliga boxar. De har helspalt, en grishörna av standardmått vid framkanten, och för suggan en häck som kan öppnas. 

GER3

GER4

  • I alla lösningar där man inte indelat utrymmet i funktionella områden (utfodring, vila, aktivitet/gödsling, boområde) är möjligheterna för frigrisning dåliga. 

UK2

  • I bland gör producenterna ändringar av färdiga helheter. Också små ändringar kan påverka funktionen mycket, och om resultatet är en karastrof är det lätt att skylla på boxmodellen eller systemet.
  • En lyckad frigrisning garanteras inte enbart av boxens konstruktion utan beror också på djuren och skötarna.  Det finns ingen ”perfekt” boxmodell som passar för alla gårdar. UK2

 

Korta kommentarer

  • Problemet är ofta att boxens och ventilationens olika delar kommer från olika firmor och inte passar ihop. HOL
  • I SWAP-pen finns möjlighet att avgränsa suggans vistelse till ett visst område utan egentlig häck. DEN1
  • Schonlau-gjutjärnsspalt är bra. Den intervjuade menar att deras box är det bästa alternativet men konstaterar samtidigt att alla gårdar är olika och att lösningarna på gårdarna är olika. DEN2
  • Schonlau-spaltgolv är mycket bra.. Bra boxar i Danmark är Jyden/Skiold och Vissing Agro. DEN3
  • SWAP-pen har den fördelen att grindkonstruktionerna är vikbara. Gillar den sk. Fruby-boxen/Hummelstaboxen. SWE1
  • Se dokumentären "Different_farrowing_pens_used_in_Switzerland.pdf".  Alla har sina för- och nackdelar. Den intervjuade föredrar själv boxar där gödslingsområdet med en mellanvägg är avskilt från liggområdet, särskilt FAT2-boxen (eftersom han själv utvecklat den). SUI1
  • Alpha nest och ATX®-3-Zonenbucht är den intervjuades favoriter, också FAT2-boxen fungerar, även om dess indelning är problematisk för större suggor. Alla med integrerad grisningshäck är dåliga lösningar. SUI2
  • ATX, FAT2 är bra. SUI3
  • En kommersiell version av PigSafe-boxen är bra. Bigdutchmans box med en stor häck i mitten är ett dåligt exempel eftersom utrymmet inte används klokt och grisarna har lång väg från grishörnan till suggan. De boxar där man använder häck, WING pen är överraskande användbara trots att boxen är (för) liten. Combi Flex är också ok. UK1
  • Schmid-boxens nackdel är att grishörnan inte är framtill i boxen. I FAT2-boxen har suggan inte tillräckligt utrymme att vända sig vilker gör att grisar blir ihjältrampade SUI3
Smågrishörnan

 

Allmänt

  • En del av de intervjuade talar bara om själva grishörnan (d v s boet med tak), en del av boområdet som också innefattar grisarnas utfodringsområde

  • Alla intervjuade utom två anser att en grishörna är att rekommendera och är nödvändig

Grishörnans utformning och placering

Grishörnans placering: i boxens framdel, nära gången (de intervjuade eniga)

  • så det är lätt att öppna den och behandla grisarna GER1, GER2, SUI4, HOL, DEN1, DEN2, DEN3, SWE1, SUI1, SUI2, SUI3, SUI4, UK1
  • hörnan kan vara placerad parallellt eller tvärs emot gången SUI1

Andra kommentarer om grishörnans placering

  • hörnan ska vara nära suggans liggplats GER1, GER2, HOL, DEN1, DEN2, DEN3, UK1
    • det bästa sättet är att placera hörnan i boxens hörn UK1
  • grisarna går av naturen in i hörnen och lär sig bättre hitta hem SUI3, UK1
  • placeringen i ett hörn mest energieffektivt DEN2
  • man ska ha god inblick i hörnan från gången GER1
  • Hörnan ska också placeras så att suggan inte kommer åt att skada eller rubba hörnans konstruktioner UK1

Storleksrekommendationer (obs: en del talar bara om själva grishörnan, en del av boområdet som också innefattar grisarnas utfodringsområde)

  • 0,8-1 m2, enligt vad som är snittstorleken på 10% av gårdets största kullar GER2
  • 0,06m2 per gris GER5
  • 1 m2 UK1 UK2
  • minst 1 m2 SWE1
  • minst 1,2 m2 SUI4
  • för 10-12 grisar 1,3 m2 DEN1
  • 1,5 m2, nog beroende på kullstorleken HOL
  • 0,1m2 utrymme/gris  --> ca 1,5m2 SUI1
  • I Schweiz torde rekommenderas 0,1m2/gris, så grishörnan borde vara minst 1 m2, gärna ännu större. Min rekommendation: 1,5 m2, varav 1m2 täckt och resten reserverat för utfodring. SUI3
  • Grishörnan borde som helhet vara nog rymlig för grisarna 1,5-1,6m2, varav själva boet 1 m2. Om hörnan över 1 m2 är det svårt att värma upp den men 0,6 m2 är för litet. DEN2
  • Tillräckligt stor för kullen (1,1m x 1,5 m) SUI2
  • Rekommendationen nu minst 1 m2 (täckt), med fast golv är rekommendationen större. 1,5m2 grishörna med tak skulle vara bättre. DEN3
  • Tillräckligt stor (0,1 m2/gris) rum också för utfodring GER1
  • Alla ska få rum i hörnan också i slultet av diperioden SWE2, UK2, SUI2

