Finländska producenters erfarenheter

Stora riktlinjer

• Bekanta dig så mycket som möjligt med olika alternativ, se på ort och ställe, även utomlands!
• Fatta inga forcerade beslut, utan sakerna ska begrundas från flera olika håll.
• Det finns inte en fullständig avdelning eller box. Därför måste du besluta vilka arbeten du vill göra och vilka inte och därefter planera konstruktionerna utgående från det.
• Överväg noggrant placeringen av skötselgång (fram, på sidan, bak?), det påverkar skötseln av djuren.
• Kom ihåg att kontrollera stödvillkoren.
• Boxmodell, byggnadens storlek och gruppernas storlek är bra att slå fast innan man börjar planera byggnaden.
• Överväg noggrant om flytgödsel är nödvändigt eller om torrgödsel skulle vara möjligt.

Ny eller befintlig avdelning?

• Överväg noggrant om fri grisning ska inrymmas i ett befintligt svinstall, lönar sig att överväga om det lönar sig att utvidga sin egen produktion och om gamla konstruktioner kunde utnyttjas för annat än grisande. 
• Det kan vara svårt att optimera avdelningsstorleken då man bygger i gammalt, eftersom det är dyrt att flytta väggar och fri grisning kräver större boxar. Detta kan innebära problem också då man ska bilda grisningsgrupper.
• Det är lättare att bygga en ny byggnad än att reparera en befintlig.
• Gamla konstruktioner som kan utnyttjas är eventuellt: tråg, grisbon, häckar, vattenanordningar och golvvärmeplattor. Gamla häckar kan också säljas till andra svinstall.

Om planering av boxar

• Se till att boxen är lättanvänd. Användningens enkelhet betalar sig tillbaka med tiden även om byggnadsinvesteringen skulle vara litet större.
• Det är viktigt att boxen är lätt att använda. Det ska vara enkelt att ta sig in och ut i boxen. Arbetena är också enklare om det är enkelt att ta sig från box till box. Mellanväggen kan till exempel vara lägre på ett ställe.
• Så enkel box som möjligt.
• Se till att det verkligen finns utrymme för djuren i boxen, inte enbart kvadratmetrar.
• Boxen borde planeras så, att den fria suggan styrs att grisa åt rätt håll. Cirka 20 % av suggorna grisar fritt mot tråget eller grisboet, varvid grisarna blir instängda av konstruktioner så att de inte kommer till spenarna. Om detta problem inte skulle finnas, skulle vi grisa helt fritt. 
• Suggan gillar att ligga så att huvudet är mot boet, vilket ska beaktas vid planeringen av boxarna.
• Suggans bakända ska vara synlig under grisningen.
• Allt ska vara placerat så att suggan ingenstans kommer åt att ligga alldeles intill vägg.
• Fäst uppmärksamhet vid att man ska kunna ge grisningshjälp oberoende av åt vilket håll suggan grisar.
  
   

Egen konstruktion eller färdig box?

• Färdiga boxar är ett bra alternativ, särskilt då man inte har så mycket kunskap, ta en modell som säkert fungerar om du är osäker.
• Även om färdiga boxar kan verka lätta att montera, kan de vara mycket besvärliga att montera själv.

Orsaker till att man valde en viss boxmodell

• Man ville att alla konstruktioner skulle vetta mot gångarna: grisningen ses från gången, grisboet nås från gången, fodertråget är vänt mot gången.
• Boxen lätt att använda, framför allt ska buren kunna öppnas och stängas lätt.
• Förmånligt pris
• Stor grishörna

Användning och modifiering av en färdig boxmodell

• En del av producenterna hade inte vågat sig på att planera boxen själv, eftersom det finns mycket litet information om frågan. En producent hade testat boxen först, och slutligen valt en större box än den färdiga modellen skulle ha varit.
• De ändringar som gjorts berodde t.ex. på lagstiftningens utrymmeskrav eller på att man måste ändra boxen så att den passade in i den befintliga avdelningen.
• Hälften av producenterna ansåg att boxen lätt kunde modifieras, hälften ansåg att det var nästan omöjligt att ändra på boxarna.

