Eleven i din klass luftar rasistiska åsikter. Hur hanterar du situationen som lärare? Respekt för olikheter kan odlas redan i klassrummet, men lärarna behöver stöd och verktyg för att ta sig an svåra frågor i klassrummet.

Hudfärg, språk, kulturell bakgrund är några av de faktorer som gör elever i ett klassrum olika. Olikheter ska respekteras, men det är lättare sagt än gjort och kräver att läraren i rummet har de rätta verktygen.

– När elever luftar rasistiska åsikter är det lärarens uppgift att styra diskussionen mot ett kritiskt ifrågasättande av åsikterna, säger professor Heidi Safia Mirza vid Goldsmiths College, University of London.

Mirza vet att det är ett dilemma för läraren, en pedagogisk utmaning, att ta sig an rasistiska åsikter i ett klassrum.

– Ofta vill man tysta ner de rasistiska kommentarerna, inte låtsas om dem, men det löser ingenting.

Professor Mirza är en av de första mörkhyade kvinnliga professorerna i Storbritannien och hennes expertisområde är ojämlikheter inom utbildningen.

Europas koloniala arv håller oss gisslan

Många av immigranterna har en annan etnicitet, talar ett annat språk och är uppvuxna med en annan kultur än vad man är van med i Finland. Det skapar dilemman för lärare som ska undervisa om ras, tro och kultur.

– Det finns en röd tråd som går genom hela vårt utbildningssystem, från förskolan till universiteten, som handlar om hur man pratar om och positionerar ”de andra”.

Enligt Mirza bottnar det här i tiden när det vita Europa koloniserade och ockuperade andra delar av världen

– När vi studerar och läser om ”de andra” i skolorna är det perspektiv vi använder den vita mannens, han som koloniserade ”de andra”. Vi tror att vi lär oss om andra kulturer, men det vi gör är tittar ner på andra, beskriver Mirza.

Migranterna saknas i debatten

Professor Mirza gästtalade vid en konferens om social rättvisa inom utbildning, som ordnades av det nordiska excellenscentret Rättvisa genom utbildning.

– Vi pratar om migranter och flyktingar under konferensen, men när jag tittade ut över salen idag, där det satt kring 150 deltagare, såg jag bara en färgad människa i rummet. Var finns de vi pratar om, undrar hon.

Mirza påpekar att det saknas kapacitet att ta del av den kunskap som dessa besitter och det perspektiv de erbjuder.

– Vi måste berätta historier, äkta berättelser som inte är styrda av det dominerande europeiska synsättet, för att bredda kunskapen om ”vi” och ”de”.

För att lyckas med det måste man enligt Mirza tackla frågor om historia och identitet. Hon påminner om att Europas historia består av hundratals år av kolonialism, förtryck och exploatering och att det är något som Europa inte vill komma ihåg.

– Resultatet är att de vita europeiska institutionerna frågar av immigranterna ”vad gör ni här?”. Och de svarar: "Vi är här för att ni var där", beskriver Mirza.

Lärarna – en del av problemet, en del av lösningen

I sin forskning har Mirza mött många lärare som sagt att om de bara hade tid så skulle de ta sig an svåra frågor som rasism.

– Alla lärare jag träffat är underbara. De vill arbeta för social rättvisa och mot rasism, men i vardagen har de inte tid för och utrymme att prata om och utmana rasism, säger Mirza.

Följden är att lärarna reproducerar systemet.

– Lärarna behöver stöd och verktyg att ta tag i de svåra frågorna för att kunna förändra attityder.

Lärarutbildningen vid Helsingfors universitet ska vara en del av detta stöd. Den nya svenskspråkiga klasslärarutbildningen som startar vid Helsingfors universitet i höst lägger stor fokus på att ge de blivande lärarna kunskap och verktyg att arbeta i en allt mer mångkulturell skolmiljö.

– Vi har forskat kring mångfald, flerspråkighet och social rättvisa under många år. När de nya lärarna utexaminerats ska de ha nytta av forskningsresultaten i sina klassrum, säger professor Gunilla Holm som är initiativtagare till den nya utbildningen.

Läs mer om: Utbildning