Förändrar studierna ens värld?

När en ung människa väljer studieinriktning upptäcker hen ofta ett nytt sätt att se på världen. Valet av studieplats påverkas inte bara av ens egna drömmar, utan kompisarnas och föräldrarnas åsikter spelar också in.

– Jag ville läsa biologi för jag hade blivit engagerad i miljöfrågor, berättar Joona Pohjonen som är andra årets biologistuderande vid Helsingfors universitet.

På institutionen blev han bekant med likasinnade. De förenas av oron över miljön, och många av Pohjonens studiekompisar har liksom han själv läst Elizabeth Kolberts The Sixth Extinction (Den sjätte utrotningen) trots att den inte hör till tentlitteraturen. Samtalsämnena på klubbrummet blir tidvis dystra, när biologerna diskuterar nyheter ur ett miljöperspektiv.

– Jag blir ibland avbruten med frågan om vi inte kan tala om något annat som omväxling.

Biologi är inget undantag: oavsett ämnesområde får unga vuxna också annat än en massiv dos information. Studerandena stiftar bekantskap, inte bara med sitt ämne, utan också med människor som kommer att utgöra en stor del av deras bekantskapskrets – och får ett nytt sätt att se på världen.

BEDÖMNINGSFÖRMÅGAN BLIR SKARPARE

För psykologistuderande är det inte ovanligt att analysera närstående och deras beteende utifrån det nya man lär sig.

– Människor har en benägenhet att förklara sitt eget beteende med yttre faktorer och andras beteende med deras personlighet, konstaterar Julia Kärnä, fjärde årets studerande i psykologi.

– Jag märker det ofta i det dagliga livet.

Kunskapen lär en också vara kritisk i förhållande till ens egen bransch.

– I den offentliga diskussionen hänvisar man oftare till nationalekonomiska modeller än till sanningen.

Vid universitetet understryker man däremot hela tiden att modellerna är bara förenklingar, säger Olli-Pekka Viitaharju, andra årets studerande i nationalekonomi. 

– Det pratas mycket ekonomi i samhället, men inte på ett värst analytiskt sätt.

VÄNNER OCH FAMLJ

Valet av utbildningsområde är ett stort beslut. Ändå är det ett beslut som ungdomar ofta får fatta ensamma. Så säger professorn i psykologi Katariina Salmela-Aro, som har forskat i ungas val och livsvägar på tröskeln till vuxenlivet.

– Det är mycket vanligt att man söker till samma bransch som kompisarna utan att egentligen fundera vad som passar en själv.

Yrkesvalet är ett så viktigt beslut i en människas liv att Salmela-Aro gärna skulle se att det beslutet fick mogna i lugn och ro. Förlängd skolplikt skulle kanske hjälpa.

En annan viktig faktor vid sidan av vännerna är familjebakgrunden. Föräldrarnas exempel påverkar i synnerhet när det gäller akademiska branscher som ger yrkesbehörighet, till exempel juridik och medicin.

– Man funderar betydligt mindre på vilken bransch som skulle passa en bäst. På den punkten finns det mycket att förbättra i studievägledningen.

SAMHÄLLET INTRESSERAR

 Kommer den politiska världsbilden på köpet med studierna?

– Det går inte att studera sociologi utan att bli medveten om samhällets strukturella ojämlikhet, konstaterar Uura-Liina Kouvonen, femte årets studerande i sociologi.

Men det betyder inte att alla drar samma ideologiska slutsatser.

– Alla blir inte politiskt rödgröna av att studera sociologi – det finns också samlingspartister bland mina studiekompisar, säger Kouvonen.

Hon har emellertid lite svårt att föreställa sig en sannfinländsk sociolog.

Men det är logiskt att den som intresserar sig för samhället och dess smärtpunkter väljer att läsa samhällsvetenskapliga ämnen.

VETENSKAPEN FÖRENAR

Intresse för ämnet motiverar mer än till exempel en bra lön. Det är först i åldersgruppen äldre än 26 år, som den framtida inkomstnivån som utbildningen medför utgör en betydande faktor.

Det syns till exempel i ämnet farmaci. Bland studenterna finns det många som redan har en examen, berättar Iiro Kiiski, fjärde årets studerande.

– Många har sökt hit för att de vill ha en examen i en bransch med rätt goda sysselsättningsmöjligheter, säger Kiiski.

Finns det något som utmärker farmacie studenter?

– En tro på vetenskapen. Farmaceuter läser knappast horoskop annat än som underhållning.

Ett annat allmänt fenomen är att man ifrågasätter ändamålsenligheten i den nuvarande narkotikapolitiken.

– Många lagliga lugnande medel kan vara starkt beroendeframkallande, men det är tabu att forska i LSD som är olagligt.

Kilskrift och karriär

Inom de humanistiska vetenskaperna är innehållet i examen inte nödvändigtvis riktgivande för ens senare karriär.

Milla Molarius har inom ramen för sina Asienstudier bland annat studerat kilskrift som ett biämne trots att hon inte tror sig ha användning för det i arbetslivet.

– Det är rätt enastående att få lära sig världens äldsta kända skriftsystem. Universitetet är ingen yrkesskola och man kan inte alltid tänka bara ur ett karriärperspektiv, säger Molarius.

Verktyg för livet

För lärarstuderande är det praktiska och det akademiska sammanflätat i och med att praktiken är en väsentlig del av studierna.

– Praktiken är ett spänningsmoment. Ansvaret, och hur man kan få andra att upptäcka och lära sig, säger Tuuli Kanerva som studerar första året till lärare i huslig ekonomi.

Kanerva gillar både de praktiska matlagningskurserna och teoristudierna. Hon ger också kritik:

– En massföreläsning med 400 studenter är inte det trevligaste sättet att lära sig.

Kanerva är övertygad om att hon kommer att få livslånga vänner t.ex. genom ämnesföreningens aktiviteter. Vad annat önskar sig en förstaårsstuderande av de kommande åren?

– Jag hoppas få ett intressant arbete och att den akademiska utbildningen ska skapa en god grund för livet – att jag ska lära mig ställa saker i proportion och tillämpa de kunskaper jag får här.

urvalsprovets funktion

I den finländska högskoleutbildningen har man sedan länge ett system där man söker direkt till ett huvudämne och får studierätt ända upp till högre högskoleexamen.

Salmela-Aro tycker modellen är problematisk och urvalsprovet är ett av problemen. Det är mycket krävande, rentav omöjligt, att läsa till flera prov samtidigt.

– Misslyckas du i urvalsprovet betyder det ett mellanår, eller flera.

Gulnäbbarnas genomsnittsålder i Finland är den högsta bland OECD-länderna.

Ett annat problem är att utbildningsområdena är isolerade från varandra.

– Om man studerar enligt en klart utstakad studieplan blir ens beröringspunkter med det övriga universitetet ofta få, påpekar Salmela-Aro.

– Ibland funderar jag över om vi kunde skapa ett system där man i första hand skulle söka till universitetet, och där kunna välja ämnen på ett friare sätt.

Helsingfors universitets utbildningsreform kan vara ett steg i den riktningen.

Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto, nr 1/2017.