Höjd

  • Så hög att grisarna inte rör vid värmekällan SUI3, UK1
  • 40-50 cm hög, om den är lägre hålls värmen inte i boet och om den är högre är den inte energiffektiv SUI4
  • ca 60 cm hög SUI1
  • Höjden beror på uppvärmningssystemet GER1
  • Grishörnans höjd är normalt 35-40 cm GER4

Rekommendationer om dörröppningens storlek

  • Stor så att grisarna har lätt att gå in och ut GER2, GER3, GER4, DEN3, SUI2, SUI3 SUI4, UK1
    • Lika stor som en av hörnans sidor GER4, SUI4
    • Kan vara helt öppen när golvvärmen och värmelampan är på GER3
    • Så stor att suggan när den är fri inte kan täppa till öppningen GER2, SUI3
    • Bäst: Elypso SUI3
  • Under grisningen borde dörröppningen mot boxen vara så öppen som möjligt så att grisarna hittar den. Senare kan dörröppningens storlek eventuellt minskas UK2

Minimering av värmesvinnet

  • Öppningen ska vara bred men inte så hög att värmen rymmer från grishörnan. SWE1
  • Viktigt att värmesvinnet inte blir för stort. I Danmark används ett 10 cm utskjutande tak ovanför dörröppningen. DEN3
  • Höjd 20-30 cm GER1
  • Framför dörröppningen borde man ha genomskinliga gardiner, de första två dagarna efter grisningen är det bra att lyfta upp gardinerna ovanpå grishörnan så att grisarna har fri ingång HOL
  • I grishörnan borde finnas en gardin framför dörröppningen och den ska vara väl isolerad SUI4

Grishörnans golv

  • Fast DEN1, DEN2, DEN3, SUI1, SUI2, SUI3
    • golvet inte kan hållas rent rent används inte fast DEN2
  • fast, ströat GER1, GER2
    • rekommenderar betong GER2
  • helspalt, en plastmatta kan läggas ovanpå DEN2

Strörekommendationer

  • rekommenderar ströning (utan att det frågas) GER1, GER2
  • halm, kutterspån GER2, UK1
  • samma strö som suggan (så att det inte är mer lockande att vistas utanför hörnan) SUI3
  • halm, sågspån, kutterspån. GER1
  • Sågspån DEN1
  • sågspån, kutterspån DEN2
  • halm SUI4
  • halm, hackad halm, kutterspån, gummimatta SUI1
  • hackad halm, kutterspån (dammar ej) SUI3
  • rock dust (stenmjöl, sand ? goda erfarenheter) t.ex. Zeosan under de första dagarna, hö (vall eller alfalfa) från dag 6 framåt. GER3
  • gummimatta med litet hackad halm ovanpå UK2
  • En del producenter använder jutesäckar så att säcken först är bobyggnadsmaterial för suggan och flyttas sen till grishörnan för att locka dit grisarna (suggans doft) GER1
  • Om det finns för mycket strö i boxen (särskilt lång halm) kan de små kultingarna ha svårt att röra sig där. Men om grisen är frisk och navelsträngen inte är för lång är 10-15 cm halm inget problem. Om grisarna är svaga rekommenderas att man använder kort halm eller annan slags strö SUI
  • Kornhalm är mjukare för grisarna UK1

Genomskinligt tak dåligt enligt de flesta

  • Ett genomskinligt tak fungerar inte särskilt bra på grund av dammet GER2, GER3, DEN2, DEN3, UK1, UK2
    • verkar inte vara lockande för grisarna UK2
    • plast blir skråmad och taket måste i vilket fall som helst lyftas upp DEN2
    • ett lätt och tunnt material är inte praktiskt, eftersom de anställda använder taket som avställningsyta eller kliver på det när de ska klättra över DEN3
  • Det är vissa fördelar med genomskinliga material i grishörnan, men den intervjuade kan inte säga hur det påverkar grisarnas beteende och deras acceptans av grishörnan GER4
  • Grishörnans tak behöver inte vara genomskinligt om grishörnan kan öppnas, rekommenderar ett icke-genomskinligt tak som lätt kan öppnas GER1
  • Man kan använda ett genomskinligt tak SWE1
  • Tak av trä eller annat fast material på grishörnan, tillräckligt stort så man lätt kommer åt grishörnan. DEN2
  • Grishörnan ska ha tak UK2

