Nytt ERC-bidrag till avancerad forskning kommer till Helsingfors universitet: samarbete mellan arkeologer och naturvetare får finansiering

Arkeolog Volker Heyd tar med sig Europeiska forskningsrådets (ERC) bidrag till avancerad forskning till Helsingfors universitet. Han vill utreda hur händelser som inträffat för 5 000 år sedan än i dag påverkar den europeiska kulturen och arvsmassan.

För 5 000 år sedan hände det sådant i Europa som än i dag påverkar områdets invånare och kultur: utseende, social ordning, ideologier och språk. Händelserna för tusentals år sedan kan till exempel förklara varför européerna är ett av de mest långväxta folken i världen och varför man talar de språk man talar här i dag. Alltså varför vi är sådana som vi är.

Dessa förhistoriska händelser, som kom att förändra Europa för gott, undersöks av Volker Heyd. Han har nu fått Europeiska forskningsrådets bidrag till avancerad forskning (Advanced Grant). Heyd flyttar från University of Bristol till Helsingfors universitet.

Tillsammans med sin forskargrupp vill Heyd kartlägga hur den så kallade jamnakulturen förändrade det förhistoriska Sydosteuropa när den anlände från de euroasiatiska stäpperna omkring 3 000 år före vår tideräkning. En stor del av de gravhögar som kännetecknade jamnakulturen har redan blivit förstörda, men tack vare nya tekniker kan man identifiera och undersöka dem.

Mångvetenskaplig forskning och samarbetspartner över Europa

Projektet tar till mångvetenskapliga metoder för att lösa mysteriet. Arkeologerna samarbetar med forskare inom bio- och miljövetenskaper. Forskargruppen använder sig av metoder som är bekanta från gravarkeologi, landskapsarkeologi och fjärranalys. Biovetenskapliga metoder som används är genetik och DNA-analys, bioantropologi och biogeokemi. Miljövetenskaperna bidrar å sin sida med paleoklimatologi, som undersöker hurdant klimatet var före det fanns moderna meteorologiska mätinstrument. Därtill forskar man i vilka processer som utformat jordmånen.

Forskningen leds av ämnet arkeologi vid Helsingfors universitet och forskare från Mainz, London, Bristol och Budapest kommer att delta. Därtill samarbetar man med kollegor från Tjeckien, Slovakien och Polen. Fältundersökningar och provtagningar görs i Rumänien, Bulgarien, Ungern och Serbien.

I Helsingfors är Volker Heyds viktigaste samarbetspartner Heikki Seppä, professor vid avdelningen för geovetenskaper och geografi i Gumtäkt. Teamet kommer dessutom att få förstärkning av tre post doc-forskare.

Jamnakulturen från öst förändrade Europa för gott

Forskarna vill förstå jamnakulturens intåg i Europa och hur den nya kulturen förändrade hela världsdelen.

Hur många människor kom då hit? På basis av förändringarnas omfattning rör sig en del uppskattningar till och med i miljoner, men Volker Heyds teori är att det var tiotusentals representanter för jamnakulturen som invandrade i Sydosteuropa. Det är förvånansvärt att en så förhållandevis liten folkmängd kan ha påverkat Europa så mycket och på så lång sikt.

Dagens européer är i genomsnitt världens längsta folk, och det beror på arvsmassan från jamnakulturens representanter. Heyd förmodar att deras kost och nomadliv påverkade människornas längd.

Jamnakulturen medförde också ny kultur och nya sociala normer med långtgående följder. Exempel på sociala normer som jamnakulturen införde i Europa är engifte samt patriarkat, ett samhälle där männen styr och ställer. Det finns också välgrundade teorier om att kvinnorna flyttade långa vägar i samband med giftermål.

Enligt arvsordningen ärvde den förstfödde sonen föräldrarnas egendom, medan de yngre syskonen fick livnära sig på annat sätt. Denna arvsordning var en av orsakerna till att legionerna i Romarriket växte sig så stora. De stora arméerna gjorde det möjligt för riket att uppstå och expandera.

En intressant fråga är vad som fick jamnakulturens representanter att flytta västerut från stäpperna i öst. Heyd tippar på att klimatförändring kan ha spelat in. Jamnakulturen livnärde sig nästa uteslutande på boskapsskötsel. När klimatet förändrades och regnmängderna minskade i öst blev jamnakulturens representanter tvungna att flytta västerut för att trygga boskapens välmående.

Yamnay distribution

Det svartvita området på kartan visar områdena inom nuvarande Ryssland, Ukraina och Kazakstan där man hittat gravhögar från jamnakulturens tid. Det röda området indikerar områdena i väst dit kulturen spred sig: nuvarande Rumänien, Bulgarien, Serbien och Ungern. Siffrorna vid respektive land berättar hur många gravhögar och gravar man hittat och grävt fram i områdena.​​​​​​​ Foto: Volker Heyd.

Brexit fick Heyd att flytta till Helsingfors

Volker Heyd är professor i förhistorisk arkeologi vid University of Bristol i Storbritanninen. I och med sitt nya projekt byter han nu arbetsplats till avdelningen för kulturer vid Helsingfors universitets humanistiska fakultet.

Heyd har redan sedan årsskiftet arbetat här som gästprofessor (Helsinki University Humanities Programme) på grund av ett annat projekt, där han och post doc-forskare Kerkko Nordqvist utreder hur nordöstra Europa befolkades för 3 000–6 000 år sedan. Projektet använder samma forskningsmetoder som det nya projekt om jamnakulturen. Centrala frågor är vad som fick människor att flytta till området och hurdana nya uppfinningar de tog med sig. Även i det här fallet kan flyttrörelsen ha sin bakgrund i förändringar i miljön och klimatet.

Volker Heyd

Volker Heyd är hemma från Tyskland och har avlagt sin akademiska slutexamen vid Universität des Saarlandes. Ursprungligen skulle han arbeta vid University of Bristol i två år men har nu hunnit bo i Storbritannien i 17 år.

Sedan kom Brexit. Heyd är tysk medborgare, och situationen är därför besvärlig för honom. Småningom mognade tanken om att helt och hållet flytta till Finland.

Volker Heyd fattade tycke för Finland och Helsingfors av en slump då han semestrade här för flera år sedan, efter att det hade varit hustruns tur att välja semestermål. Heyd var mer intresserad av värmen i Sydeuropa, men makan valde Finland. Heyd hänfördes av landet.

Intresset för Finland ledde också till gemensamma projekt med forskare från Helsingfors universitet och 2014 beviljades Heyd titeln docent vid universitetet.

I och med Volker Heyds ERC-projekt förstärks den arkeologiska forskargemenskapen vid Helsingfors universitet ytterligare. I början av året inledde Finlands Akademis Spetsforskningsenheten för Mellanösterns forna imperier sin verksamhet.

Europeiska forskningsrådet har redan tidigare i år beviljat två bidrag till avancerad forskning vid Helsingfors universitet och även då var det forskare vid Humanistiska fakulteten som fick finansiering. Judith Pallot, professor vid University of Oxford, tar sitt projekt till Alexanderinstitutet, och finansieringen till Jan von Plato innebar ett fortsatt segertåg för filosoferna.