ERC Consolidator Grant-projekt och -forskare
Vid Helsingfors universitet pågår för närvarande 17 projekt där forskningen sker med ERC Consolidator Grant-finansiering. På den här sidan kan du läsa mer om projekten och forskarna.
Vad är ERC Consolidator Grant?

ERC Consolidator Grant är en finansieringsform av europeiska forskningsrådet ERC för meriterade forskare för att etablera den egna forskningsgruppens verksamhet och skapa en inflytelserik karriär i Europa.

Consolidator Grant-finansiering kan beviljas en meriterad forskare med 7–12 års forskningserfarenhet efter doktorsexamen. Forskaren ska dessutom ha vetenskapliga meriter som tyder på en lovande framtid och en utmärkt forskningsplan.

Forskningsområdet är fritt.

Allt som påverkar kolesterolmedicinering i en och samma modell – Mikko Niemi

Mikko Niemi skapar inom sitt ERC-finansierade projekt en matematisk modell för systemfarmakologi, som beaktar samtligafaktorer hos individen som påverkar kolesterolmedicinering.

Delvis på grund av biverkningar avslutar upp till en fjärdedel av patienterna sin kolesterolmedicinering inom ett år, trots att medicineringen är avsedd att vara permanent.

Projektet har som mål att skapa en matematisk modell, som

  1. beaktar samtliga individuella faktorer som påverkar kolesterolmedicinering, såsom patientens arvsanlag, övrig medicinering, kön, ålder och vikt
  2. bidrar till prognoser för hur läkemedlet verkar i varje patients kropp, det vill säga hur det distribueras i levern och muskelvävnaden, hur stor dess effekt är samt risken för biverkningar

När modellen som tagits fram av Niemi är färdig, kommer den att underlätta valet av lämplig kolesterolmedicinering för patienten. Som en följd av detta tål patienterna det ordinerade läkemedlet bättre och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar kan minska betydligt.

Niemi har redan tidigare upptäckt genmutationer som påverkar kolesterolläkemedels effekt eller ökar deras biverkningar.

Projektets namn och längd

Individualizing statin therapy by using a systems pharmacology decision support algorithm, 2017–2022.

Niemi forskade tidigare med ERC Starting Grant-finansiering.

Globalt dör varje år 20 000–30 000 människor i en hjärt-kärlhändelse, på grund av att de avslutat sin kolesterolmedicinering.
Behandling av Parkinsons sjukdom med hjälp av hjärnans egna processer? – Jaan-Olle Andressoo

Jaan-Olle Andressoo utvecklar inom sitt ERC-finansierade projekt en behandlingsmetod för Parkinsons sjukdom ur ett nytt perspektiv: genom att stärka hjärnans egna fysiologiska processer.

Projektets mål är att utveckla och påvisa genomförbarheten av en ny trygg och effektiv behandlingsmetod för Parkinsons sjukdom.

Andressoos forskningsresultat bidrar till en mer omfattande förståelse av nervtillväxtfaktorn GDNF:s roll i hjärnans dopaminsystem och deras funktioner. Andressoos grupp utför undersökningar som är centrala inte bara för att hitta nya behandlingsmetoder för Parkinsons sjukdom, utan även exempelvis för rusmedelsberoende, ADHD och bipolär sjukdom.

Andressoos forskningsgrupp har påvisat att GDNF är viktigt för den fysiologiska regleringen av dopaminnervcellernas funktion i hjärnan.

Projektets namn och längd

Gene knock-up via 3’UTR targeting to treat Parkinson’s disease, 2017–2022.

Om vi lyckas med detta kan vi troligtvis återskapa redan försvagade nervförbindelser, först vid Parkinsons sjukdom och senare vid andra degenerativa nervsjukdomar.
Blått ljus befriar medicin från en nanobärare – Timo Laaksonen

Vi håller på att förnya vår webbplats. Tyvärr finns detta innehåll inte ännu på svenska.

Projektin nimi ja kesto:

PADRE, Photoactivatable Drug Releasing Implants, 2021–2025.

Den förnyande kraften i vuxna stamceller – Sara A. Wickström

Vi håller på att förnya vår webbplats. Tyvärr finns detta innehåll inte ännu på svenska.

