ERC Starting Grant-projekt och -forskare

Nanna Myllys ERC-finansierade projekt syftar till att utreda hurdana organiska föreningar som har förmågan att bilda atmosfäriska partiklar. 

Syrehaltiga organiska föreningar har en viktig roll i bildningen av atmosfäriska aerosolpartiklar. Aerosolpartiklarna påverkar jordens yttemperatur, men deras effekt i dagsläget är okänt, för att inte tala om framtiden. 

Huvudmålen för projektet är 

• att utveckla nya beräkningsmässiga och experimentella metoder för att utreda hur syrehaltiga organiska föreningar i atmosfären bildas, bidrar till aerosolbildningen och påverkar klimatet
• att förbättra atmosfärmodellers noggrannhet med hjälp av kvantkemiska data. Genom noggrannare modeller är det möjligt att bedriva högklassig klimatforskning och hjälpa till att fatta miljömässigt hållbara politiska beslut. 

Nanna Myllys leder forskningsgruppen för atmosfärvetenskap på molekylär nivå (MoLAS) som forskar om kvantkemi, aerosolfysik och spektroskopi genom att utnyttja kemiska reaktioner och partikelbildning i atmosfären. Gruppen har till exempel bevisat att acylperoxidradikaler kan oxidera omättade kolväten i atmosfäriska förhållanden, och denna reaktion producerar snabbt stora föreningar som innehåller flera funktionella grupper. Resultatet har ansetts vara mycket betydande för den atmosfäriska partikelbildningen.

Den nu beviljade ERC-finansieringen ger möjlighet till ambitiös experimentell forskning som använder innovativa angreppssätt och tar sig an att lösa de saknade bitarna i den atmosfäriska partikelbildningen.

Projektets namn och längd

Formation, Clustering, and Atmospheric Impact of Clusterable Organic Compounds (AtmosCOC), 2025–2029.

Beroendeframkallande produkter, såsom spel om pengar, säljs och marknadsförs allt oftare på nätet. I nätmiljöer samlar all verksamhet enorma mängder beteendedata. Dessa data ger spelbolagen och deras nätverk nya metoder att sälja och marknadsföra skadliga produkter till konsumenterna.

Målen för projektet är 

• att undersöka digitala spelbolags nätverk
• att analysera hur nätverken utnyttjar de data som uppstår i nätmiljöer för kommersiella ändamål
• att förstå de ekonomiska maktstrukturer som anknyter till uppkomsten av beroenden i nätmiljöer.

Beroenden orsakar betydande skada för individer, familjer och samhällen. Med tanke på förebyggandet av beroenden är det viktigt att ingripa i de strukturer som främjar dem och inte enbart fokusera på individerna. Projektet bygger upp en förståelse av hur särdragen hos nätmiljöer och maktstrukturer som anknyter till ägandet av data kan bidra till uppkomsten av beroenden och hur man kan ingripa i dessa genom reglering.

Virve Marionneau har i sin tidigare forskning fokuserat på samhällsvetenskaplig beroendeforskning, reglering och skador av spel om pengar samt de ekonomiska och politiska determinanterna hos spelandet. 

Projektets namn och längd

Data-driven market power in the production of addiction (DATA-ADDICT), 2025-2030.

Jonathan Valks ERC-finansierade forskningsprojekt undersöker ökningen av arameisk skrift i Mellanöstern under första hälften av det första millenniet före vår tideräkning. 

Den arameiska skriften uppstod först i det område som motsvarar nutida Syrien, men den spridde sig snabbt över hela Mellanöstern under det assyriska rikets era. Detta skedde trots att det assyriska riket satsade starkt på att producera texter på akkadiska och i kilskrift, de ärvda verktygen för den extremt högt ansedda skrivtraditionen som hade funnits redan i tvåtusen år.