Erfarenheter av (automatiska) lyftanordningar för grishörnans tak

  • På en del gårdar kan man manuellt eller automatiskt lyfta upp alla grishörnors tak samtidigt i en avdelning, producenterna är oftast mycket nöjda SWE1 SUI3 SUI4
    • Om avdelningen är stor rekommenderas det inte eftersom värmen rymmer från hörnorna innan man hunnit göra sin inspektionsrunda. SWE1
  • praktiska automatiska system där grishörnornas tak sakta börjar lyftas upp när det blir ljust i avdelningen, grisarna vänjer sig vid det och sticker inte iväg UK2
  • Det finns grishörnor som öppnas automatiskt. Alla har inte en dörröppning som kan stängas. SUI2
  • Det har funnits automatiska system som stänger in grisarna i hörnan (de kommer in med inte ut) men dessa används just inte längre. HOL

 

Grishörnans uppvärmning

Allmänna rekommendationer och andra kommentarer

  • Det ska alltid finnas möjlighet till uppvärmning i grishörnan GER1, DEN3, SUI3, SUI4, UK1
    • Värmen ska också kunna stängas av GER1
  • Beror på gårdens energiform HOL
  • Det borde vara 25-30 grader varmt i grishörnan. Temperaturen kan sänkas från 30 grader till 20 grader under perioden mellan grisningen och avvänjningen HOL
  • Grishörnan bör vara väl isolerad SUI4

Golvvärme (vattenburen, värmeplatta i golvet)

  • Rekommenderar golvvärme GER1, GER2, GER3, GER4, DEN1, DEN2, DEN3, SUI2, SUI3, SWE1
    • Värmelampa som tillägg de två-tre första dagarna GER2, GER3, GER4, SUI3
    • Eventuellt tillsammans med värmelampa DEN2, DEN3, SUI3
    • I Sverige har nästan alla gårdar också värmelampa SWE1
    • Värmelampa som extra tillägg lockar grisarna SUI2
    • ett alternativ till värmelampa är att helt fodra grishörnan med aluminium GER4
    • Med golvvärme kan man använda litet strö HOL
    • Golvvärme är bra på vintern, varma somrar behövs det inte nödvändigtvis och en bra grishörna kan fungera också utan golvvärme (golvvärme rekommenderas ändå) SWE1
  • rekommenderar värmeplatta GER5, SUI3, UK1
  • rekommenderar vattenbädd GER1
  • rekommenderar värme i golv och tak (annat än lampa) SUI4
  • Föredrar inte golvvärme (hellre lampa), eftersom golvet kan vara varmt och luften kall UK2

Strålvärmare

  • Rekommenderar ”värmeladdning” i grishörnans tak GER1, DEN2
    • man kan också använda strö GER1
  • rekommenderar värme i golv och tak (annat än lampa) SUI4

Om värmelampor

  • Flera kommentarer om användning tillsammans med golvvärme, se ovan
  • Rekommenderar inte (enbart) värmelampa GER1, DEN2, SUI3, SUI4
    • värmer inte grishörnan jämnt GER1, DEN2, SUI3
    • Man är nu på väg att frångå enbart värmelampa DEN2, SUI3
    • kan tillsammans med halm förorsaka eldsvåda UK1

Om att stänga in smågrisar i hörnan

  • Rekommenderar möjligheten att stänga in grisarna i grishörnan GER1, GER3, GER4, GER5, HOL, DEN1, DEN2, SWE1, SUI1, SUI3, SUI4, UK1, UK2
    • i grishörnans övre del ska finnas en liten luftöppning (som grisen eller suggans huvud inte ryms igenom) UK2
  • Grisarna stängs i början in i grishörnan då suggan äter  HOL, SUI4, DEN1
    • Man kan göra så, men det är inte till någon nytta för hur grisarna lär sig använda grishörnan _____
  • Grisarna kan stängas in i grishörnan för att behandlas endast under den första veckan av sitt liv, för äldre grisar kan det medför stress att bli instängd GER4
    • Rekommenderar användning av flyttbara skivor eller säger att de är ett alternativ till att stänga grishörnan GER4 GER5 DEN2
  • Det finns grishörnor som har en mellanvägg, så att en del av grisarna kan stängas in så de inte kan ta sig till juvret, grisarna använder också mellanväggarna när de lägger sig DEN3
  • Man har också använt ”konstgjorda grisar” för att locka smågrisarna till grishörnan (en tennisstrumpa fylld med majs) eftersom grisarna gillar att ligga mot något DEN3

 
Hur klara stora kullar?

Aveln är den enskilda faktor som nämns oftast

  • Genetik GER1, GER3, GER5, DEN1, HOL, SUI4
    • nyckelfaktorn är livskraftiga, jämna grisar, därför borde mycket stora kullar undvikas. GER3, GER5 DEN1
    • t.ex. har Topig Norsvin fler fungerande spenar GER1
    • förädlas mindre men jämnare kullar (13-14 grisar), så som man går i Schweitz SUI4
    • Nederländska prodicenter säger att de hellre har några grisar färre i kullen om de andra grisarna då är tyngre och suggan har spenar för alla grisar HOL

Olika åsikter om hurvuvida det är mer krävande att hantera stora kullar då suggan är fri

