Universitetsstudenternas välbefinnande har på sistone varit mycket på tapeten – och av goda skäl. Coronatiden har inte varit enkel för någon, men speciellt tråkig har den varit för dem som är i ett livsskede där det i särskilt hög grad hör till att träffa nya människor.

Att möta andra människor och interagera med dem utgör universitetets kärna även för forskare, lärare och övrig personal. Den bästa grogrunden för nya tankar, idéer och lösningar är samarbete. Inte att undra på att gemenskap är en av vårt universitets värderingar. Den inte endast bär oss utan gör det möjligt för oss att arbeta för världens bästa.

Studenterna är en mycket heterogen grupp och därför har de också väldigt olika utmaningar i fråga om välbefinnande. För en del har distansstudierna till och med betytt att det har blivit lättare att studera, eftersom de har kunnat genomföra studier mer flexibelt än tidigare. Men det finns många studenter vars välbefinnande universitetet måste fokusera extra mycket på. Ett särskilt behov av stöd finns hos de första årets studenter som nyligen flyttat till Helsingfors från andra håll i landet eller från utlandet.

Vi har tagit till många olika åtgärder för att stödja studenternas välbefinnande under coronatiden. För att underlätta studierna gav Helsingfors universitet i våras anvisningar till utbildningsprogrammen om att säkerställa att den arbetsmängd som distansstudierna orsakar för studenterna dimensioneras rätt – nu vill vi igen påminna om samma sak. På samma sätt som redan före pandemin följer vi regelbundet hur studenterna genomför studiepoäng. Det ger oss möjlighet att räcka ut en hjälpande hand till de studenter som behöver särskilt stöd i studierna. Vi har också främjat studenternas välbefinnande till exempel genom att sammanställa god praxis för distansundervisning och ordna gemensamma studiestunder och kaffepauser via Zoom. Ett varmt tack till personalen för dessa insatser!

Fast visst har vi fortfarande mycket arbete framför oss. Ett bevis på att studenterna har känt sig belastade under coronatiden är att antalet bedömningar av vårdbehov inom mentalvården vid SHVS ökade med nästan en fjärdedel i januari–oktober jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Särskilt oroväckande är dock att undersökningarna visar på att många studenter har haft svårt att orka redan innan coronapandemin bröt ut. Vi måste begrunda vad i vårt samhälle och i vår kultur som får unga vuxna att må dåligt och hur vi kan motarbeta trenden.

Universitetsstudenterna ska växa till framtida aktörer, men ingen orkar förändra världen ensam eller om man är utmattad. Helsingfors universitet vill arbeta för att ingen ska bli lämnad ensam. Vi kan alla dra vårt strå till stacken för att uppnå målet. Fråga varje dag minst tre kollegor hur det står till!