Rekommendationer för framgångsrik fri grisning i praktiken

Publicerad 15.12.2021. 

Rekommendationerna har utvecklats tillsammans med följrnde aktörer:

• Finländska producenter och producentorganisationen Suomen Sikayrittäjät Ry
• Lagstiftning och myndigheter: Jord- och skogsbruksministeriet och Ruokavirasto 
• Slakterier: A-Producenter Ab/ Atria Abp, HKScan Ab, Snellman Köttförädling Ab
• Udervisning inom branschen: Pyhäjärvi-instituutti
• Byggnadsplanering och inredning: Schauer, Weda, Big Dutchman, Tmi Tuomas Levomäki
• Helsingfors Univrsitet (forskargruppen och andra svinforskare)

Även om rekommendationerna till stora delar uppfyller minst lagstadgade krav och kraven inom stöd för djurens välbefinnande, grundar sig rekommendationerna inte på dem och de uppdateras inte till eventuella förändringar i lagstiftning eller kraven för stöd för djurens välbefinnande. Därför ska lagstiftningens och välbefinnandestödets beaktas separat då man planerar svinstall och dess funktioner.

I stället för begreppet grisningshäck strävar man efter att använda begreppet skyddsgrind

Terminologiförändringens syfte är att betona den stora skillnaden i praxis då man bedriver fri grisning:

Man avstår långvarig fixering av suggan. Även om man skulle använda sig av skyddsgrindar som påminner om konventionella häckar, är grunden för användningen av dessa – skydd av grisar och anställda – kortvarig, dvs. högst några dagar, vartill boxen inte är för liten för suggan för att hon ska kunna sköta om sin griskull. Skyddsgrinden behöver inte bestå av en konventionell häck, utan det kan vara fråga om en grind som kan svängas.

Målet med fri grisning är att förbättra djurens välbefinnande med bevarad eller förbättrad produktion. Den fria suggans fysiologi och naturliga moderegenskaper kan utnyttjas mera fullvärdigt än med grisning i häck.

Exempel på hur man genom fri grisning kan ta bättre vara på suggans naturliga beteende än med användning av grisningshäckar:

• Möjligheten att bygga bo stöder suggans hormonbalans, vilket ger goda förutsättningar för grisning och början av digivning. Byggandet av bo kombinerar möjligheten med att röra på sig med användning av tillgängligt bomaterial, vilka båda lyckas mycket bättre i frigrisningsbox än i grisningshäck.
• Suggan kan bättre tillgodogöra sig bobyggnadsmaterial som finns tillgängligt
• Suggans digivning förbättras, eventuellt även hennes fertilitet och hälsa
• Suggan kan akta sig för grisarna på ett naturligt sätt då hon lägger sig. En friare omgivning och möjligheten att röra på sig stöder bevarande av suggans muskelkondition, vilket främjar suggans omsorgsfulla beteende efter grisningen.
• Djuren har en möjlighet att särskilja på områden i boxen för olika funktioner, vilket underlättar renhållningen
• Suggan kan lära grisarna att äta foder (se punkt 13)
• De avvända grisarnas tillväxt och hälsa är bättre tack vare suggans goda digivningsförmåga

• Skyddsgrinden kan vid behov och tillfälligt hållas stängd i sådana situationer, då de nyfödda grisarna har en högre risk att bli i kläm under suggan eller då anställda ska skyddas för suggan i samband med skötselarbeten som utförs i grisningsboxen. Största delen av tiden är grinden dock öppen, varvid den används för att avgränsa ett område för grisarna vilket är avstängt för suggan.
• Suggan använder sig naturligt av stöd då den lägger sig. Detta beteende skyddar grisarna genom att det får suggan att lägga sig långsammare, varför det är skäl att ordna goda förutsättningar för detta beteende. Om suggan använder skyddsgrinden som stöd, ska dess konstruktion inte omfatta sådana tvärställda konstruktioner, som förhindrar glidning uppifrån ner (till exempel rör som står ut).
• Det är mycket viktigt att skyddsgrinden är lätt att använda. En skyddsgrind vars storlek är ställbar är att rekommendera.
• Grisarna och skötaren ska obehindrat kunna komma runt den stängda grinden på tre sidor om suggan hålls fixerad under längre tid än ett ögonblick.