  • I frigrisningsboxar är alla åtgärder möjliga att utföra som är möjliga i boxar med grisningshäck: t ex uppdelad digivning och tilläggsmjölk GER1 UK2
  • Skötseln av stora kullar kan vara mer utmanande vid frigrisning UK2
  • Vid behandlingen av grisarna skulle det inte få uppstå stress och särskilt om boxen har färre (skydds)konstruktioner kan behandlingen av grisarna kräva mera tid än om man hade tillgång till en skyddsgrind GER5

Grishörnans användning

  • Grishörnan används rutinmässigt som hjälpmedel när man medicinerar eller annars behandlar grisarna GER1 DEN2 DEN3
  • Grisarna stängs in i grishörnan för den tid suggan äter SUI2
  • Det är viktigt att på riktig följa med grisarna, också inne i grishörnan DEN2
  • Det rekommenderas att man utnyttjar grisarnas egen dagsrytm dvs. att man utför åtgärderna då de sover. Det är bra om suggan kan fixeras. Då kan man snabbare fånga in grisarna. GER1

Uppdelad digivning, tilläggsmjölk

  • Uppdelad digivning är svår att anordna, det rekommenderas endast för timmarna efter grisningen för att alla grisar ska få råmjölk GER1, DEN1
    • Amsuggor, tilläggsmjölk bättre GER1
  • Tilläggsmjölk är att rekommendera SUI1 men man ska planera väl hur mjölken ges (om skål: storleken och placeringen) så att det passar också de mindre grisarna DEN3

 

Utjämning av kullarna tveksam

  • Om suggan inte själv kan sköta hela kullen är det bättre att ändå låta grisarna vara kvar än att flytta över dem till en annan sugga. De överflyttade grisarna har en svag position, lägst i rangordningen. Producenter brukar ändå utjämna kullarna för att göra dem jämnare. DEN3
  • Om kullar utjämnas borde man låta de starka grisarna stanna hos gyltan så att de får mycket mjölk GER3
  • På en del gårdar används en beprövad metod där man tar de starkaste och tyngsta grisarna från stora kullar och flyttar dem till en sugga vars egen kull är liten; man ska ändå inte lägga dem hos en sådan sugga som legat ihjäl sina egna grisar. GER5

Verksamheten på en gård tillhörande en som intervjuats SWE2 (frigrisning)

Kullen hade 17 grisar varav en dödfödd. I samband med grisningen kontrolleras antalet fungerande spenar. Genom att utjämna kullarna enligt behov ger man ett lämpligt antal grisar åt varje sugga. Om det finns grisar som utvecklas sämre i en kull görs överföring (inte närmare sagt hur). Man kunde också använda tilläggsmjölk..
Om att låta grisarna stanna kvar i grisningsboxen vid avvänjningen

Bra med tanke på djurens välmående men (för) dyrt

  • Detta var en vanlig praxis för tiotals år sedan med det behövs dubbelt fler (dyra) grisningsboxar SUI1
  • Används inte, bra med tanke på djurens välmående men ekonomiskt olönsamt. SUI4

Metodens fördelar

  • Att låta grisarna stanna kvar i boxen har en positiv effekt för att minska grisarnas avvänjningsstress (kullarna blandas inte samtidigt som suggan tas bort) och också på hur de accepterar fodret. GER4
  • Att låta grisarna vara kvar i boxen har positiva effekter på grisarnas välmående, enligt undersökningar har dock inte förbättrat produktionens nyckeltal GER5
  • Minskar förekomsten av diarré i avvänjningsskedet SUI3
  • Vid avvänjningen lämnas grisarna kvar i boxen för 1-2 dagar och också grannboxarna öppnas, på det sättet blandas 2-3 kullar som sedan i grupp flyttas över till avvänjningsboxen, varvid man kan minska stressen som avvänjningen ger upphov till. GER1
  • Ett ännu effektivare sätt att minska avvänjningsstressen är att öppna upp till grannboxarna redan när grisarna är 10-14 dagar gamla (endast grisarna kan gå ut och in i boxarna, inte suggorna) Också dessa grisar får stanna kvar i boxarna 1-2 dagar efter avvänjningen. GER1

Risker och problem med boxkonstruktioner

  • Det är svårt att planera en box så att den är bra både för suggan, smågrisarna och för grisarna efter avvänjningen DEN3
  • I Tyskland kan de avvanda grisarna inte lämnas kvar i grisningsboxen, en orsak är lagstiftningen, dvs kraven på spaltbredden GER5
  • Man noga granska boxkonstruktionerna. Boxen måste vara större om man låter grisarna vara kvar upp till ca 30 kg vikt. Grisarna kan också fastna under t.ex. snedväggarna då de är större.  Det är riskfyllt att låta grisarna vara kvar i grisningsboxarna efter avvänjningen. UK1