Projektets namn och längd

Mechanisms of stem cell population dynamics and reprogramming (STEMpop), 2018–2023.

Djurens inverkan på forntida jägare-samlares identitet – Kristiina Mannermaa

Vi håller på att förnya vår webbplats. Tyvärr finns detta innehåll inte ännu på svenska.

Projektets namn och längd

The Animals Make Identities: The Social Bioarchaeology of Late Mesolithic and Early Neolithic Cemeteries in North-East Europe (AMI), 2020–2025.

Forskning i naturens mest speciella ämne – Aleksi Vuorinen

Vi håller på att förnya vår webbplats. Tyvärr finns detta innehåll inte ännu på svenska.

Projektets namn och längd

High-density QCD matter from first principles (DenseMatter), 2017–2022.

Hur producerar C. botulinum-bakterien nervgiftet botox? – Miia Lindström

Inom Miia Lindströms ERC-finansierade projekt undersöks varför och under vilka förhållanden bakterien Clostridium botulinum producerar det dödliga nervgiftet botulinumtoxin, känt som botox.

Trots att man har känt till bakterien C. botulinum redan i ett par hundra år är den fortfarande intressant tack vare sin produktion av nervgift. Botulinumtoxin orsakar botulism redan i så små mängder som en miljondels gram. Botulism ger upphov till förlamning hos människor och djur.

Projektets syfte är att utvidga den sedan tidigare uppnådda förståelsen inom gruppen av funktionen hos en repressor till en helhetsmässig förståelse av hur och under vilka förhållanden C. botulinum producerar nervgift.

Lindströms forskning belyser sambandet på cellnivå mellan produktionen och sporbildningen av botulinumneurotoxin. Förståelsen av denna process innebär nya möjligheter för hanteringen av de livsmedelsrisker och risker för folkhälsan som C. botulinum-bakterien innebär.

Projektets namn och längd

Why does Clostridium botulinum kill? – In search for botulinum neurotoxin regulators, 2017–2021.

Lyckligtvis är botulism mycket ovanligt, men den är ändå en känd sjukdom som smittar via maten och som livsmedelsindustrin oavbrutet kämpar mot.
Hur träd bildas – Ari Pekka Mähönen

Vi håller på att förnya vår webbplats. Tyvärr finns detta innehåll inte ännu på svenska.

Projektets namn och 

Thickening of plant organs by nested stem cells (CORKtheCAMBIA), 2019–2024.

Hur utvecklas motståndskraft? – Anna-Liisa Laine

Anna-Liisa Laines ERC-finansierade projekt undersöker hur motståndskraften fungerar och utvecklas vid angrepp av flera olika sjukdomsalstrare samtidigt.

I fokus för Laines forskning står viruspopulationer som förekommer hos vilda växter. I naturen finns en enorm mångfald av virus, som forskningen först under de senaste åren effektivt har kunnat beskriva. Det finns fortfarande många obesvarade frågor om interaktionen mellan värdarna och deras viruspopulationer.

Projektet har som mål att hitta svar på följande huvudfrågor:

  1. Hur varierar viruspopulationernas mångfald i naturpopulationer? Vilka faktorer påverkar denna variation?
  2. Hur fungerar växtens motståndskraft, då flera olika virus vanligtvis försöker smitta växtindividen under växtperioden? Gör den första virussmittan alltid individen mer mottaglig även för andra virus?  
  3. Hur förändras vår uppfattning om motståndskraftens evolution, när vi beaktar att värden samtidigt bekämpar flera olika sjukdomsalstrare? 

Projektet producerar ny kunskap om hur viruspopulationer uppkommer i naturen och hur deras mångfald påverkar värdväxternas motståndskraft och dess utveckling. Forskningen bidrar till förståelsen av de mekanismer som reglerar sjukdomsalstrare i naturen.

På lång sikt kan Laines forskning även vara av nytta för bekämpningen av växtsjukdomar och bidra till att minska användningen av bekämpningsmedel.

Laines forskningsgrupp har påvisat att strukturen hos viruspopulationer hos vilda växter varierar betydligt mellan såväl värdindivider som populationer. Variationer i värdartens arvsmassa förklarar största delen av variationen i viruspopulationer.