Projektet syftar till att

1. skapa en heltäckande digital databas med tidig arameisk skrift från Mellanöstern
2. katalogisera indirekta bevis på tidig arameisk skrift från Mellanöstern och
3. ompröva uppfattningen att arameiskans intåg i Mellanöstern var en lång process.

Valks projekt bidrar till vår förståelse av sociolingvistiska variationer och till vår förståelse av språkval och språkförändringar. Detta är relevant både för det forntida Mellanöstern och i vår egen tid av global språklig och kulturell förändring.

Som universitetsforskare vid Spetsforskningsenheten för Mellanösterns forna imperier har Jonathan Valk arbetat med det forna Assyriens historia, digital publicering och analys av det forna Mellanösterns texter samt med social och sociolingvistisk historia i bredare omfattning.

Projektets namn och längd

The Aramaization of the Middle East: Revisiting the Fall and Rise of Written Traditions (ARAMAIZATION), 2025–2030.

Mikhail Nakonechnyis ERC-finansierade projekt försöker förstå varför och när statistiken över fångars hälsa blev tillräckligt viktig för att manipuleras av politiska skäl.

Det övergripande temat för projektet är hur brottsbekämpande myndigheter av olika skäl och på olika statistikrelaterade och retoriska sätt döljer fångarnas dåliga hälsa med illvilligt uppsåt. Projektet undersöker brittiska, indiska koloniala, amerikanska och sovjetryska fängelser och fångläger från och med det västerländska fängelsets uppkomst fram till nutid. Det historiska tvärvetenskapliga forskningsprojektet kombinerar medicinsk statistik, penologi, kriminologi, straffets sociologi och bioetik. Resultatet kommer att bli den första jämförande integrerade historien om byråkratiska oegentligheter som emellanåt har begåtts för att förminska den egentliga omfattningen av sjukdom, epidemier och dödlighet vid fängelseinstitutioner i västerländska demokratiska och auktoritära regimer. 

Målen för projektet är 

• att granska det traditionella sättet att globalt klassificera straffsystem i litteratur 
• att generera ny typologi för straffsystem utifrån hälsorapporteringen och dess sanningsenlighet
• att skapa den första jämförande integrerade historien om byråkratiska oegentligheter som emellanåt har begåtts för att förminska den egentliga omfattningen av sjukdom, epidemier och dödlighet vid fängelseinstitutioner i västerländska demokratiska och auktoritära regimer. 

Utöver rent akademiska bidrag till debatten om straffbarhet, modernitet, social ingenjörskonst, arvet av kolonialt våld samt  totala institutioner har projektet en inverkan på internationella fängelsereformer och etiken i palliativ vård. 

Projektet leds av doktor Mikhail Nakonechnyi som tidigare deltog som forskare i två strafforienterade ERC-finansierade projekt: The Carceral Archipelago: Transnational Circulations in Global Perspective, 1415–1960 (University of Leicester) och Gulag Echoes in the “multicultural prison” (Helsingfors universitet).

Projektets namn och längd

Death, Smoke, And Mirrors: Manipulation of Health Data in Liberal and Authoritarian Custodial Institutions, 2024-2029.

Alexander Mühleips ERC-finansierade projekt undersöker hur cellens kraftverk, mitokondrien, hos malariaparasiten ändrar sin membranuppbyggnad. Att förstå den grundläggande biologi som styr denna process kan öppna nya vägar för att kontrollera spridning av denna förödande infektionssjukdom.

För att gå över från ett stadium till ett annat i sin komplexa livscykel är parasiten beroende av att dess metabolism kopplas om och att dess mitokondrie omformas. I detta projekt undersöker Mühleips grupp strukturen och funktionen hos membranproteinkomplex i denna unika process. 

Målet för projektet är

• att förstå den molekylära grunden för mitokondriens omformning i malariaparasiten Plasmodium falciparum
• att använda kryoelektronmikroskopi och tomografi för att utreda de molekylära strukturer hos membranproteinkomplex som ger mitokondrien plasticitet
• att utreda rollerna av artspecifika komponenter i mitokondriens energikonversion hos en parasit. 