Andra kommentarer

  • Känner till en gård där man gör så här, boxen 7,5m2.  Boxen fungerar bra för att styra grisarnas gödslingsbeteende eftersom den är så stor. DEN1
  • I Norge görs det, i Sverige och Danmark på några gårdar. Det görs i s.k. norska boxar (delvis fast, delvis spaltgolv). Ännu ett frågetecken hur metoden fungerar.  I Norge har gårdarna goda resultat, men där är gårdsstorleken lilten, metoden fungerar knappast på stora gårdar. DEN2
  • Mycket få gårdar gör så här, mycket på grund av investeringar och gårdens ekonomiska situation DEN3
  • I Schweiz känner man inte till den sk. norska modellen, där man använder grisningsboxen för de avvanda grisarna. De gårdar i Schweiz där grisarna för en kort tid efter avvänjningen får vara kvar i boxen görs omställningen från digivning till avvänjning på ett mjukare sätt. Ofta är detta ändå inte möjligt på grund av den 3 veckors rytm som ofta används. SUI3
Om att handskas med suggor i fri grisning

Överflyttning av suggorna till boxen

  • Dörren till boxen ska vara mot gången, i boxens framdel SWE1 SUI4 DEN1
  • På en del gårdar är dörren i boxens bakdel för att underlätta renhållningen DEN1
  • Breda dörröppningar och enkel flyttning sparar tid DEN2
  • Dörrarnas bredd 65-70 cm SUI4
  • Dörrarnas bredd minst 70 cm DEN2
  • Dörrarna öppnas utåt eller åt båda sidorna SUI4
  • Dörrarna kan öppnas ordenligt eller till och med lyftas av UK1
  • Suggan behöver tillräckligt utrymme för att gå in i boxen och vända sig runt GER1 UK1
  • Suggan ska helst ha ett stort utrymme framför sig när hon går in i boxen DEN2
  • Viktigt att skötaren är lugn DEN3
  • Så litet hinder och skuggor som möjligt SUI4; liksom tvärgränder, förändringar av golv ets. UK1

Utförande av åtgärder på suggan eller grisarna

De flesta rekommenderar att suggan fixeras

  • Med skyddsgrindar GER3 GER4 GER5 SUI3
  • På gödselgången med hjälp av en grind/mellanvägg (t.ex. i FAT2-boxen) GER1, GER2, UK2
  • Det behövs minst en grind i boxen mellan skötaren och suggan HOL
  • Rekommenderar boxkonstruktioner som skyddar de anställda (t.ex. lättanvänd grind) DEN2

Skyddsgrind behövs inte (nödvändigtvis)

  • Om suggan och skötaren har ett gott förhållande kan skötaren utföra olika åtgärder på suggan utan att den fixeras med skyddsgrind UK2
  • Skyddsgrindar inte nödvändiga, det är viktigt att behandla suggorna väl så att de förknippar människan med något positivt SUI3
  • Injektioner ges under utfodringen och det rekommenderas att man avleder suggans uppmärksamheten genom att krafsa på den SUI3 
  • Produceterna behandlar ofta djuren ganska bra när djuren är fria och suggorna inte fixeras då de t.ex. ska ges en injektion. Vård av sjuka djur är vanligen inget problem, eftersom en sjuk sugga sällan är aggressiv. SUI
  • Problem med att ge läkemedel om suggan är mycket aggressiv och det inte finns skyddsgrindar i boxen.  Värkmedicin som ges oralt en lysande uppfinning SWE1

Problembeteende hos suggor

Förekomst av aggressivitet: många nämner att det inte är ett problem

  • Det finns inte många aggressiva suggor, och därför inte heller problem med sådana HOL DEN1 DEN2 SWE2 SUI1 UK2
  • Suggor är vanligen aggressiva bara en kort tid DEN1 SUI1
  • ca 10 % av suggorna är aggressiva SUI4
  • En del suggor kan vara mycket aggressiva SWE1

Förhållandet mellan skötaren och suggan måste byggas upp

  • Det är viktigt att suggorna är lugna och litar på skötarna. Suggorna måste behandlas väl och man ska själv hålla sig lugn i alla skeden, inte bara i grisningsavdelningen. DEN3 UK1
  • Det krävs mera yrkesskicklighet av skötaren när suggorna är fria: man måste förstå deras beteende och språk och kunna reagera rätt i hotfulla situationer GER5 DEN1
  • Vid övergång till frigrisning måste producenten öva sig i att bemöta en fri sugga i grisningsboxen GER2
  • Det är viktigt att man känner djuren. På stora gårdar kan det finnas mera problem med aggressivitet mm. UK2

Rekommendationer

  • Det rekommenderas att suggan fixeras eller att man använder något slags vägg mellan suggan och skötaren medan åtgärder utförs GER1 GER4 DEN2 DEN3 HOL
    • Om det inte är möjligt måste man flytta bort grisarna från boxen för den tid ingreppen görs HOL
  • Om suggan är mycket aggressiv är det bra att låta den vara i ett annat rum medan dess grisar behandlas SUI3
  • Det kan vara ett problem för sugga att fixeras (i häck) med skyddsgrindar GER3
  • Om suggan är stressad eller har ont ska den behandlas med läkemedel SUI3

