Professor Mirjam Kalland forskar om stödnätverk under barns viktigaste uppväxtår

Mirjam Kallands stig till professuren har tagit flera omvägar, men barn har alltid varit i fokus inom hennes forskning.

Förlossningsförberedande kurser, barn- och mödrarådgivning, hälsovårdscentraler. Det finns många stödtjänster för småbarnsföräldrar i Finland.

Något det däremot inte finns mycket forskning om är hur socialt stöd påverkar föräldraskapet och familjens välmående. Mirjam Kalland, Helsingfors universitets svenskspråkiga professor i småbarnspedagogik, har nu sammanställt ett material som behandlar ämnet och omfattar föräldrarna till över tusen första barn i åldern 0–2 år.

Föräldrar kan hitta en gemenskap i en familjegrupp.

Enligt materialet kan tjänster med låg tröskel minska symptom på depression och stress i anknytning till föräldraskapet. Sådana tjänster är till exempel föräldragrupper som samlas under fria former och som man kan delta i utan förhandsanmälan.

Resultatet var ingen överraskning för Kalland, eftersom föräldrar behöver en gemenskap att höra till. En familjegrupp kan vara en sådan.

Många kan ha hört Kallands namn tidigare utanför universitetet. Hon beskriver även själv sin akademiska karriär som oortodox. Efter att ha doktorerat i pedagogik utbildade sig Kalland på 1990-talet till psykoterapeut, och på 2000-talet var hon generalsekreterare för Mannerheims barnskyddsförbund i sju års tid.

Men Kalland forskade också hela tiden. År 2001 fick hon mycket uppmärksamhet för sin undersökning som följde upp barn och unga som hade omhändertagits (vuxit upp på barnhem). Undersökningen visade att dessa unga har en betydligt högre dödlighet än andra unga, bland annat på grund av den förhöjda risken för olycksfall.

Kalland har ett djupt intresse för mentaliseringsteorin, hur föräldrar tolkar sina barns sinnesstämning utifrån deras beteende. Hon forskade kring teorin vid sidan av sitt arbete.

Men till slut blev hon tvungen att göra ett val.

– Jag måste välja om jag skulle fokusera på forskningen eller lämna den. Jag valde forskningen.

Vid universitetet öppnades dock först en plats inom administrationen, som rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan. Kalland hade nyss börjat en ny femårig mandatperiod när hon fick sin professur.

Här har hon tänkt stanna.

– Nu vill jag bara forska och undervisa. Det här är ett fantastiskt ställe där jag får bekanta mig med dem som kommer att syssla med småbarnspedagogik i praktiken under de kommande årtiondena.

För närvarande är Kalland särskilt intresserad av de många möjligheterna att tillämpa mentaliseringsteorin inom småbarnspedagogiken.

– Småbarnspedagogiken påverkar de viktigaste uppväxtåren i en människas liv. Under dessa år föds förutsättningarna för vem barnet kan bli.