De färdiga modellerna hade modifierats på följande sätt: 

• Storleken
• Vattenkoppen hade lämnats bort och ersatts med en vattennippel för att spara utrymme
• Man hade minskat vändradien genom att ändra boxens placering, eftersom man ville att grisarna ska kunna röra sig fritt längs kanterna, och på det sättet skapat mera tryggt utrymme för grisarna att ligga utan att bli ihjälklämda

Golvet    

• ”Golvmaterialet är det allra viktigaste!”
• Golvmaterialet får inte vara halt.
• Ett nytt golv kan i början vara strävt, och eventuellt medfört hudskador hos grisarna. Problemet försvinner när golvet slits, andra lösningar är att slipa eller syratvätta golvet.
• I ett svinstall funderade man på att anlägga glasfiberspalt, men spalten ger efter en aning och producenten började oroa sig för att suggan skulle bli rädd för att använda golvet. Dessutom funderade man om ett spaltgolv som sviktar redan som nytt, verkligen håller åratals användning: ”om det ger efter redan nu, hur mycket ska det inte svikta efter flera år?”
• I ett svinstall hade golvet, sannolikt på grund av värmeexpansion, blivit ojämnt, och suggorna hade söndrat det på ett par ställen. Golvet får allså inte vara alltför tätt.
• I vissa färdiga boxmodeller finns det en öppning i golvet där man fäller ner efterbörden och/eller gödseln. Öppningen var täckt med ett lock, som suggorna ändå lyckades öppna, och grisar föll ner i hålet. Hålets storlek ändrades. Det är också bra att se till placeringen, så att det är placerat bakom ligghindret och grisarna inte kan falla ner i hålet. Ett hål är inte nödvändigt men nog nyttigt.

Ventilation     

• Ventilationen är mycket viktigt för att dels åstadkomma temperaturvariationer och dels motverka drag.
• Ett kombisystem (diffusionsplattor/tak + luckor / annan extra tilluftsmöjlighet) är ett exakt och enkelt system. Diffusionssystemets fördel är att ventilationen är jämn.
• Det är också bra om man kan leda sval luft runt fodertråget till suggan så att denhålls sval.

Utgödsling 

• Svämutgödsling tillåter användning av en viss mängd strö, men producenterna upplevde att de närmar sig smärtgränsen och att rören (250-315 mm tjocka) tidvis stockas. Halm och hö upplevdes som besvärligast, eftersom de inte smälter i svämgödseln.
• Ett svämsystem med dammplattor upplevdes tåla strö bättre än vad sugande utgödsling gör.
• Vad fast utgödsling beträffar var producenterna nöjda över att de kunde använda strö utan problem, och de använde också mycket strö.
• De producenter som hade svämutgödsling berättade att de skulle använda mera strö om det var möjligt.

Strö och leksaker

• Gårdarna använde halm, sågspån eller en kombination av dessa, torv, träpelletter.
• Det är svårt att få tag på halm av god kvalitet.
• Som leksaker kan man använda tidningspapper, kutterspån, halm, torv. 

Grindar och skötarens ingång till boxen             

• Man upplevde det som enkelt att gå in i boxen. Om stängslet är tillräckligt lågt kan man kliva över det, men då kan suggan blir störd av suggorna i boxarna bredvid.
• Det behövs inte nödvändigtvid någon grind om man kan lyfta bort hela stängslet då suggan ska flyttas.
• Det är bra om grindens lås kan öppnas med en hand. Å andra sidan kan suggan lära sig att själv öppna låset om det är för enkelt. Ibland kan suggan försöka ta sig ut genom grinden,
• Det är bra om grinden kan öppnas i båda riktningarna. Det underlättar också vid förflyttningen av djur.
• Det lönar sig att planera grindens placering noggrant. Om grinden är placerad vid ett ställe där suggan gärna ligger, blir den störd när man går in i boxen och det kan leda till problem.
• Grinden kan också vara en gallergrind, eftersom suggorna upplever att grinden är ett avträde, och för att det är lättare att övervaka grisningen genom en gallergrind.
• Om boxen inte är placerad vid en vägg är det bra om det finns grindar på båda sidorna av boxen.

