Alltmer etisk forskning och hjälp för cancerpatienter – Donationer får en omfattande effekt via professorernas arbete

Donationer har en stor betydelse för forskning och undervisnig. Hela universitetet drar nytta av donationerna, som används till allt från studentstipendier till nya professurer och forskningsinitiativ. Cirka en femtedel av alla professurer finansieras med donationsmedel.

Helsingfors universitets biträdande professur i urfolksstudier är den första av sitt slag i Finland. Det har redan tidigare varit möjligt genomföra studier inom området, men en donation från stiftelsen Koneen Säätiö möjliggjorde inrättandet av den biträdande professuren 2016. Till biträdande professor utsågs Pirjo Kristiina Virtanen.

Tack vare den nya professuren har metodologin inom området börjat etableras och det globala omfånget definieras.

– Det viktigaste målet jag har i mitt arbete är att producera mer etisk forskning och vara mer uppmärksam på lokala perspektiv. Det här är ett viktigt forskningsområde, eftersom det inför information från urfolken i den akademiska världen, berättar Virtanen.

Mångvetenskapligt samarbete är en av urfolksstudiernas styrkor.  Fokus är inte uteslutande på urfolk, utan frågeställningarna är bredare: människans växelverkan med miljön, konst som ett redskap för lärande och politik, juridiken kring mänskliga rättigheter, maktkonstellationerna inom västerländsk vetenskap, forskningsetik, urfolkens historia och timlighet.

I dag tillfrisknar 98 procent av alla barn med leukemi

Donationerna har en stor betydelse även för cancerforskning. Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en elakartad blodsjukdom och den vanligaste cancersjukdomen hos barn. Cirka 50 finländska barn insjuknar årligen i ALL. Kim Vettenranta, professor i cell- och blodtransfusionsbehandlingar, har haft en central roll i att utveckla behandlingar för leukemi hos barn i Finland.

Vettenrantas professur baserar sig på donationsmedel: universitetet beslutade att tillsätta professuren med hjälp av en donation från Finlands Röda Kors Blodtjänst till det medicinska och farmaceutiska utbildningsområdet.  Vettenrantas forskningsgrupps (HU/HUCS/FRK:s Blodtjänst) och HUS nya barnsjukhus samarbete med Röda Korsets Blodtjänst är intensivt, eftersom Blodtjänsten ansvarar för att hitta stamcellsdonatorer och för logistiken.

Professor Vettenranta säger att prognosen för ALL numera är relativt god.

– Med behandlingen vi använder i dagsläget är ungefär 98 procent av de insjuknade barnen vid liv och fria från sjukdomen fem år efter diagnosen.

Enligt Vettenranta har stamcellsbehandlingar för leukemi undersökts och utvecklats märkbart under de senaste årtiondena. Vettenranta och hans forskningsgrupp har haft en roll i att utveckla stamcellstransplantationer för barn med leukemi till den nivå där behandlingarna ligger i dag.

– Jag och min forskningsgrupp har varit med och utvecklat stamcellsbehandlingar specifikt för barnpatienter.   Vi har bland annat undersökt hur immunsystemets återhämtning regleras, hur återhämtningen följs upp efter en transplantation och hur man behandlar GVHD.

 

Arbetslivsprofessurer är en bro mellan universitetet och arbetslivet

Genom donationerna förstärks förbindelsen ytterligare mellan universitetet och arbetslivet utanför det. En arbetslivsprofessur är en anställning för personer som har avlagt doktorsexamen och har särskilt framstående meriter och erfarenheter från arbetslivet utanför universitetsvärlden. Tuomas Lehtinen utnämndes till arbetslivsprofessor i advokaträtt 2017. Professuren möjliggjordes av donationer från Finlands Advokatförbunds Stiftelse och Finlands Advokatförbund.

– Mitt mål är att vara en bro mellan advokatkåren och universitetet. Jag vill synliggöra advokaträtt och de juridiska frågor som anknyter till advokaters arbete, och göra dem till en del av undervisningen vid universitetets juridiska fakultet, berättar Lehtinen.

Under sin femåriga arbetslivsprofessur hoppas Lehtinen sig kunna inspirera studenter att fördjupa sig i advokaträtt.

Både advokatkåren och universitetet drar nytta av arbetslivsprofessuren: båda parterna känner att de får en möjlighet att visa hur världen fungerar ur deras perspektiv.

– Jag anser att arbetslivet i sig oftare borde vara ett forskningsobjekt inom universitetet, föreslår Lehtinen. Det är det som är poängen med en arbetslivsprofessur: arbetslivet anses vara värt att forska i. Och juridik är ett utmärkt område för detta, eftersom man inom juridiken oftare frågar hur saker borde vara än hur de absolut är.

Donera nu