Årets kanske mest efterlängtade utbildningsprogram startade vid Uni.

Doften av kanelbulle och ballonger som fladdrar i vinden avslöjar att det inte är en vanlig dag vid beteendevetenskapliga fakulteten i Kronohagen. Uppe på Brobergsterrassen har trettiotal lärare, forskare och utbildningsintresserade samlats för att fira Helsingfors universitets nyaste utbildningsprogram, den svenskspråkiga klasslärarutbildningen.

– Helsingfors universitets svenska klasslärarutbildning är till stora delar ett resultat av frivilliga krafter. Alla fonder och stiftelser, som genom generösa donationer gjort klasslärarutbildningen möjlig, ska ha ett stort tack. Ett stort tack går också till kommunerna i huvudstadsregionen för deras intresse och entusiasm för att delta i utbildningen i form av partnerskolor, säger professor Gunilla Holm. Holm och professor Fritjof Sahlström är initiativtagare till den nya utbildningen.

Forskare & Uppfinnare

– Vi vill också rikta ett stort tack till Helsingfors universitet som lät oss förverkliga vår idé. Vid universiteten, där tonarten gått mer i moll än dur den senaste tiden, är det värt att lyfta fram att det också funnits möjlighet att förverkliga nya idéer, säger Fritjof Sahlström, som denna höst börjat arbeta som professor vid Åbo Akademi.

Enligt honom är utbildningen är ett bra exempel på hur innovationer uppstår i verkligheten.

– Den nya klasslärarutbildningen sätter fokus på mångfald och social rättvisa inom utbildningen. Det är inte en idé som kom utifrån, utan snarare föddes den på basis av vår forskning och det behov vi såg att det fanns i samhället.  

Nytt svenskt rum vid Uni

Helsingfors universitets enhet för svenska ärenden uppmärksammade Gunilla Holms och Fritjof Sahlströms arbete för klasslärarutbildningen genom att ge dem sitt Bragdpris i juni tidigare i år.

– Med Bragdpriset vill vi lyfta fram personer som på ett förtjänstfullt sätt arbetat för en levande tvåspråkighet vid universitetet, säger Anna-Christina Martin, chef för svenska ärenden.

I prismotiveringen lyfter man fram hur den nya klasslärarutbildningen tillsammans med utbildningen i allmän- och vuxenpedagogik och barnträdgårdslärarutbildningen på några år bidragit till att det uppstått en stark och dynamisk svensk pedagogisk samhörighet på Brobergsterrassen.

– Antalet studenter, lärare, doktorander och forskare som arbetar på svenska har markant ökat under Gunillas och Fritjofs ledning och starkt bidragit till att ett nytt svensk rum har skapats vid universitetet, säger Martin.  

kunskapens träd

Som en del av priset och för att markera den första terminsstarten planterades Kunskapens träd på Brobergsterrassen.

– När vi inledde barnträdgårdslärarutbildningen med Åbo Akademi 2011 planterade vi en rododendronbuske, nu planterar vi ett äppelträd, berättar Gunilla Holm.

– Kanske är det så att vi ser dessa växter som symboler för pedagogik och lärande. De måste vårdas och ges näring för att frodas, påminner Gunilla Holm och hoppas att förbipasserande ska kunna njuta av växternas blommor och äppel.

En lärares lyckoträff

En som kanske hinner smaka på frukten från Kunskapens träd är Simona Savin-Gardberg. Som en av de fyrtio studerande som inledde sina klasslärarstudier förra veckan, beskriver hon utbildningen som en lyckoträff.

– Jag har två små barn och hade inte möjlighet att åka till Österbotten för att studera till behörig lärare.

Simona Savin-Gardberg har jobbat som obehörig lärare i huvudstadsregionen i många år och ser framemot några studieår till vid Helsingfors universitet, var hon tidigare har studerat sociologi.

– Det gör mig extra glad att klasslärarutbildningen fokuserar på mångfald i skolan. Det är frågor som vi har arbetat med i de skolor jag undervisat vid, säger hon och nämner som exempel det mångkulturella feståret.

Läs också:

Stor donation av Brita Maria Renlunds Minnes stiftelse
Guldkant på skolvardagen
Donationer möjliggör klasslärarutbildning
 

Läs mer om: Undervisning & studier