Skyddsgrindar för grisning är inte ett skyddsstängsel för grisar

• På båda sidorna av skyddsgrindarna (buren) ska det finnas så mycket rum att grisarna kommer åt spenarna från båda sidorna av buren. Det är också bra om skötaren kommer åt suggan från båda sidorna.
• Det är bra att placera skyddsgrindarna så att suggan kan vända sig och att rörelserna styrs med hjälp av skyddsgrindarna. Det är bättre för skötarens säkerhet om suggan och skötaren befinner sig på var sin sida av skyddsgrinden.
• Skyddsgrindarna ska enkelt kunna låsas. En bra mekanism är en sådan som inte har några lösa delar, och som låser sig ”automatiskt” när skyddsgrindarna stängs (”klick”).

Skyddskonstruktioner för grisarna: skyddsrör och snedvägg

• Bara i ett svinstall användes snedväggar, som producenten berättade att suggorna använde verkligt mycket. I nästan alla boxar fanns ändå något slags vägg eller annan konstruktion som suggan om den vill kan luta sig mot när den lägger sig. Suggorna använder konstruktionerna mycket och de bromsar upp suggans rörelser betydligt. Särskilt för suggor med benfel är det viktigt att ha en stödkonstruktion att luta sig mot när de lägger sig.
• Suggor ligger gärna bredvid en vägg, aldrig mitt i boxen.
• En fast snedvägg är lättare att hålla ren med en vinkelställd trycktvätt. Rörkonstruktioner är svårare att hålla rena.

Om boxarnas mellanväggar   

• Å enda sidan borde väggarna vara höga för att ge suggan ett eget rum, å andra sidan är det bra om suggorna kan kommunicera med varandra. Det underlättar också suggornas anpassning till gruppboxar efter grisningen och gör det lättare för dem att gå från en box till en annan.
• Det är bra om minst en sida är sådan att suggan har kontakt med andra suggor.

• Grishörnan ska vara tillräckligt stor.
• Grisarna använder grishörnan mycket och med tanke på boxens funktion är det ytterst viktigt att grishörnan är varm i förhållande till avdelningen.
• Temperaturen i grishörnan ska vara hög, 38-39 grader. Grisarna uppsöker hellre hörnan när det är svalt i avdelningen och riskerar då inte lika lätt bli i kläm under suggan.
• Golvvärne är bra och tillräckligt, men det är bra att ha en värmelampa i reserv. Värmelampor med automatisk reglering ansågs vara en bra lösning. Lamporna är i princip släckta när grisarna är i hörnan.
• Finreglering av värmesystemet upplevdes som positivt.
• Värmelamporna uppgavs i regel vara i användning ett par dagar efter grisningen.
• Grishörnan får inte vara dragig.
• En lucka mellan grishörnan och gången betraktades som onödig, eftersom grisarna är så stora vid avvänjningen att de inte ryms ut genom luckan. Dessutom vill grisarna ogärna lämna boxen, så det är osannolikt att de går ut via luckan.
• Skötseln underlättas av att locket är genomskinligt, annars måste man lyfta upp locket för att inspektera grisarna. Också plexiglas blir smutsigt, men det är lättare att torka av dammet och titta in än att lyfta på locket. Om grisarna ligger jämnt spridda i hörnan är allt väl.
• Locket ska vara lätt och gärna försett med en hake så att det hålls uppe av sig själv.
• Skivan som täcker boöppningen ska vara lätt att använda och lätt så att grisarna enkelt kan stängas in i grishörnan om det behövs. Stängningsmekanismen kan till exempel bestå av en vajer med vilket väggen kan stängas också från ett längre avstånd, t.ex. från boxkanten. Med hjälp av skivan kan man också lära grisarna att vara i grishörnan, och den kan användas om grisarna diar i omgångar.
• När grishörnan är i användning och fungerar bra hålls också grisarna renare.
• Suggan tycker om att ligga så att huvudet är vänt mot grishörnan.

Förflyttning av suggorna

• Producenterna upplever att det går lätt att förflytta suggan och grisarna. Suggorna går gärna till boxarna och förflyttningen går lätt när man inte behöver stänga in dem i en häck. Suggan kan lämnas fri och den får bekanta sig med boxen, varefter det är lätt att stänga in dem i häck/med skyddsgrindar t.ex. under utfodringen.
• När suggan inte har bråttom med att komma ut från häcken går förflyttningen från avdelningen lugnt.