Genetik, aggressivitet och modersegenskaper

  • Om suggan uppvisar problembeteende ska den inte användas för avel GER3 GER1 GER2 SUI3 SUI4
  • En aggressiv sugga är ofta en bra modersugga  
    • Dess grisar växer ofta bra GER2 SUI3 SUI4
    • Kan vara bättre mödrar eftersom de är mer skyddande gentemot grisarna HOL
    • ”Moderligt” beteende och aggressivitet är en normal reaktion på att grisarna behandlas GER4
  • Genetiken påverkar hur suggan förhåller sig till människor HOL SWE2
    • Yorkshire en mer temperamentsfull ras, lantras är lugnare HOL
  • Suggor som är genetiskt lämpade för frigrisning:  Topig Norsvin (TN70), Suisag AG (“Schweizer Edelschwein”), BHZP db. Klara (Tyskland, för ekoproduktion) GER1
  • I länder där grisning i häck är/har varit vanligt har suggornas egenskaper inte valts enligt människans behov utan främst med tanke på grisarna (växelverkan) GER2
Bobyggande och grisning

Bobyggande

Nästan alla experter framhöll bobygandet som viktigt/ synnerligen viktigt/ viktigast av allt

  • Bobyggnadsmaterial ska ges åt suggorna och det används intensivt av ca 90 % av suggorna GER5
  • Det ska finnas fast golv under bobyggnadsmaterialet UK1

Bobyggnadsmaterial, rekommendationer

  • Halm är bäst GER1, DEN1, kan hackas vid behov GER3
  • Halm eller hö HOL, SUI3
  • Halm eller annat material som suggan kan bära i munnen SUI1
  • Kvistar skulle kunna vara ett bra material SUI3
  • Minimi 10 kg halm, men det är på de flesta gårdar inte möjligt. 4-5 kg skulle redan vara mycket bra. SWE1  
  • Papplådor, tidningar, kvistar är ok SWE1
  • Halm och jutesäckar fungerar bra, jutesäckar används ofta på gårdarna GER5

Sämre bobyggnadsmaterial

  • Jutesäckar passar inte så bra som bobyggnadsmaterial HOL, GER1
  • Sågspån är inte särskilt bra på grund av sin fina partikelstorlek, men bättre än inget SWE1

Att locka suggan till önskad grisningsplats och -ställning

Skyddat boområdet dit suggan har god insyn

  • Höga väggar skapar känsla av trygghet UK1, UK2, DEN3
  • Om boet är skyddat och suggan kan se in i grannboxen från gödselgången lägger den sig med huvudet i riktning mot gödselgången och bakdelen så långt från gödselgången som möjligt. Om grishörnan är i boxens hörn grisar suggan nära hörnan. UK1, DEN3
  • Något slags skydd/ tak/ hydda i boxens framdel kan ge en skyddad känsla HOL
  • Suggan behöver känna sig trygg i boxen HOL och den ska helst kunna se andra suggor och gången utan att lämna sin plats GER4
  • Suggan borde grisa mitt i boxen, det behövs tillräckligt utrymme för att den ska kunna ändra ställning under grisningen och vända sig runt GER1

Trivsamt boområde (önskad grisningsplats)

  • Fast golv och strö UK1, UK2
  • Under grisningen får golvet vara varmt, till och med 30 grader HOL
  • Om det är mycket varmt i boxen kan grisen söka upp ett svalare ställe, spaltgolvet, för att grisa. I en sådan situation kan en luftström som blåser över boområdet hjälpa till att göra det till ett trivsamt ställle att grisa på. HOL
  • Suggan borde rymmas att grisa på ett helt fast golv SWE1
  • Golvet kan slutta litet mot gödselgången (boområdet högre), suggorna tycker om att grisa med bakdelen högre upp dvs. invid grishörnan SUI4

Gör gödselgången otrivsam

  • Om mellanväggarna mot gödselgången är av rör (inte fast vägg), tycker suggan det är en dålig plats att grisa på UK1, UK2, DEN3
  • Spaltgolv på gödselgången och skyddsrör för grisarna styr bort suggan (den vill inte ligga där ) UK1, UK2

Styrning av grisningspositionen

  • På en del gårdar används ett metallrör som styr suggan att grisa i en viss position (bakdelen mot grishörnan). Röret är parallellt med önskad grisningsställning och hindrar suggan att ligga åt annat håll. Det fungerar mycket bra och röret tas bort när suggan har grisat. SWE1
  • På en av de intervjuades egen gård fanns i en avdelning ett grovt metallrör mitt i boområdet. Röret tas bort några dagar efter grisningen (olika för olika suggor). Grisdödligheten i denna avdelning ca 2 % lägre än i de andra avdelningarna. SWE2

Suggorna grisar vanligen på det önskade stället

  • Att suggorna skulle grisa på fel ställe är sällan något problem HOL
  • Om boxen och grishörnan är rätt gjorda får man nästa alltid suggorna att grisa på det önskade stället UK2
  • På gården till en av de intervjuade grisade nästan alla suggor tätt på varandra nästan i grishörnan, dvs. just i önskad position SWE2
  • Suggorna grisar vanligen i samma position: de ligger på ett fast golv, bredvid en snedställd vägg, nära grishörnan, med huvudet mot gödselgången DEN2

Andra kommentarer

  • Suggans placering är sannolikt viktigare för skötaren än för suggan, beroende på vad skötaren föredrar GER5