Även interaktioner mellan sjukdomsalstrare formar förekomsten av sjukdomar i naturen. Ju tidigare skede av växtperioden växten smittas, desto fler sjukdomsstammar smittas den av i slutet av sommaren.

Projektets namn och längd

Resistance evolution in response to spatially variable pathogen communities, 2017–2022.

Laine forskade tidigare med ERC Starting Grant-finansiering.

Vi vet fortfarande väldigt lite om betydelsen av virus i ekosystem. Det är enormt givande att gå i bräschen för arbetet med denna okända, men mångsidiga artgrupp. Det känns som verkligt pionjärarbete.
Personaliserade cancervaccin – Vincenzo Cerullo

Vi håller på att förnya vår webbplats. Tyvärr finns detta innehåll inte ännu på svenska.

Projektin nimi ja kesto

Personalized oncolytic vaccines for cancer immunotherapy: PeptiCRAd, 2016–2021.

Problemet med läckande blodkärl – Pipsa Saharinen

Pipsa Saharinens ERC-finansierade projekt undersöker genomsläpplighet hos blodkärlets vägg och hur blodkärlssystemets funktion kan förbättras vid svåra inflammationer.

Hjärt- och kärlsystemets verksamhet är beroende av blodkärlens skick. Vid flera sjukdomar, såsom blodförgiftning och i synnerhet dess allvarligaste form, septisk chock, läcker väggarna i kroppens mindre kapillärer och vätska droppar in i vävnaderna mer än normalt. I värsta fall kan detta leda till störningar i livsfunktioner.

Inom Saharinens projekt letar man efter mekanismer som reglerar blodkärlens täthet och genomsläpplighet och undersöker möjligheten att utnyttja dessa vid utvecklingen av blodkärlsbehandlingar.

De viktigaste målen för projektet är:

  1. att identifiera centrala molekylmekanismer som uppehåller blodkärlssystemets stabilitet och vars störning ökar blödning i blodkärlssystemet vid svåra inflammationer
  2. att utveckla ämnen för att förebygga blodkärlsblödning utgående från kunskap på atom- och molekylnivå 

Läckande blodkärl är ett omfattande problem. De ingår även vid allvarliga former av Covid-19. Förhöjd genomsläpplighet i blodkärlets vägg försvagar blodets strömning och vävnadernas syretillgång samt underhåller svullnad och inflammation. Man känner inte till de mekanismer som läkemedel kunde riktas in på för att täta blodkärlen.

Saharinens grupp har tidigare identifierat mekanismer med hjälp av vilka Angiopoietin-2-tillväxtfaktorn för blodkärl försvagar blodkärlets celladhesion, och resultaten innebär en utgångspunkt även för forskningen inom ERC-projektet.

Projektets namn och längd

ANTILEAK, Development of antagonists against vascular leakage, 2018–2023.

Blodkärlets genomsläpplighet är ett problem vid flera olika sjukdomar, som berör tiotals miljoner människor. Därför är det aktuellt och viktigt att undersöka blodkärlssystemet och förstå dess funktion.
Prognostisering av solstormars magnetfält – Emilia Kilpua

Emilia Kilpua undersöker inom sitt ERC-finansierade projekt magnetfälten hos solens koronamassutkastningar. Koronamassutkastningar är enorma magnetiserade plasmamoln.

Tills vidare är det inte möjligt att skapa prognoser för utkastningarnas magnetfält. Man känner inte till sammansättning hos det turbulenta så kallade sheath-området som formas före utkastningen. Inom Kilpuas projekt utvecklas nya metoder för att skapa prognoser för magnetfältet och man undersöker sheath-områden i solvinden i detalj.

Projektet har tre huvudmål:

  1. att skapa prognoser för magnetfältet i utkastningarna
  2. att utreda den magnetiska sammansättningen hos sheath-området
  3. att undersöka hur två turbulenta sheath-områden interagerar

Solens koronamassutkastningar orsakar nästan alltid stora rymdstormar i jordens och vårt eget solsystem. Det är inte möjligt att skapa pålitliga prognoser för utkastningarnas magnetfält, eftersom det är ytterst utmanande att mäta och modellera fältet i koronan. Resultaten av Kilpuas projekt bidrar betydligt till förbättrade prognoser för rymdväder.