Om fixering i häck/med skyddsgrindar inför grisningen

• På största delen av gårdarna är suggan fixerad i häck/ med skyddsgrindar under grisningen. För fixeringen användes följande alternativ:

1. Alla är fria under hela grisningen och digivningen (3 gårdar)
2. Gyltorna och de suggor som grisar för 1.-4. gången är fria, de äldre suggorna fixeras i häck/ med skyddsgrindar antingen under eller före grisningen (3 gårdar)
3. Suggorna stängs in i häck/med skyddsgrindar till natten, om de har grisat hålls de fixerade i 3 dygn De suggor som inte grisat släpps lösa och stängs in på nytt om grisningen börjar eller senast till natten. (2 gårdar)
4. Suggorna stängs in i häck/ med skyddsgrindar 1-3 dgr före den beräknade grisningen och släpps loss 3 dygn efter grisningen. (4 gårdar)

• Det är tryggast för alla , både för djur och människor, att suggan är fixerad i häck/ med skyddsgrindar under grisningen.
• Efterhand, när man får mera erfarenhet, är man på en del gårdar redo att slopa skyddsgrindarna helt.
• Det går lättast att stänga in suggan under utfodringen när huvudet färdigt är vänt i rätt riktning.
• Det är viktigare att hålla de gamla suggor som är vana vid att grisa i häck fixerade under grisningen, gyltorna kunde däremot hållas fria hela tiden. 
• De gamla suggornas erfarenheter av att grisa i häck inverkade helt tydligt så att de inte sedan kunnat grisa fria. De äldre suggorna kan också vara mer vårdslösa och ligga ihjäl sina grisar, även om de redan haft erfarenhet av att grisa fria.
• När de gamla suggorna utmönstrats tänker många pröva på att hålla häckarna/skyddsgrindarna öppna hela tiden.

Bobyggande

• Tillgång till material för bobyggande gör grisningen lugnare, särskilt för gyltor. En del gamla suggor kanske inte alls vill bygga bo, gyltor är däremot mycket noga med det. Om det inte finns halm bökar de i golvet och boxkonstruktionerna (”riv nu inte sönder hela boxen”). De behöver och tycker om att ha bomaterial.
• Material som använts är halm, jutesäckar, tidningar, sågspån.

Grisning

• På grund av att gruppens storlek ändrats har grisningarna skett mer jämnt längs veckan och grisningsavdelningen fylls inte på en gång. Det beror på att avdelningens storlek inte kunnat optimeras enligt gruppens storlek,.
• Behovet av grisningsstart har minskat. På endel gårdar har grisningarna alltid startats på grund av arbetsrutinerna och praxisen fortsätter.
• Allmänt taget upplevde produceterna att det sammantaget ges mindre grisningshjälp eftersom suggorna får vara igång vilket gör att grisningen går lättare.
• På en gård måste man övervaka grisningarna mera eftersom man nu använder mindre starthjälp.
• Det är lätt att övervakna grisningarna med kameror. Systemet är billigt och lätt att använda. 
• Det är också tekniskt möjligt att övervaka grisningens varaktighet men detta har inte gjorts, och der lönar sig att överväga huruvida det lönar sig att investera i utrustning för övervakning av grisningens varaktighet.
• Vanlig grisning och arbetet är desamma, det är bara användningen av häck/skyddsgrindar som ändras. Med en frigående sugga krävs sakkunnig personal som kan avläsa suggans rörelser.
  
   
• Vid planeringen av boxen bör man se till att skötaren har rum att ge grisningshjälp, i vilket läge suggan än grisar.
• När suggan är fri är det svårare att ge grisningshjälp och det kan vara utmanande att stänga om suggan med skyddsgrindar för att ge grisningshjälp om den blir nervös. Behovet av grisningshjälp är i regel litet och grisningarna lyckas vanligen bra.
• Skötaren ansvarar för att grisarna inte föds mot väggen eller på något annat olämpligt ställe.
• I början ska det vara varmt i avdelningen under några dagar och därefter sänks temperaturen så småningom. Temperaturskillnaden är avgörande eftersom suggor trivs bättre i svalare temperatur.

