”Inom matematik och lärande är vägen till lösningen viktigare än det rätta svaret”

Studenter i matematik upplevde att undervisningen var orättvis och därför fick de själva utveckla grundundervisningen. Utgången förbättrade läranderesultaten säger universitetslektorn Mika Koskenoja som har undervisat på nästan alla grundkurser.

När en student i matematik för första gången kommer till en föreläsning finns det sannolikt hundra andra kursdeltagare i salen. Så många läser grunderna att föreläsaren knappast någonsin lär sig alla studenters namn. Hur kan man lära sig någonting eller få svar på sina frågor på en sådan kurs?

Mika Koskenoja, universitetslektor i matematik och medlem i Lärarakademin som är ett nätverk för framstående lärare, har undervisat på nästan alla kurser inom grund- och ämnesstudierna i matematik vid Helsingfors universitet.

– Jag är ingen toppforskare i matematik men jag upplever att jag kan undervisa. Jag har utvecklat min egen undervisning mycket under åren.

Koskenoja varierar undervisningsmetoder enligt kurs. Ibland talar han inte mycket inför gruppen, ibland besöker han skolor med sina studenter. 

Jag kan pröva allt möjligt, men till slut bestämmer studenterna vad som fungerar. Känsligt öra och mångsidig undervisning skapar intressanta kurser.

Koskenoja vet ofta redan under föreläsningen om studenterna har tillägnat sig det som han lär ut.

– Då studenterna koncentrerar sig och lyssnar uppstår en stämning som man nog känner i föreläsningssalen.

Missnöje ledde till nya kursarrangemang

Traditionellt består kurser i matematik av föreläsningar, räkneövningar och prov. På föreläsningarna lär föreläsaren ut saken, under räkneövningarna kontrollerar studenterna de uppgifter som de har gjort och i provet visar de vad de har lärt sig.

Då är det dock möjligt att genomföra kursen med en minimiinsats. Systemet ger studenterna ett sätt att lösa uppgiften, men det blir nödvändigtvis inte klart för dem om det egna svaret är rätt.

– Men inom matematik, lite som inom undervisning, är vägen till lösningen viktigare än svaret, och det kan ofta finnas olika sätt att nå fram, säger Koskenoja.

År 2015 orkade studenterna inte längre med de traditionella räkneövningarna, utan de ville utveckla dem. Alla skulle få feedback. De anställda tyckte om idén och gick med i utvecklingsarbetet. Koskenoja anmälde sig som lärare för testkurser.

Studenternas idé gav upphov till DIGest-metoden. Det är ett nätbaserat sätt att lära sig och undervisa i matematik och statistik.

– Metoden fungerar i synnerhet på kurser där det finns mycket studenter. Tack vare den behöver man inte resa, och ändå får alla feedback på sina uppgifter, säger Koskenoja.

DIGest bygger på feedback från andra studenter och självutvärdering. Efter det att studenterna har lämnat in uppgifterna granskar de varandras svar med hjälp av modellsvar på Moodle. I stället för ingen feedback får de alltså två gånger feedback från andra studenter.

Om utvärderingarna skiljer sig mycket kontrollerar även läraren eller assistenten svaret. Till sist utvärderar studenterna sina egna prestationer.

–  Tack vare denna metod förbättrades läranderesultaten.

När undervisningen är på nätet blir utbudet av sommarstudier bredare

Sommaren 2019 anordnade Koskenoja sin första kurs som nästan helt och hållet gick att genomföra på nätet. Sluttentan var det enda som studenterna var tvungna att träffas för.

Det speciella var att kursen anordnades samtidigt med Koskenojas semester. Det gick bra med överlappningen eftersom föreläsningarna hade spelats in som videoklipp redan före kursen. Assistenter tog hand om uppgifter och handledning. På så sätt fick studenterna lika mycket stöd som på vanliga föreläsningskurser.

Nätet är en naturlig plattform för studenter i matematik för idag räknar man mycket med datorn redan i gymnasiet.

Studenterna också kommunicerar på kursernas webbplattformer. Frågor och lösningsförslag syns som studenternas skärmdumpar på kursernas diskussionsforum.

– Närundervisning lämpar sig väl för att handleda till exempel examensarbeten, men nätkurser erbjuder variation.

Tack vare nätundervisningen finns det intressanta kurser också på sommaren, och lärarna kan ändå ha sin semester.