Grisningshjälp

Boxen med tanke på grisningshjälp

  • Bakom suggan ska finnas minst 1-1,5 m2 utrymme för att skötaren ska kunna ge grisningshjälp. GER1
  • Ska förhindras att suggan inte kommer åt att pressa in sig i ett hörn DEN3

Grisningshjälp åt fixerad i jämförelse med fri sugga 

  • Inga svårigheter att ge grisningshjälp, inte svårare än år fixerade suggor. DEN2 SUI4 (inte ens med aggressiva suggor)
  • Producenterna anser att det inte är svårt att ge grisningshjälp, särskilt om boxen har konstruktioner som styr suggans grisningsposition DEN3

Den intervjuades erfarenheter och råd: bra förlöpande grisningar och lugn för suggan lyfts fram

  • Det rekommenderas att grisningarna övervakas, men det är arbetskrävande GER3 SUI3 DEN1
    • Övervakningen borde helst göras utan att själv vara på plats SUI3 DEN1
    • Rekommenderar värmekamera DEN1
  • Suggan ska störas så litet som möjligt i grisningsskedet GER1 SUI1 SUI3 DEN1
    • De flesta suggor är mycket lugna och disträa under grisningen. Skötarna bör närma sig grisande suggor mycket lugnt och långsamt så suggan känner sig bekväm. Tala med lugn röst och uppräd vänligt för att stödja suggan. Man får inte råka i panik eller vara ovänlig. GER1 SUI3
    • Man ska låta suggorna grisa ensamma och i lugn och ro och skötare ska hålla sig ur vägen och inte störa suggorna SUI1
    • Oftast låter producenterna suggorna vara ensamma och grisa i fred. HOL
  • Grisningshjälp behöver sällan ges HOL, SUI1, SWE2
    • Vid ca 5 % av grisningarna behövs hjälp HOL
    • På en av de intervjuades gårdar behövs hjälp vid kanske 1/40 av grisningarna (=grisningsgrupp), vanligen en stor gammal sugga som har svaga sammandragningar. Rekommenderas strategisk användning av halm som möjliggör bobyggande, varefter grisninarna går mycket bra. SWE2
    • Största delen av suggorna behöver inte grisningshjälp, man ska låta dem grisa ensamma och i fred och skötaren ska hålla sig ur vägen och inte störa suggorna. SUI1
Grisdödlighet

Att stöda suggans försiktighet (för att skydda grisarna)

Genetik, djururval

  • Man använder genmaterial som man vet att fungerar vid fri grisning GER1 GER3
  • Modersegenskaper, friska ben SUI3 UK2
  • Avelsmålen borde inte fokusera enbart på produktion utan också på djurens beteende och hälsa, eftersom hälsan, särskilt hos äldre suggor, har stor inverkan på suggans beteende och om den lägger sig på grisarna. GER5

Förhållandet mellan människan och djuren

  • Också suggorna borde vänja sig vid människor redan i ett tidigare produktionsskede så att de är mer avslappnade när de kommer till grisningsavdelningen. Man får inte glömma att ”tämja” gyltorna, ge dem godbitar, t.ex. äpplen, för att vänja dem vid människor. GER1
  • Djurskötarna borde tillbringa tid med suggorna innan de grisar UK2

Boxen, grisningsmiljön

  • Boområdets storlek och form inverkar, också snedväggar hjälper UK2, DEN3
  • Hälsa och god miljö SUI4
  • Naturlig miljö GER4
  • Viktigt att golvet inte är vått och halt, på ett halt golv kan suggan inte kontrollera sin kropp när den lägger sig UK2

Management

  • Smärtlindring vid ev. benproblem SUI3
  • Tillgång till bobyggnasmaterial, naturlig omgivning, kontakt med grisarna GER4
  • Om suggan får tillräckligt med mat diar den grisarna bra och de är inte hungriga, så de går tillbaka till grishörnan och är i skydd där DEN3
  • Suggan borde kunna känna sig trygg HOL

Om grisdödlighet i experternas hemländer 

GER1

  • Kullstorleken är beroende av arvsanlagen (genetiken) men antalet levande födda är i snitt ca 15-16. Grisdödligheten på konventionella gårdar är 13-14% med standardgenmaterial och 15-16% med Danbred-suggor.
  • Hos raser som är lämpliga för frigrisning (nämns ovan) ca 14-16 levande födda grisar. Den genomsnittliga grisdödligheten är 20-25% i frigrisningsbox med ekoproduktion.

GER3

  • I Nord-Tyskland har gårdarna 28-80 avvanda grisar/sugga/år. Antalet levande födda är beroende av genetiken.
  • På gårdar med suggor av danskt ursprung kan man få 35-36 avvanda grisar/sugga/år. Kullstorleken varierar, i medeltal 16 grisar.
  • På gårdar med tyska eller Topig Norsvin-suggor får man färre levande födda grisar, men samma mängd avvänjs eftersom grisarna är livskraftiga och kullarna jämna.
  • I grisningshäckar på bra gårdar är grisdödligheten vanligen 12-14%. På gårdar med högproducerande suggor är grisdödligheten vanligen högre, 17-19%.
  • En dödlighet på 15% och lägre är ”ok” i Tyskland. Vid frigrisning kan dödligheten vara högre.