Åtgärder som utförs på grisarna

• Fri grisning medför vissa utmaningar då det gäller hantering av grisarna. Det är bra att lära sig och att skaffa information om hur man ska gå till väga.
• Arbetena planeras så att man behöver behandla grisarna så litet som möjligt. Det bästa sättet är att pröva sig fram.
• När grishörnan fungerar är det lätt att stänga in grisarna där och utföra skötselåtgärderna så att man själv står i gången. Till exempel kan du ge grisarna deras järnspruta då de är i grishörnan. Grisarna kan stängas in i grishörnan för den tid utfodringen sker så att suggan får äta i fred.
• Med en fungerande grishörna kan kullen också dia i omgångar. Om alla grisar inte får tillräckligt mjölk till exempel för att suggan har för få spenar kan en del av grisarna stängas in i grishörnan för den stund de andra äter.
• Kontrollen av grisarna underlättas av att grishörnans tak är genonskinligt, takkonstruktionen är lätt och taket lätt kan lyftas upp och låsas i öppet läge. Det gäller också grishörnans vägg.
• Med en fungerande grishörna kan kullen också dias i omgångar. Om alla grisar inte får tillräckligt mjölk till exempel för att suggan har för få spenar kan en del av grisarna stängas in i grishörnan för den stund de andra äter.

Användning av skyddsgrindar/häck under den tid åtgärder utförs, aggressivitet hos suggor

• På en del svingårdar föredrar man att all läkemedelsbehandling görs då suggan står i häck/skyddsgrindar.
• Utan skyddsgrindar/häck är det något svårare att utför ingreppen på grisarna. Det kan också ta litet längre tid.
• En del suggor är aggressiva. Därför är det viktigt att kunna läsa av suggans sinnesstämning och känna till dess beteende.
• Suggorna riktar i regel sin aggressivitet mot människor och inte mot grisarna. Suggorna har ändå bättre förutsättningar att reagera om de blir oroliga när skötaren kommer till platsen, och riktar inte så lätt sin aggressivitet mot grisarna eller skötarna. Skötaren bör ändå vara på sin vakt, känna sina djur och kunna läsa av situationen.
• Amsuggor är ibland aggressiva mot främmande grisar och ibland måste man fixera dem med skyddsgrindar/ häck.
• Om skyddsgrindarna/häcken är funktionell och suggan är medgörlig går det lätt att fixera för den tid åtgärderna tar. Ibland är suggan besvärlig och då tar proceduren tid. Därför är det viktigt att skyddsgrindarna/häckan fungerar.
• Behandlingen med läkemedel övervägs mer noggrant än tidigare, när suggan måste fixeras för att kunna medicineras.
• Stängs in med skyddsgrindar/häck för den tid grisarna kastreras och andra ingrepp utförs på grisarna.
• Kastreringen av grisarna går bättre när suggan är fixerad.

Avvanda grisar

• Man ska vara noga med att det inte finns något i avvänjningsavdelning dit grisarna kan gå. När grisarna vistats i en frigrisningsbox har de lärt sig att röra på sig bättre och hukar sig när de går in i grishörnan, de kan ta sig in på alla möjliga ställen och är modigare och aktivare.

Grisning och digivning

• Grisningen går smidigare när suggan är fri, suggan är lugnare och grisningen sker snabbare.
• Eftersom grisningen går snabbare får också de grisar som föds sist råmjölk av god kvalitet.
• På en av gårdarna undersöktes råmjölksprov med snabbmätare, och mätningen visade att råmjölkens kvalitet blivit bättre.
• Det kommer mera mjölk och råmjölkens kvalitet är bättre, så också grisarna mår mättre. Det känns som om grisarna numera också äter bättre av fodret.
• Suggorna lugnar bättre ner sig för att ge di. Det kommer mera mjölk. Detta kan ändå leda till att konditionsklassen sjunker.
• Konditionsklassen är annorlunda när de är fria. En del av suggorna ger så mycket di att de magrar verkligt mycket.
• Mjölkproduktionen är bättre

