Generation Z söker studieplats

I dag på Svenska dagen besöker 1 200 svenskspråkiga gymnasieelever Helsingfors universitet.

Vid huvudstadsregionens universitet är studentrekryteringen i fullgång. Förra veckans torsdag (30.10) ordnade Uni Koe Kampus (Upplev campus) för de finskspråkiga abiturienterna tillsammans med Aalto-universitetet och Konstuniversitetet. I dag går den svenska motsvarigheten Högskoledagen av stapeln. Kim Strömman arbetar som planerare vid Unis studentrekrytering och har hållit i trådarna för planeringen av höstens Högskoledag.

– Högskoledagen ordnas i samarbete med Aalto-universitetet, Arcada, Hanken och Konstuniversitetet. 1 200 gymnasieelever kommer att besöka Unis fyra campus, berättar Strömman. Högskoledagen ordnas i år som ett endagsevenemang. Tidigare har gymnasisterna besökt högskolorna under två dagar.

– Det är ganska många rörliga delar som måste klaffa under en dagsordning med tajt tidtabell. Samtidigt får man inte förlora fokus från det som verkligen är av betydelse för besökarna, det vill säga själva programinnehållet, säger Strömman.

En ny generation rekryteras

En annan spännande utmaning för universiteten och högskolorna är att deras målgrupp nu till största delen består av ungdomar som är födda efter 1995, den så kallade Z-generationen. Det är studenter som aldrig upplevt en värld utan mobiltelefoner och datorer, den första generationen som växt upp med (eller rentav i) internet och sociala medier.

– Att definiera en viss åldersgrupp utifrån deras gemensamma upplevelser och levnadsförhållanden kan vara produktivt, säger universitetslektor och generationshistoriker Antti Häkkinen vid institutionen för politik och ekonomi. Det är ett vanligt verktyg för dem som sysslar med marknadsföring, t.ex. i marknadssegmenteringar och kundanalyser. Strömman berättar att de sökandes starka relation till sociala medier även syns i deras vardag.

– Vi finns bl.a. på Facebook, Instagram och olika bloggar. De sökandes första kontakt med oss sker ofta via sociala medier. Vi svarar aktivt på deras frågor där, berättar Strömman.

Häkkinen påminner att definieringen av olika generationer inte är utan problem.

– Faran är att man drar kategoriseringen till sin spets och därmed riskerar att förenkla och likrikta en grupp människor som i verkligheten är mycket heterogena. Den yngsta generationens gemensamma ”generationsupplevelser” är dessutom fortfarande under utformning, mycket hinner ändra, påpekar Häkkinen. Z-generationen har ändå undersökts en hel del redan , t.ex. vad den har för förväntningar på arbetslivet. Man brukar bland annat hävda att Z-generationen förhåller sig mer positivt till företagandet.

– Det stämmer. En klar majoritet av den finländska ungdomen har en positiv inställning till företagsamhet. Men det intressanta är att bara en liten del av ser sig själv som företagare i framtiden, säger Häkkinen och hänvisar till Leena Haanpääs och Simo Tuppurainens forskning i ämnet. (länk på finska)

Nyckelkompetenser för framtiden

– Det är ingen överraskning att ungdomarna som nu väljer sin utbildning stiger in i en annorlunda värld än sina föräldrar, säger Häkkinen. Arbetsmarknadens, välfärdsstatens, världsordningens och miljöns förutsättningar har förändrats och gjort framtiden osäkrare. Som historiker kan han bara konstatera att även tidigare generationer stått inför liknande situationer, t.ex. efter andra världskriget. I såna här lägen ser han universitetets roll som viktig.

– Om universitetet kan hjälpa Z-generationen att hantera och tolka samhälleliga förändringar och lära dem känna igen sin egen roll i dessa förändringar så har vi lyckats. En god grundläggande universitetsutbildning ger studenten verktyg att tackla både små och stora omvälvningar, anser Häkkinen. Häkkinen tror också att universitet skulle kunna vinna på att aktivare lyfta fram universitetssamfundets gemenskap.

– Z-generationen har växt upp i ett tävlings- och prestationsinriktat samhälle. Samma drag finns i universitetsstudierna. När man undersökt dessa Z-ungdomars värderingar ser man dock att de uppskattar trygghet och att de är mer socialt medvetna än de tidigare generationerna. Genom att lyfta fram betydelsen av samarbete och gemenskap skulle Uni kanske erbjuda dem något nytt, tror Häkkinen.

Högskoledagen 6.11.2014

Läs mer om: Undervisning & studier