• Målet är att nå äkta frigrisning, där suggan inte fixeras alls med hjälp av skyddsgrinden med undantag för kortvariga skötselåtgärder. Jämförelse kan göras med fri digivning, där suggan under flera dagar med hjälp av grinden hindras från att svänga sig.
• Rutinmässig användning av skyddsgrind har på många gårdar uppfattats som onödigt eller man har åtminstone avsevärt kunnat minska på användning av den i takt med att erfarenheten av fri grisning ökar.
• Arbetsergonomi och -säkerhet beaktas redan i planeringsskedet.

• Som allmän rekommendation rekommenderas en strävan till äkta frigrisning (se föregående punkt), då erfarenhet och omständigheterna på gården gör det möjligt att genomföra på ett tryggt sätt.
• Ett sätt att minska på användningen av skyddsgrind är att använda den endast för suggspecifika behov, så som suggans lynne, tidigare erfarenheter eller ålder, i stället för rutinmässig användning.
• Om suggan stängs inne av grinden under flera dagar (fri digivning), ska grindens öppnings- och stängningstid planeras gårdsspecifikt, eftersom inga generella optimala tider har gått att fastställa genom forskning. Oberoende av tidpunkten stängning och öppnande, innebär en förändring av suggans rörelsefrihet alltid en risk för djurens trastlöshet, vilket kan förorsaka fara för grisarna.

• I boxar som är mindre än 7 m2 ökar risken för problem. Det är dock skäl att beakta att boxens form och utrymmesutnyttjande påverkar boxens funktionalitet.
• Suggans fria rörelseutrymme är minst 5 m2. Boxens kortaste vägg är inte kortare än 200 cm.
• Suggans vändkrets (diametern på den största tänkta cirkeln som kan placeras i boxen på suggans boghöjd) är enligt praktiska erfarenheter minst 170 cm, även om forskningsresultat också visar på kortare mått.

Suggans liggyta och smågrishörnan placeras mycket nära varandra, oberoende av boxens dimensioner i övrigt.

• Med tanke på såväl grisarnas säkerhet som god digivning är det mycket viktigt att suggan ligger nära öppningen till smågrishörnan. Detta kan uppnås genom placeringen av öppningen till smågrishörnan, men även genom andra metoder för behärskande av miljön (se pp. 8-11).

Det finns flera alternativ för val av lösning för golvet. Eftersom golvet har mycket stor betydelse för hur bra boxen fungerar, ska beslutsfattandet grunda sig på utnyttjande av uppdaterad sakkunskap.

De krav som suggan, grisarna och delvis också producenten ställer på golvet är delvis motstridiga. Exempel:

• Suggan kräver ett underlag som fäster bra, medan en grov yta kan skada smågrisarnas hud och klövar.
• Riklig användning av strö förbättrar djurens välfärd och gör det möjligt att använda betonggolv, men rengöringen kan vara utmanande.

Det finns en mångfald av lösningar för golvet. Alla lösningar är förknippade med någon svaghet. Exempel:

• Så kallade puzzlegolv som kombinerar flera material upplevs som en mycket fungerande lösning, men rengöringen kan vara utmanande
• En fast liggyta möjliggör goda förhållandet (strö, dragfrihet), men renhållningen kan vara arbetsdryg. Till exempel betonggolv, spalt på gödselrännan och utgödsling av torrgödsel är ett bra alternativ för djuren.

Rekommendationer som man för tillfället kan ge:

• Stålgaller som är ytbehandlad med mjuk plast är bra för smågrisarna.
• Stålplatta som är ytbehandlad med plast är ett bra golvmaterial i smågrishörnan och framför den.
• För att upprätthålla god hygien rekommenderas galler i boxens kanter och en lucka för fällande av gödsel.
• Ett golv som delvis består av spalter är bättre ur hygiensynpunkt än ett helt fast golv.
• Golvet ska vara stadigt, eftersom ett sviktande golv gör suggan osäker och göra att hon rör mindre på sig.
• Det behövs mera utvecklingsarbete för att hitta den optimala golvlösningen.

