Jari Lavonen, professor i pedagogik: ”Långsiktighet är den finska utbildningens trumfkort – reformerna får inte begränsas till en regeringsperiod”

Den internationella utbildningsexperten Jari Lavonen fyller 60 år. Han vet vilka egenskaper inom den finländska skolan och undervisningen som bär frukt även då de exporteras till andra länder.

Varför är barn inte ivriga att studera? Vad är orsaken till att ungas läranderesultat försämras? Hur kan vi få skillnaderna i kunnande att krympa? Evighetsfrågor som har begrundats världen över i decennier.

Som svar erbjuds regelbundet nya pedagogiska innovationer, till exempel upptäckande lärande, forskande lärande och för närvarande fenomenbaserat lärande.

– Enskilda innovationer löser inte problemen inom undervisning och lärande, säger professor Jari Lavonen.

Lavonen talar av erfarenhet. Han är professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, och har över 30 års erfarenhet av strategiskt arbete och utvecklingsarbete kring lärarutbildningen. Lavonens senaste stora projekt har varit att leda det nationella lärarutbildningsforumet Lavonens har dessutom redan länge satt sin prägel på läroplanerna för de finländska skolorna.

– Det är inte typiskt för finländska skolor att följa en enskild ny inriktning, säger Lavonen.

– I Finland förhåller lärarna sig kritiskt till ensidiga metoder. Våra lärare är vana att analysera målen i läroplanen och pedagogiken i deras klasser är mångsidig.

 

Långsiktighet och gemenskap viktigast

Den finländska lärarutbildningen och skolan väcker intresse utomlands, och Lavonen är en av de mest efterfrågade experterna på området. Han inbjuds årligen att föreläsa på tiotals seminarier och konferenser runtom i världen.

– Min bedömning är att jag har träffat hundratals undervisningsministrar, ministeriechefer och medlemmar av parlamentens utbildningsnämnder som har velat lära sig mer om finländsk utbildningspolitik, berättar Lavonen.

– Diskussionerna med dem har också hjälpt mig känna igen styrkor i vårt utbildningssystem.

Enligt Lavonen beror den finländska utbildningens framgång inte på standardisering, kontroller, test eller en tävlingsinriktad inställning, metoder som används i flera andra länder.

I stället är en av de viktigaste framgångsfaktorerna långsiktiga insatser för att utveckla undervisningen och lärandet.

Lavonen har länge följt utbildningsreformerna i exempelvis Peru, Thailand, Spanien och Norge. I dessa länder skiftar utvecklingsobjekten ofta, för ofta, om man frågar Lavonen. En ny minister eller en ny regering kasserar de tidigare åtgärderna, byter ut tjänstemännen och prioriterar nya saker.

– Det leder till att lärarna egentligen aldrig ändrar sin praxis, eftersom de vet att en ny reform snart påbörjas och den gamla förblir halvfärdig.

 

Lärarnas autonomi ger upphov till kvalitet och förtroende

Även den autonomi som de finländska lärarna har i sitt arbete är unik.

– Den finländska skolans framgång grundar sig i stor utsträckning på sakkunniga lärare som utbildats inom universitetens magisterprogram. De vill och kan utveckla sin egen undervisning, säger Lavonen.

Lärarna kan både själv och tillsammans med kollegor väga styrkorna och svagheterna med olika pedagogiska modeller och välja pedagogik enligt mål och elevgrupp. Eleverna behandlas jämlikt och lärandet garanteras också för dem som har ett annorlunda sätt att lära sig.  

Allt detta leder till att myndigheter och föräldrar litar på lärarnas kunnande.

 

Den finländska modellen kan inte kopieras direkt

När Lavonen talar till en internationell publik om den finländska utbildningens framgångsfaktorer betonar han att metoderna fungerar hos oss, men att det inte är möjligt att kopiera eller flytta över dem direkt.

– Det finns inte ett enda utbildningssystem som är det bästa, eftersom kontexten påverkar hur väl systemet fungerar. Om man vill få ett system som fungerar i en finländsk kontext att fungera någon annanstans måste man också byta ut föräldrarna, lärarna och eleverna.

Men förstås finns det sådant som det lönar sig att sträva efter i alla utbildningssystem. Enligt Lavonen handlar det om till exempel sakkunnighet i lärarutbildningen, en allmän förståelse för i vilken riktning och hur utbildningssystemet ska utvecklas och en öppen växelverkan mellan experterna i skolan och de berörda parterna.

– Det här är sådant som fungerar bra i Finland, konstaterar Lavonen.

 

Budskap till undervisningsministern

Om Lavonen kunde få nästa undervisningsminister att fokusera på en sak som borde utvecklas i den finländska skolan inom den närmaste framtiden, vad skulle det vara?

– Jag skulle inte föreslå en enskild sak att utveckla, utan att man skulle tillämpa ett kollektivt sätt att utveckla, säger Lavonen.

Han anser att en modell där besluten dikteras uppifrån inte fungerar i Finland, utan att de bästa resultaten uppnås genom samarbete. Att involvera medborgarna i utbildningsutvecklingen är därför väsentligt.

Det är också viktigt att minnas ett av de andra trumfkorten med finländsk utbildning som Lavonen redan nämnt: målmedvetenhet.

– Utbildningspolitiken måste vara långsiktig och överskrida regeringsperioder.

Professor Lavonens bemärkelsedag firas på Brobergsterrassen den 11 september.

Jari Lavonen

Jari Lavonen

Professor

Läs mer om: Undervisning & studier