Djurens välmående och hälsa

• Förbättrat välmående för djuren var den största förväntning man hade på frigrisningen, och det har enligt producenterna uppnåtts
• När gyltorna kommer för att grisa har de lättare att anpassa sig till situationen, när de sätts i häcl slutar de äta och grisningen går sämre. Nu är det lättare med gyltorna.
• Vad gyltorna gäller är början lättare då de är fria, tidigare tvingades man utmönstra fler gyltor genast efter första grisningen.
• Man var rädd för att särskilt äldre suggor skulle ha svårt att anpassa sig till fri grisning. Det hade de inte. Gamla suggor är ändå inte lika bra på att grisa i fritt tillstånd än vad gyltor är.
• Möjligheten att röra på sig är avgörande för allt, de äter bättre, ger mera mjölk, grisningen går bättre.
• Förekomsten av mjölkfeber har minskat på flera gårdar, men på en gård har förekomsten av livmodersinflammation ökat.
• Boxens golv har stor inverkan på förekomsten av bogsår. Förekomsten av bogsår kan förhindras genom god ströning. Det är bra om suggorna är i litet fetare skick eftersom de förbrukar mycket energi under digivningen och får lätt bogsår om de är för magra.
• Benen hålls i bättre skick när suggorna är fria, men suggor som redan har dåliga ben klarar sig inte i ett system med frigrisning.
• Suggorna får bättre sociala kontakter under gigivningen, på det sättet har uppfödningen i gruppbox under sintiden underlättats.
• Grisarna rör på mig mera och blir vackert runda och fina.
• I början förekom mycket avvänjningsdiarré. På gården misstänkte man att det berodde på att suggorna kom från 4-5 olika gårdar. Om de ännu köper nya djur tar de alla från samma gård.
• Det att boxen lätt kan hållas ren vid fri grisning har minskat användningen av antibiotika på grisningssidan.

Producenternas förväntningar och erfarenheter 

• Funderingar om hur det egna arbetet skulle gå, kan vi? Riktigt bra har det gått. Man har ändå själv tvingats lära sig och öva in arbetsrutinerna, bra att vara beredd på detta. Det lönar sig att om möjligt praktisera i ett annat svinstall. Vi använder nu mer arbetstid för grisningen.
• Förväntningen är att rengöringsarbetet minskar (det har minskat) och att det blir bättre hygien.
• Nu är suggan fri, det är enda skillnaden.
• Några allvarliga farosituationer har inte märkts på gårdarna, men man måste vara försiktigare när suggan är fri. Oerfarna skötare släpps i regel inte in till grisningen, man måste veta vad man gör och kunna avläsa djurets beteende.

Ekonomi

• Mera kostnader har det inte blivit, men kostnadsstrukturen förändras. Man använder mera strö och det går åt mera foder.
• I och med att läkemedelsbehandlingen minskar har det blivit stora inbesparingar.
• Elräkningen har minskat när värmelamporna automatiserats.
  
   

Utmaningar

• Den största svårigheten är att kontrollera temperaturen, lyckligtvis finns det många lösningar för det.
• Var ska man placera grisarnas torrfoderkärl så att suggan inte kommer åt det?
• Svårt att hitta lämplig kullstorlek, den får varken vara för stor eller för liten.
• Besluten måste fattas på fingertoppskänsla då man inte har kunskap och inte har möjlighet att bekanta sig med andra system.
• Oroväckande att ingen vet hur lagstiftningen och kraven på välmående kommer att se ut i framtiden.

Informationssökning och -förmedling 

• ”Erfarenhetsexperter” dvs. andra svingårdsföretagare är utan vidare bästa kanalen. Det råder stor brist på experter.
• Google
• Privat hälsovårdsveterinär.
• Slakteri
• Foderfirmor
• Mässor, exkursioner i utlandet
• Många producenter framhöll också att de själva gärna delar med sig av sin kunskap men att ”det allid finns någon som klagar”. Det skulle behövas en privat kanal för företagare som har eller överväger frigrisning.
• Det skulle behövas en sådan gård som är villig att pröva på något nytt och t.ex. av ministeriet få kompensation för att information om driften sprids.

