Hur reagerar fackförbunden på invandring och vilka följder har fackförbundens attityder och strategier för invandrarna? Bland annat det här ska forskardoktor Rolle Alho forska i med finansiering från Finlands Akademi.

Forskningsprojektet ger ett internationellt jämförande perspektiv på hur fackförbund reagerar och vilka positioner de tar gällande invandring, berättar Rolle Alho som sommaren 2017 beviljades 245 632 euro av Finlands Akademi för en forskardoktoranställning vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Finland Akademi beviljade finansiering för 12 procent av sökandena.

Förhållandet mellan invandring och arbetsmarknader har blivit ett allt populärare forskningstema de senaste tio åren. I och med EU:s utvidgning 2004 ökade mobiliteten och många invånare från de nya EU-länderna flyttade till de gamla, förmögna EU-länderna för att arbeta. Till exempel har migrationen från Polen till Irland varit storskalig. Invandringen blev en politisk och en arbetsmarknadsfråga i Europa – vilket Brexit delvis är ett resultat av. Den nya invandringen har på många håll uppfattats som en vi mot dem-fråga.

– I Europa har fackförbunden försökt motarbeta dagens högerpopulism, men frågan om invandring är långt ifrån lätt för förbunden. Till exempel utsätts invandrare inom låglönesektorer ofta för så kallad lönedumpning mot deras vilja, det vill säga att de betalas sämre löner för samma jobb jämfört med majoritetsbefolkningen. I sådana fall har det i många länder uppstått etniska spänningar på arbetsmarknaden. I bästa fall kan fackförbunden motsätta sig den typens utveckling genom att konkret visa solidaritet med invandrarna, berättar Alho. Frågan har definitivt hamnat på den samhälleliga agendan i Europa och det behövs forskning med nya infallsvinklar kring det.

I sitt forskningsprojekt ”Whose interests? A Comparative Study on Trade Union’s Responses to Migration and Migrants in Finland, Ireland, and Portugal” (Vems intressen? En jämförande studie av fackförbundens attityder till invandring och invandrare i Finland, Irland och Portugal) kommer Alho att jämföra fackförbundens attityder gentemot invandring och invandrare i tre länder. Finland, Irland och Portugal är alla relativt nya invandringsländer och har traditionellt varit utvandringsländer. Invandring i större skala började först på 90- och 00-talet.

Samtidigt har dessa länder väldigt olika arbetsmarknads- och socialpolitik, vilket ger olika förutsättningar för fackförbunden i respektive land. Finland har en nordisk koordinerad arbetsmarknadspolitik där fackförbunden spelar en stor roll, medan till exempel Irland har en liberal marknadsekonomi. Intressant nog har frågan om invandring inte politiserats lika starkt i Portugal och i Irland som i Finland. Dessa nationella skillnader ger fackförbunden olika utgångslägen när det gäller invandring. I det irländska fallet ser Alho även på hur Brexit påverkar den nuvarande fria mobiliteten mellan Irland och Storbritannien och hur arbetsmarknaden i Irland påverkas då till exempel flera företag kommer att flytta sina huvudkontor från London till Dublin.

Nya infallsvinklar på forskningen

Alho har tidigare forskat mycket i etnicitets- och arbetsinvandringsfrågor. Nu vill han ta upp en ny dimension i forskningen.

– I tidigare jämförande studier av fackförbundens invandringsstrategier har man främst jämfört länder. Nytt i det här projektet är att jag undersöker om det är ländernas olika samhällsmodeller eller arbetsmarknadssektorerna som bäst förklarar fackförbundens förhållning till invandring. När allt kommer omkring påverkar invandringen olika arbetsmarknadssektorer mycket annorlunda. Därför är det viktigt att förstå hur de olika sektorerna förklarar förbundens förhållningssätt till invandring och invandrare. Jag vill bygga ny teori om varför fackförbunden förhåller sig som de gör, berättar Alho.

– En komparativ ansats mellan fackförbund som representerar två arbetsmarknadssektorer i tre länder möjliggör detta. Samtidigt vill jag alltså utmana den tidigare forskningens metodologiska nationalism där fackförbundens förhållningssätt jämförts genom att betrakta fackförbunden som enhetliga nationella aktörer.

I alla tre länder kommer Alho att jämföra fackförbundens reaktioner gentemot invandring mellan förbund inom den reglerade hälsovårdssektorn och den mindre reglerade hotell-, städ- och restaurangbranschen. Båda branscherna anställer betydliga mängder migranter i alla tre länder.

Strategierna har konsekvenser för invandrarna

Att se på fackförbundens attityder och vilka strategier de har angående invandring är viktigt för att förbunden är med och påverkar invandrings- och arbetsmarknadspolitiken. Speciellt i Finland där fackförbunden har en stark roll har de också möjlighet att påverka invandringspolitiken och invandrarnas position på arbetsmarknaden.

– Jag vill svara på frågor om hur fackförbunden förhåller sig till invandrare på arbetsmarknaden, vem har enligt förbunden rätt att komma och jobba, vad förbunden gör angående den nya sortens odokumenterade invandring, hur förbunden förhåller sig till asyl- och flyktingpolitiken, vad invandrarnas position är inom förbunden och så vidare, räknar Alho upp.

Fackförbundens strategier för invandring har konsekvenser för invandrarna. Deras strategier kan till exempel påverka hur liberal eller strikt den statliga invandringspolitiken är, inklusive frågor gällande arbetstillstånd, språkkrav och protektionism. Fackförbunden kan också jobba för att främja invandrarnas rättigheter och skydda deras position.

– Jag är också intresserad av att se om förbunden anser att invandringen är en könsfråga eller inte. Till exempel domineras arbetskraftsinvandringen inom hälsovården av kvinnor. Om fackförbunden anser att det är en könsfråga, så vill jag veta om de reagerar på saken. Reaktionerna berättar om förbundens identitet och vems intressen de främjar. De berättar också om förbundens kapacitet att förnya sig och hitta lösningar på den politiskt komplexa invandringssituationen i Europa, säger Alho.

Alho kommer att utnyttja en varierande skala av datamaterial i sin forskning. Förutom intervjuer och observationer vid fackförbundens seminarier kommer han att analysera media, förbundens dokument och ställningstaganden för att skapa ny kunskap och teori om fackförbundens invandringspolitiska roll i olika kontext. Inom projektet kommer Alho att göra forskningsvistelser till University College Dublin, London School of Economics, University of Leeds, University of Lisbon och Cornell University.

Tilläggsinformation:

Forskardoktor Rolle Alho, tfn +358 (0)40 7204 121, rolle.alho@helsinki.fi

 

Läs också: Två akademiprojekt till Soc&kom