Samarbete är kärnan i den finländska undervisningen i huslig ekonomi

17.12.2018
Utöver hushållsskötsel och husmanskost lär sig eleverna om mångfald och jämställdhet, samverkan, planering och ansvar. Dessa färdigheter behövs även i familje- och arbetslivet.

I finländska grundskolor är undervisningen i huslig ekonomi inte längre bara matlagning, utan eleverna får information om hela konsumtionsprocessen samt om frågor som gäller familj och boende, berättar universitetslektor och docent Hille Janhonen-Abruquah samt forskardoktor och docent Hanna Posti-Ahokas från Helsingfors universitet. Många vardagssysslor är inkluderade i undervisningen, bland annat klädskötsel, städning, att göra inköp och att känna till tekniken i hemmet.

– Eleverna får lära sig att göra val som understöder hållbar utveckling. I klassen uppmärksammas även de som lär sig på annorlunda vis samt olika kulturer och hemmiljöer. Huslig ekonomi har alltid varit ett ämne som har synts även utanför klassen, berättar Janhonen-Abruquah.

 

Huslig ekonomi i Finland, Estland och Afrika

Vid finländska universitet kan man avlägga en magister- och doktorsexamen i hushållsvetenskap. Det är unikt. I grundskolan är huslig ekonomi ett gemensamt ämne för högstadieelever (ca 12–16-åringar), och enligt Hanna Posti-Ahokas är det det mest populära valbara ämnet i flera skolor.

En förklaring till populariteten kan vara att läroämnet är praktiskt och aktivt. Aktiviteten knyts samman med att prova saker, läsa och samverka. Det finns inget behov av en sträng tudelning i praktik och teori, man kan lära sig på flera sätt. Å andra sidan kräver huslig ekonomi en viss typ av lokaler och resurser som man enligt Hille Janhonen-Abruquah inte kan erbjuda i alla länder.

– Närmast den finländska undervisningen i huslig ekonomi är den svenska, liknande modellen. I Estland är huslig ekonomi och handarbete ett gemensamt ämne. I Ghana i Västafrika, där jag också själv har undervisat, undervisas huslig ekonomi i flickskolor, vilket är ett arv från kolonialtiden. I Nordamerika motsvaras huslig ekonomi av s.k. family and consumer studies, som även inkluderar familjefostran. Japanerna har varit mycket intresserade av den finländska undervisningen i huslig ekonomi, och våra forskare har samarbetat med de japanska.

Möjligheten till doktorandstudier i hushållsvetenskap har även lockat internationella studenter från Estland: Den första doktorn disputerade 2017 och en annan disputation är på kommande.

HEED uppmärksammar mångfalden

Just nu funderar finländska skolor särskilt på hur man på bästa möjliga sätt kan beakta flerspråkighet och hemkulturen hos elever med invandrarbakgrund i undervisningen. Enligt Hille Janhonen-Abruquah har undervisningen blivit mer krävande under de senaste tjugo åren.

Till exempel HEED (Home Economics Education for Diversities), ett hushållspedagogiskt forskningsprojekt vid Helsingfors universitet, strävar efter att främja mångfaldstänkandet.

– Även det finländska samhället är numera mångkulturellt. Lärarens och elevernas vardag kan se mycket annorlunda ut: maträtter som är bekanta för finländska barn kan vara nya för invandrarbarn. Trots det borde undervisningen i huslig ekonomi vara meningsfull och ge alla nyttiga färdigheter. HEED-projektets forskning svarar på detta genom att framhäva skillnader i hur människor handlar i vardagssituationer och utreda faktorerna bakom dessa skillnader. Vi har till exempel undersökt samarbetet mellan hem och skola inom den förberedande undervisningen för invandrare. Undervisning i huslig ekonomi kan vara ett värdefullt tillfälle för interkulturell samverkan och samarbete, beskriver Janhonen-Abruquah.

Det engelska ordet heed betyder att uppmärksamma eller beakta.

Mångfald och etiska principer syns på tallriken

Inom undervisningen i huslig ekonomi ser man mångfalden konkret på tallriken. Eleverna får lära sig hur de kan laga mat åt sig själva och varandra på ett högklassigt och hållbart vis. Att minska köttkonsumtionen och öka mängden vegetarisk mat är ett hållbart val som en lärare i huslig ekonomi varje dag måste överväga i sin arbete.

Inom undervisningen i huslig ekonomi ser man mångfalden konkret på tallriken.

Även olika dieter och allergier syns i undervisningen.

– Läraren funderar till exempel på om köttfärssåsen ska göras av kött eller något ersättande protein, eller på om alla kan äta gris, berättar Hanna Posti-Ahokas.

– Lärare i huslig ekonomi är mycket intresserade av specialdieter och hur de skulle kunna föras fram i den egna undervisningen. Man diskuterar dem och frågar råd om dem på lärarnas egna kanaler i sociala medier. Maten måste passa för alla, tillägger Hille Janhonen-Abruquah.

Lärarna utbildas att handla ansvarsfullt och jämlikt. Tillsammans planerar man sådan mat som alla kan äta. Veganer måste inte skära kött, och med hjälp av till exempel kokosmjölk kan man prova mat som är lämplig för alla.

– En medveten och utbildad lärare i huslig ekonomi leder eleverna till att möta och tolerera olikheter, sammanfattar Hanna Posti-Ahokas.

Kvinnor städar och män blir toppkockar?

Inom undervisningen i huslig ekonomi uppmärksammar man numera könsroller allt mer och strävar efter att krossa stereotypierna kring dem.

Även en tuff kille kan laga mat, känns det som att berömda kockar och andra rollmodeller säger. De kan vara bra objekt för pojkar att identifiera sig med och väcka ett intresse för mat.

– Starka karaktärer, men ändå i köket, vilket traditionellt sett är kvinnans domän, konstaterar Hille Janhonen-Abruquah.

Inom undervisningen i huslig ekonomi uppmärksammar man numera könsroller allt mer och strävar efter att krossa stereotypierna kring dem.

– Men delvis upprepar undervisningen i huslig ekonomi obemärkt de traditionella könsrollerna, beklagar Hanna Posti-Ahokas.

Forskarna påpekar att pojkar kanske numera uppmuntras att bli kockar, men inte lärare i huslig ekonomi.

– Av de trettio personer som årligen utexamineras från hushållsvetenskapen vid Helsingfors universitet är i genomsnitt fyra män. Vår utmaning är att begrunda hur man kunde förhindra upprepningen av rollerna, säger Hille Janhonen-Abruquah.

Det att flickor och pojkar får samma uppgifter i skolklassen räcker inte som lösning. Det är till exempel viktigt att undersöka vilken bild läromaterialet ger av rollerna i hemmet. Hanna Posti-Ahokas berättar om ett exempel, där en lärobok har bilder där mannen grillar med en kockmössa på huvudet och kvinnan städar hemmet.  

Enligt utvärderingen av inlärningsresultat får flickor högre vitsord i huslig ekonomi än pojkar. Bedöms alla elever med likadana kriterier, förväntas det lika mycket av var och en och tillåts samma saker för alla? funderar Posti-Ahokas.

– Man måste kunna identifiera situationer där de traditionella rollerna kommer till ytan, exempelvis på grund av elevens eller lärarens privatliv. Det är mångfaldskunnande. I Finland uppdelas hushållssysslor fortfarande i kvinnosysslor och manssysslor och kvinnor gör mer hushållsarbete, men skillnaden krymper hela tiden.

Samtidigt har flera rigida roller börjat smulas sönder. Det finns till exempel många typer av faderskap och ingen förundras om en man tar sig an hem- och matrelaterade uppgifter.