Kilpuas grupp har utarbetat en modell för att skapa prognoser för strukturen hos utkastningen (flux rope) nere i koronan med hjälp av observationer av magnetfältet på solens yta. Gruppen har utfört en omfattande analys av plasmavågor och turbulens i sheath-områdena för koronamassutkastningar.

Projektets namn och längd

The Structure and Evolution of Solar Magnetic Flux Ropes and Their Magnetosheaths (SolMAG), 2017–2022.

Det finns mycket att förundras över då det gäller solen. Vi upplever nu solforskningens guldålder och nya sonder producerar dagligen nya mätningar.
På spaning efter den republikanska förvaltningens rötter – Kaius Tuori

Kaius Tuoris ERC-finansierade projekt undersöker spänningen medan det privata och det offentliga.

Bland de viktigaste utgångspunkterna för republikansk förvaltning finns åtskillnaden mellan ämbetet och dess innehavare samt att utförandet av ämbetet är bundet till lagen och platser och förfaranden som föreskrivs i lagen. Ett offentligt ämbete bör alltså utföras offentligt på en offentlig plats. Ända sedan antikens Rom har det funnits en konflikt här: hur kan idealet om likabehandling uppnås, om det saknas offentliga utrymmen?

Tuoris projekt undersöker konflikten mellan den republikanska förvaltningens ideal och verkligheten. I granskningen ingår utöver republikansk teori och praktik under europeisk historia även strukturen hos städerna och deras offentliga rum.

Projektet lägger fokus vid att undersöka den bebyggda miljön. På detta vis kan forskarna analysera förändringen av sociala förhållanden och strukturer samt idéer och rättigheter på ett nytt sätt. Inom projektet undersöks hur spänningen mellan det privata och det offentliga har förändrat och format den republikanska traditionen med början från antikens Rom.

De republikanska idealen, från rättsstaten till jämlikhet, är centrala även för det finländska samhällets framgångshistoria och smärtpunkter. Genom att belysa betydelsen av det offentliga rummet och öppen förvaltning inom den republikanska traditionen fäster projektet uppmärksamhet vid de förändringar i självförståelse som även den finländska förvaltningen kommer att möta.

Projektets namn och längd

Law, Governance and Space: Questioning the Foundations of the Republican Tradition (SpaceLaw), 2018–2023.

Tuori har även haft ERC Starting Grant-finansiering för projektet FoundLaw, som fokuserade på utvecklingen av den europeiska rättstraditionen efter andra världskriget.

Tuori leder även Finlands Akademis spetsenhet för europeisk rätt, identitet och historia.

Ett offentligt rum är inte en neutral scen, utan styr både verksamhet och tänkande, ofta utan att man lägger märke till detta.
Rymdväder och prognoser för rymdväder – Minna Palmroth

Minna Palmroths ERC-finansierade projekt undersöker rymdväder och hur man bättre kan skapa modeller och prognoser för rymdvädret.

Med rymdväder avses förhållanden i vårt eget solsystem som kan vara till skada för teknologi eller människors hälsa. Partikelströmmar från solen, dvs. solvind, och jordklotets egna magnetfält ligger bakom fenomenen. Inom Palmroths projekt kombineras spetskompetens inom rymdfysik med högpresterande databehandling för undersökning av fenomenen.

De viktigaste målen för projektet är:

  1. att utveckla den mest exakt modellen i världen för beskrivning av förhållandena i rymden, Vlasiator
  2. att genom att kombinera data från Vlasiator och satelliter förstå den grundläggande arten hos och mätningar av rymdväderfenomen i en lokal och global kontext
  3. att bidra till mer exakta rymdväderprognoser.

Palmroths projekt bidrar med ny förståelse av rymdväder. Med hjälp av resultaten från projektet är det i fortsättningen möjligt att bättre mäta och skapa prognoser för rymdväder. Bättre prognoser för rymdväder gör det möjligt att bland annat undvika skador på satelliter och elnät som åsamkas av rymdväder.