Producenternas tips om informationsförmedling

• Sigill
• Webbsidor där man kan söka information enligt temaområde
• Seminarier m.fl. tillställningar
• Videor, Youtube

Introduktion i arbetet

• Vid introduktionen i arbetet bör fästas särskild vikt vid arbetarsäkerheten. 
• De anställda ska kunna läsa av djurets sinnesstämning och detta ska beaktas redan i introduktionsskedet. Introduktionen av arbetet mer tidskrävande än vid grisning i häck. Nya anställda ska först i fred få se på hur rutinerna sköts varefter de får prova själva i närvaro av en mer erfaren skötare.
• Också ledningen har tidvis själv jobbat med grisningen, nya system väcker intresse.
• I början hade man problem med avbytare som ogärna hade velat jobba med fri grisning. Senare har inte heller avbytarna tvekat att sköta djur som varit fria.

Vad skulle jag förbättra i boxen

• Större box.
• Större grishörna.
• Jag skulle ändra boxen så att skötaren också skulle kunna gå runt framför suggan.
• Stängslen sådana att det går att gå från en box till en annan.
• Betongkanterna skulle gjutas så att det inte finns några springor där flugor kan lägga ägg.
• Liggjärnet bakom suggan borde vara bredare.
• Dörröppningen större än nu (nu 80 cm).
• Möjligt att utöva avbruten digivning. Flyttningen av stora mängder suggor lyckas inte med nuvarande boxmodeller, det skulle lyckas med små ändringar.
• Skyddsgrindarna borde vara lättare att stänga och färre rörliga delar.
• Tråget borde vara tippbart.
• Boxen borde vara mer avlång, en bred box är svår att sköta.
• Vi har tänkt lägga båsmattor på betongen. Behandling av betongen före ibruktagningen.

Om jag nu skulle bygga ett nytt svinstall...

• Avbruten digivning kunde förverkligas så, att suggan kunde släppas från boxen direkt till lösdriftsavdelning / gruppbox / en box med en mellandörr som skiljer den från grisningsavdelningen, där grisarna skulle vistas fram till förmedlingen. Semineringen/betäckningen skulle göras i samma avdelning, där det skulle finnas en gång för galten i andra änden. Någon avvänjningsavdelning/slaktsvinsavdelning skulle inte behövas och det skulle behövas färre flyttningar. Vid behov kunde suggan flyttas permanent bort från grisningsboxen.
• En behandlingsbox i grisningsavdelningen, dit man skulle lära suggorna att gå, skulle i slutändan spara tid eftersom läkemedelsbehandling av en fri grisande sugga är både arbetskrävande och farligt.
• En avdelning där suggorna kunde få motionera på gångarna skulle vara bra för djuren.
• Gruppdigivning: två rader med en tre meter bred gång i mitten.
• Inga schakt
• En dörr som leder ut så att avdelningen enkelt kan städas med maskin. Då kunde man om man vill också låta djuren vistas ute.
• Golv med 1 mm lutning, gödsel och urin på olika ställen och möjlighet att separera kväve och fosfor.

Tips om frigrisning för andra producenter

• Frigrisning kräver att rutinerna ändras en hel del och det skulle vara bra att få bekanta sig med rutinerna på någon annan gård.
• Det lönar sig att om möjligt praktisera i ett annat svinstall.
• Om både svinstallets utfodring och andra faktorer som påverkar arbetsrutinerna ändras på samma gång blir det mycket man måste lära sig, det är bra att göra det tillsammans och ta god tid på sig med att gå igenom rutinerna.
• Det viktigaste är att avläsa djurets sinnesstämning, djuret måste följas med.
• Vid frigrisning måste man snabbare reagera på eventuella problem.
• Man ska komma ihåg att frigrisningens idé är att minska den tid suggan tvingas vistas i skyddsgrindar, alltså. om man inte lyckas genomföra frigrisning kan man ändå minska användningen av skyddsgringar (häck) med ganska små förändringar. Man kan till exempel släppa ut suggan från grindarna (häcken) redan efter ett par veckor, om alla flyttas till mellanuppfödningsavdelningen för digivning i grupp.