Att fokusera på parasitens mitokondrie är en validerad strategi i fråga om antimalariamedel. Genom detaljerad insikt i molekylära strukturer hos membranproteinkomplex hoppas Mühleips grupp kunna ta fram ny kunskap för framtida utveckling av antimalariamedel.

Alexander Mühleip är en forskare vid Institutet för bioteknik. Hans grupp har tidigare undersökt strukturen och funktionen hos mitokondriens membranproteinkomplex när det gäller membranens böjbarhet. Denna forskning har visat att energikonverterande komplex i encelliga organismer, inklusive parasiter i människor, avviker betydligt från dem i människans celler. Detta har gett ny insikt i hur dessa komplex fungerar mekanistiskt samt hur de organiserar och formar mitokondriens bioenergetiska membran.

Projektets namn och längd

Revival of the Powerhouse: How mitochondrial remodelling controls the energy metabolism of the malaria parasite to enable survival in different hosts (MitoReModel), 2025-2029.

Ett ERC-finansierat forskningsprojekt som leds av Eliisa Kekäläinen syftar till att utreda hur brässen hos människan skyddar sig mot yttre hot och hur detta försvar förändras när vi åldras.

Brässen är ett organ i immunsystemet som ligger under bröstbenet och producerar T-celler som är oerhört viktiga för immunförsvaret. Vid stamcellstransplantation måste immunsystemet hos ett barn eller en vuxen som till exempel lider av leukemi ”startas om”, och i denna process är det av avgörande vikt för en lyckad behandling att brässen fungerar som den ska. Tyvärr skadas brässen lätt i samband med en stamcellstransplantation, vilket leder till olika svåra komplikationer med långvariga symtom. 

Ett centralt mål för projektet är

• att skapa en vävnadsodlingsmodell där skador på brässen kan modelleras i samband med stamcellstransplantationer 
• att testa olika behandlingar för att skydda brässen under en stamcellstransplantation. 

Utifrån dessa resultat kan forskarna eventuellt i framtiden utveckla behandlingar som strävar efter att aktivera brässens eget naturliga försvarssystem och på så sätt skydda vävnaden bättre till exempel under en stamcellstransplantation. 

Maxime Grandins ERC-finansierade projekt undersöker de fysiska processer som anknyter till energiinmatningen, kemin och dynamiken i jordens övre atmosfär till följd av olika typer av strålning från och i rymden. 

Rymdvädret kan påverka jorden och vår teknik på ett negativt sätt – det kan skada elektroniken i rymdfarkoster, öka den atmosfäriska friktionen, störa navigering och kommunikation och hota kraftnät. Maxime Grandins projekt syftar till att karakterisera energitillförseln i den övre atmosfären under substormar, vilket hjälper oss att bättre förutse och mildra de negativa effekterna av rymdväder.

För att åstadkomma detta kommer projektet att bygga på nya markbaserade instrument, såsom det jonosfäriska radarsystemet EISCAT_3D, optiska instrument och nya medborgarvetenskapliga metoder som kommer att utvecklas under projektet.

Huvudmålen för projektet är

• att mäta energin i MLTI (Mesosphere Lower Thermosphere Ionosphere) under geomagnetiska störningar
• ta fram korrekta övre gränsvärden för ozonbalansen i atmosfär- och klimatmodeller
• ta reda på egenskaperna hos responsen i vind och atmosfäriska vågor på denna drivning från rymden.

Grandins projekt kommer att med sitt medborgarvetenskapliga inslag göra vetenskaplig forskning tillgängligare för allmänheten. Angreppssättet kommer att bidra till att återskapa förtroendet för vetenskap, speciellt i en tid där vetenskapliga fakta ofta likställs med alternativa fakta.

Projektets namn och längd

Lights in the nightsky and Ozone loss: Unravelling Atmosphere forcing from space with Radar, optics, and Novel citizen science (LOUARN), 2025–2030.