Palmroths grupp har tagit fram en helt ny modelleringsmetod för rymdväder: Vlasiator. Vlasiator är för närvarande den mest exakt beskrivningen av vårt eget solsystem i stor skala.

Projektets namn och längd

Plasma Reconnection, Shocks and Turbulence in Solar System Interactions: Modelling and Observations, 2016–2022.

Vårt samhälle är i allt högre grad beroende av rymden. Därför är det mycket viktigt att förstå och skapa prognoser för rymdväder.
Räddning av skeppsbrutna – Henning Trüper

Henning Trüper undersöker med sin ERC-finansiering räddning av människoliv vid skeppsbrott i Europa ur ett historiskt perspektiv.

Sedan 1820-talet har tanken i Europas kustområden varit att man bör försöka rädda skeppsbrutna personer nästan alltid, oberoende av risker för räddningsmanskapet. Trüper och hans grupp undersöker varför och hur denna princip har uppkommit samt hur den etablerades och efterföljdes.

Med hjälp av Trüpers forskning är det möjligt att skapa en ny slags teoretisk uppfattning om uppkomsten av etiska principer kring en fråga. Samtidigt bidrar forskningen till förståelsen av många av dagens problem, attityder och konflikter.

Projektets namn och längd

Archipelagic Imperatives: Shipwreck and Lifesaving in European Societies since 1800, 2020–2025.

Supermassiva svarta hål – Peter H. Johansson

Vi håller på att förnya vår webbplats. Tyvärr finns detta innehåll inte ännu på svenska.

Projektets namn och längd

Post-Newtonian modelling of the dynamics of supermassive black holes in galactic-scale hydrodynamical simulations (KETJU), 2019–2024.

Tvåsidiga partiklar av naturliga polymerer – Kirsi S. Mikkonen

Vi håller på att förnya vår webbplats. Tyvärr finns detta innehåll inte ännu på svenska.

Projektets namn och längd

Green route to wood-derived Janus particles for stabilized interfaces (PARTIFACE), 2020–2025.

Utmanande problem inom kvantitativ teori – Tuomo Kuusi

Tuomo Kuusis ERC-finansierade projekt undersöker utmanande problem inom ny kvantitativ teori såväl teoretiskt som praktiskt.

I centrum för Kuusis ERC-projekt står problem i skärningspunkten mellan sannolikhetsteorin, partiella differentialekvationer och variationskalkyl. Det gemensamma temat är stokastisk homogenisering, som undersöker de statistiska egenskaperna hos slumpmässiga partiella differentialekvationer.

Praktiska tillämpningar för Kuusis forskning är bland annat matematiska förhållningssätt och kalkylmetoder, som stöder verksamheten hos geotermiska kraftverk. Det finns stor potential hos geotermisk energi som källa för fjärrvärme om man kan skapa bättre modeller för geofysiska fenomen.

Kuusi har under de senaste åren aktivt bidragit till stora framsteg inom utvecklingen av den kvantitativa teorin.

Projektets namn och längd

Quantitative stochastic homogenization of variational problems, 2019–2023.

Potentialen hos geotermisk energi för fjärrvärme är stor och detta har fått mig att vilja undersöka saken närmare.
Översättningar lär maskiner betydelsen bakom språket – Jörg Tiedemann

Vi håller på att förnya vår webbplats. Tyvärr finns detta innehåll inte ännu på svenska.

Projektets namn och längd

Found in Translation – Natural Language Understanding with Cross-Lingual Grounding, 2018–2023.

Avslutade projekt

Syftet för Tuomas Tahkos ERC-finansierade projekt är att utveckla en ny teori om vetenskaplig homogenitet.

Inom sitt forskningsprojekt använder Tahko exempelfall inom biologi, kemi och fysik, och granskar vad det innebär att ett vetenskapligt fenomen kan förklaras via ett annat fenomen och vilka villkor vi kan fastställa för vetenskaplig homogenitet.

Tvärvetenskapliga kriterier för vetenskaplig homogenitet skulle vara ytterst användbara verktyg, då man försöker reda ut vilken expertkunskap som krävs för att förstå ett visst fenomen.

Tahko har övergått till University of Bristol.

Projektets namn och längd

The Metaphysical Unity of Science, 2018–2023.

Du kanske också är intresserad av