Åldersanpassad optimering av förhållandena är en förutsättning för att en box för fri grisning ska fungera. Optimeringen förutsätter att åldersvariationen bland smågrisarna är liten inom avdelningen.

• Högre värme i grisningsskedet förhindrar att grisarna lider av kyla och suggan tolererar också värme i det här skedet. Temperaturen borde sjunka relativt snabbt efter grisningen, senast då grisarna har lärt sig att sova i smågrishörnan.
• En sval avdelning lockar grisarna att sova i den varma smågrishörnan, vilket minskar risken för att de ska bli under suggan. Dessutom hålls suggans matlust och förmåga att dia bättre i en svalare omgivning.
• En liten åldersspridning bland smågrisarna i avdelningen förbättrar möjligheterna att utföra förändringar vid rätt tid för alla kullar.

• Avkylningen av suggan ska vara så effektiv att dess matlust bevaras och att suggan inte smutsar ner boxen eller söker sig att ligga på stort avstånd från smågrishörnan.
• Uppvärmning av avdelningen gör det möjligt att tillämpa en tillräcklig luftväxling också under den kalla tiden av året.
• Det är mycket rekommendabelt att yttertaket isoleras för att förhindra att inluften upphettas.
• Inluft via två rutter (t.ex. diffusion och luckor) möjliggör en noggrannare reglering av förhållandena under olika årstider.
• Tillräcklig luftström mellan yttertak och mellantak tryggas genom tillräckligt stora luftöppningar på byggnadens sidor (försedda med skyddsnät).
• Inluft nedre vägen rekommenderas inte på grund av salmonellarisken.
• Exempel på andra metoder för avkylning: högtrycksdusch, styrning av inluften till suggans huvud och val av golvmaterial. Avkylning av gödselrännorna förhindrar också at ammoniak stiger upp i boxarna. Säkerheten i systemen för avkylning av inluften behöver ännu utvecklas.
• Den fasta delen mellan boxarna ska inte vara för hög, då den hindrar luften från att cirkulera.

• Smågrishörnan är en konstruktion som består av täta väggar, golv och tak. Smågrishörnan befinner sig på ett område som är avstängt för suggan och där placeras ofta också smågrisarnas utfodringsplats.
• Smågrishörnan finns nära suggans liggyta, helst intill skötselgången.
• Golvet framför smågrishörnan är fast.
• Lämplig storlek för smågrishörnan varierar mellan gårdarna. Den betror på tillgängligt utrymme, men även på i vilken ålder grisarna avvänjs.
• Alla smågrisar ska ha utrymme att sova i smågrishörnan samtidigt, men i fråga om stora kullar eller stora grisar kan utrymmesbehovet i slutet av digivningen vara ett problem: små grisar kan använda en del av hörnan för avföring, särskilt om förhållandena i hörnen inte är jämna. Det kan också vara svårt att få utrymme för smågrishörnen i boxen.
• 0,1 m2 utrymme/gris tryggar att alla grisar har tillräckligt utrymme även som ganska stora.
• 0,9-1,0 m2 smågrishörna är rätt rymlig.

•  

• Smågrishörnan ska vara uppvärmd. Golvvärme rekommenderas och temperaturen ska gå att justera. I bästa fall kan temperaturen justeras separat för varje smågrishörna. Värmelampor som komplement till golvvärme gör det också möjligt att reglera temperaturen enskilt för varje smågrishörna. Man kan också använda strålningsvärmare i stället för värmelampor. Luftväxlingen i smågrishörnan ska tryggas.
• Smågrishörna med golvvärme ska isoleras underifrån om den är placerad ovanför gödselränna.
• Det är mycket viktigt att förhållandena är jämna på hela smågrishörnans område. Drag förhindras genom att se till att hörnan är tät och genom att montera en skärm ovanför öppningen till hörnan. Vanliga misstag som förorsakar drag är springa mellan tak och vägg eller kring värmelampan.
• Det kan rekommenderas att taket ska gå att öppna och att öppningen ska gå att stänga. Detta med tanke på observation och skötsel av grisarna. Belysning i smågrishörnan kan göra den mera lockande.
• Uppvärmningen av avdelningen ska inte grunda sig på uppvärmningen av smågrishörnorna, utan den ska utföras genom ett separat system.

