Professor Erika Löfström – Etik är viktigt också för lärare

Lärarutbildningen måste skaka om studentens föreställningar och stödja utvecklingen av en stark läraridentitet.

Forskningsetik och lärarutbildning låter först som separata områden. Erika Löfström, Helsingfors nya professor i pedagogik, ansvarar för den svenskspråkiga klasslärarutbildningen och har specialiserat sig bland annat på forskningsetik under sitt tidigare arbete vid Centret för universitetspedagogik.

Vad kan en forskare i forskningsetik ge klasslärarutbildninge n?

– Allt möjligt, svarar Löfström.

– För det första är läraryrket på flera sätt fullt av etiska frågor. Läraren kan till exempel vara tvungen att fundera på hur hen ska fördela sin tid och uppmärksamhet mellan eleverna – ska hen fokusera på de elever som blivit efter de andra eller fördela sin tid och uppmärksamhet jämnt mellan alla?

Kännedom om etik ger läraren konkreta verktyg för arbetet, berättar Löfström.

– Det hjälper en att känna igen etiska problem i vardagen och möjliggör ett analytiskt förhållningssätt. Min förhoppning är att etiskt tänkande ska bli en del av den professionella identiteten under utbildningen.

Även forskningsetik är relevant för området.

– Avhandlingarna som skrivs inom lärarutbildningen anknyter nästan alltid till skolan. Det uppstår flera forskningsetiska frågor när man arbetar med skolelever.

Det är viktigt att blivande lärare också uppfattar skolan som ett forskningsobjekt.

– Vårt mål är att utbilda lärare som kan utveckla sitt eget arbete och som följer forskningen på området. Också då är det till hjälp om man förstår den etiska sidan av forskningen.

Utöver etiken har Löfström redan länge varit intresserad av lärarnas yrkesidentitet och hur den formas under studierna och i lärararbetet.

Som ledare för universitetets nya svenskspråkiga lärarutbildningsprogram får den nya professorn följa uppbyggnaden av yrkesidentiteten från första parkett.

Att leda ett utbildningsprogram är i sig ingenting nytt för Löfström. Hon arbetade tidigare som prorektor vid Tallinns universitet och ansvarade bland annat för lärarutbildningen och dess utveckling.

Programmet, som är inne på sitt tredje verksamhetsår, betonar i synnerhet kulturell mångfald, flerspråkighet och jämlikhet.

– Dessa är växande teman i landets skolor. När lärarna blir utexaminerade är de redo att möta mångfald i vid bemärkelse i sitt arbete. Vårt mål är att ge studenterna så bra färdigheter som möjligt att se mångfald som rikedom och ge verktyg för att hantera den på ett konstruktivt sätt.

– I vår forskning har vi konstaterat att de centrala stunderna för utformningen av läraridentiteten utgörs av de stunder, till exempel under ett praktikavsnitt, där den blivande läraren måste ifrågasätta sina tidigare åsikter. Lärarutbildningen måste skaka om studentens föreställningar och stödja utvecklingen av en stark läraridentitet.