DEN1

  • I Danmark föds i medeltal 19,5 grisar av vilka 17,9 levande. Dödligheten hos de levande födda är 14-15%, trots att man jobbar mycket för att de ska bli vid liv.
  • Hos suggor som hålls ute är grisdödligheten av alla födda grisar upp till 30%. Vid frigrisning är orsaken till den stora dödligten (för) stor kullstorlek, då grisarna är alltför svaga.
  • Vid frigrisning uppnås i bästa fall samma nivå som vid grisning i häck.

DEN2

  • Tidigare ledde övergång till frigrisning till större ökning av grisdödligheten än idag. På en frigrisningsgård är dödligheten före avvänjning ca 15%, vilket är bättre än på en typisk häckgrisningsgård.

DEN3

  • Varierar på gårdarna mellan 10-30%. Dödligheten är större på gårdar som har frigrisning än på gårdar som har grisning i häck.

SWE1

  • Eftersom många gårdar saknar en grishörna i boxarna fryser grisarna och söker sig till suggan för att få värme, och der gör att grisdödligheten är ganska hög. En annan sak som inverkar på grisdödligheten är att en del av suggorna grisar på spalten och grisarna blir kalla (särskilt på gjutjärnsspalt på vintern).

SUI2

  • Grisdödligheten är under 13%, medeltalet uppskattningsvis 10%. På en del gårdar är dödligheten endast 5-6%, på andra är den igen något högre om man har problem med t.ex. diarré.
  • Faktorer som bidrar till den låga dödligheten är den måttliga kullstorleken i Schweiz, den nationellt mycket slutna produktionen - t.ex. får levande djur inte köpas från andra länder.
  • I Schweiz är avelns mål alltså inte att få 20 grisar/kull, utan 14-15 levande födda grisar. Också grisarnas födelsevikt är hög, 1,5-2 kg.
Råd vid planering av frigrisning
  • Man kan inte få allt man vill ha, man måste kompromissa och fundera på vilka arbetsskeden som är viktiga, och satsa på dem då man planerar boxen. I planeringsskedet berättar man för producenten vilket som är det bästa alternativet, men ekonomiska orsaker ställer ofta hinder som gör att man inte kan få det allra bästa utan måste kompromissa. Om gården till exempel har haft ett bra blötutfodringssystem lönar det sig inte att i första hand byta ut det då man övergår till fri grisning. DEN2
  • Fokus på grisarna och grishörnan.  Gör inte alla ändringar på en gång, vid fri grisning måste många faktorer ses över (såsom utfodringen) jämfört med grisning i häck. Fokusera på suggornas utfodring så att de är i god kondition när de kommer till och lämnar grisningsavdelningen. Producenterna gillar fri grisning (fri digivning), de ser bättre hur djuren beter sig. Suggorna är också i bättre kondition, ger bättre di, benen är i bättre skick osv. Grisarna är starkare och tål avvänjningen bättre. Problemet är att producenterna inte ekonomiskt har råd att bygga ett helt nytt svinstall för fri grisning, så de måste ändra om sina gamla utrymmen, och tvingas då göra kompromisser för att få de gamla utrymmena att passa. DEN2
  • De gårdar som lyckas bäst med fri grisning är sådana som låter suggorna ”sköta sitt” och stör dem så litet som möjligt. Producenterna/skötarna gör vad de ska, men de gör det lugnt och minimerar djurens stress på alla sätt. SWE1
  • Det finns stora skillnader mellan gårdarna när det gäller hur boxmodellerna fungerar, en och samma box fungerar mycket bättre på en del gårdar än på andra. Detta beror också på suggorna. Några gårdar som har gemensam grisning och där det fungerar mycket bra; suggorna avskiljer sitt eget boområde och när mycket noggranna där. Utgödslingssystemet har betydelse, det måste hålla för användning av strö. EJ sugutgödsling i grisningsavdelningen. SWE1
  • Suggan är mycket viktig för att fri grisning ska lyckas. Det är viktigt att suggan växer upp i ett system med fri grisning och att suggorna förädlas med tanke på fri grisning.  Suggans beteende är viktigt, kullstorleken är viktig. SUI1
  • Frigrisningsboxens konstruktioner ska väljas enligt det slutliga målet (fri grisning eller fri digivning). Om man försöker uppnå båda målen kan det bli för många (dåliga) kompromisser. Vid planeringen måste man också ta hänsyn till utrymmet, var tänker man placera boxarna och hur många boxar kommer det att bli per avdelning: om man har många, eller till och med alla, suggor i samma rum, tar arbetet med dem mycket tid, och om förhållandena är dåliga lider alla djuren av det. UK1
  • Hur fri grisning lyckas beror i hög grad på själva utrymmet. Det finns små, gamla gårdar med gamla grisningsboxar, som fungerar synnerligen bra. SUI3
  • Skötaren ska kunna arbeta säkert och utföra alla skötselåtgärder som behövs då suggan är fri. UK2