Suggans konditionsklass får en större betydelse i fri grisning. Utfodringen av suggan baserar sig på tillfredsställande av olika krav under olika produktionsfaser.

• Det är möjligt att fri grisning ökar skillnaderna i utfodringsbehoven under olika skeden av produktionen. Flerfasutfodring av suggan är därför att rekommendera.

• Rätt konditionsklass stöder suggan i sitt omsorgsfulla beteende och underlättar digivning. Alltför stora suggor eller konditionsklass undviks genom att hålla proteinutfodringen av gyltor och dräktiga suggor på en måttlig nivå och genom att beakta de krav som ärftliga faktorer ställer på utfodringen.
• En lyckad digivning förutsätter att grisningen går smidigt och att digivningen inleds utan problem. Goda förutsättningar kan uppnås genom att förhindra förstoppning under grisningen genom rätt utfodring, fibrer och möjlighet att röra på sig samt genom att trygga sugans tillräckliga tillgång på energi under hela grisningen med tillräckligt täta utfodringsintervaller (minst 4 ggr/dag).
• Under hela digivningen satsas på att suggan får tillräckligt mycket energi och nödvändiga näringsämnen genom att beakta fodrets sammansättning och smaklighet, utfodringskurvan, tillräckligt täta utfodringsintervaller, kort nattlig utfodringspaus och kontinuerlig individuell uppföljning av foderintaget. Goda förhållanden är en förutsättning för att suggan ska ha god matlust (se punkt 10.)
• Det rekommenderas att suggans utfodringstråg placeras så, att det enkelt kan kontrolleras och rengöras från skötselgången.
• Tillgång till vatten i anslutning till utfodringen är att rekommendera. Vattenkopp i nivå med grisarna främjar både suggans och grisarnas drickande.

• Suggans goda digivningsförmåga kan försämra grisarnas foderintag.
• Grisfoder tillgängligt redan vid några dagars ålder. Fodret görs intressant och smakligt till exempel genom att erbjuda foder ofta och genom att variera dess sammansättning. Utfodringsplatsen ska vara rymlig, ren och lätt att nå av skötaren. En god placering är nära skötselgången, men inte i ett hörn av boxen.
• Familjeutfodring, dvs. grisarnas möjlighet att äta tillsammans med suggan från till exempel ett långt utfodringstråg har förknippats med flera positiva effekter på grisarnas tillväxt och förebyggande av problem under avvänjningen, men det praktiska ordnandet av dylik utfodring är utmanande. Suggans förmåga att lära sina grisar kan utnyttjas till exempel genom att erbjuda suggan en liten mängd foder på golvet intill grisarnas utfodringsplats så att suggan kan nå den under porten.
• Tilläggsutfodring av grisarna med hjälp av mjölk/blötutfodringssystem är att rekommendera.

• Gyltorna vänjs vid hantering genom att ge dem upprepade positiva erfarenheter av skötaren. Dessutom vänjs de vid både fri miljö och stängd skyddsgrind före de flyttas till grisningsboxen.
• Skötarna anvisas att bete sig lugnt och utgående från djurens behov överallt i svinhuset. En lugn sugga som litar på sin skötare är en väsentlig del av framgångsrik fri grisning.

• Vid urval av djurmaterialet läggs vikt vid moderskapsegenskaper, produktionshållbarhet och antal spenar.
• Emakko toimii aikaisempien kokemustensa pohjalta. Aikaisemmin suoja-aitaan suljettuna imettänyt emakko ei välttämättä osaa varoa porsaita vapaana ollessaan. Myös joutilasosaston olosuhteet tulee huomioida: Jos emakko siellä tottuu tukeen makuulle käydessään, tukea olisi hyvä olla myös porsituskarsinassa.   
• Liian korkealle jatkuva karsinoiden väliseinän kiinteä osa vaikeuttaa ilmanvaihtoa ja karsinaan näkemistä, ja saattaa aiheuttaa emakoissa pelästymistä huonon näkyvyyden takia.
• Kuten kaikentyyppisessä porsastuotannossa, sikalassa on huolehdittava riittävästä valaistuksesta, eläinten puhtaudesta sekä virikkeistä.