I Thor Heyerdahls fotspår

6.10.2014
Kenneth Sillander undersöker hur de ekonomiska och ekologiska omvälvningarna påverkar dajakernas liv på Borneo.

I dag, den 6 oktober 2014, är det 100 år sedan den norske upptäcktsresande Thor Heyerdahl föddes. Världskänd för sin seglats med flotten Kon-Tiki över Stilla havet och stundom kritiserad för svaga vetenskapliga teorier, består hans brinnande intresse för människans utvecklings- och kulturhistoria. I höst, 100 år efter Heyerdahls födelse, inleder tre nordbor ett nytt antropologiskt forskningsprojekt i Stilla havet.

Traditionella värden i gungning

Då Finlands akademi offentliggjorde finansieringen inom området kultur och samhälle i början av juni fick universitetslektor och antropologen Kenneth Sillander och hans två forskningskolleger en fullträff. De beviljades 600 000 euro i forskningsfinansiering för ett forskningsprojekt som sträcker sig över fyra år (2014-2018). Sillanders projekt heter Contested Values in Indonesia: Value Creation and Value Relations in Contemporary Borneo. På svenska kunde man tala om ”Omstridda värden: värdeskapande och värderelationer på Borneo”. Undersökningen utförs bland s.k. dajaker, eller icke-muslimska ursprungsbefolkningar i Kalimantan, den indonesiska delen av Borneo. Forskningsprojektets syfte är att undersöka hur moraliska värden hos dajakbefolkningarna påverkas av de omfattande miljö- och sociala förändringar som sker på Borneo idag.

– Traditionella värden såsom solidaritet och autonomi ifrågasätts idag på grund av stora ekonomiska och ekologiska omvälvningar, förklarar Sillander. Ökad statlig reglering och intensifierad naturresursutvinning genom bl.a. oljepalmplantager, skogsavverkning och gruvdrift påverkar inte bara ursprungsbefolkningarnas värden utan även deras materiella existensvillkor.

Modern antropologisk forskning

Av centralt intresse för forskningsprojektet är förhållandet mellan ekonomiska och moraliska värden. Man kommer bl.a. att undersöka följderna av en monetarisering av ekonomin och miljön och hur detta påverkar ursprungsbefolkningarnas sociala värden samt deras förhållande till miljön. Intressant i sammanhanget är att ursprungsbefolkningen på Borneo överlag sysslat med handel mycket länge, jämfört t.ex. med ursprungsbefolkningen på Papua Nya Guinea. De har varit självförsörjande men samtidigt integrerade i en marknadsekonomi. De har bl.a. odlat gummi och rotting och samlat in och sålt skogsprodukter och på så vis haft inkomster. Den befolkningsgrupp som Sillander har undersökt tidigare fick t.ex. betydande inkomster från försäljning av rotting på 1980-talet.

Sillander kommer, liksom de två andra projektmedlemmarna, postdoc-forskarna och antropologerna Isabell Herrmans och Anu Lounela att tillbringa tid på Borneo i flera repriser. Sillander, som till vardags arbetar som universitetslektor vid Svenska social- och kommunalhögskolan har tidigare gjort antropologisk forskning bland ursprungsbefolkningar på Borneo, så det här projektet blir en fortsättning på denna forskning. Forskningsmetoden är deltagande observation och till en del informella intervjuer. Målsättningen är att undersöka värden såsom de kommer till uttryck i vardagen. Projektmedlemmarna har flera internationella samarbetspartners, av vilka den viktigaste är Oslo universitet.

Läs mer om: Språk & kultur