De berömda papyrusarna från Petra äntligen åtkomliga för forskare

18.12.2018
När de förkolnade papyrusarna hittades i Petra i december 1993 betraktades det som en sensation världen över. Nu har alla texterna publicerats för att kunna användas i forskningssyfte. De ger ny kunskap om socialhistorien och den ekonomiska historien, kyrkan samt det grekiska och det arabiska språkets historia i 500-talets Palestina.

De förkolnade papyrusarna som hittades i ruinstaden Petra i Jordanien öppnades av en arbetsgrupp vid Helsingfors universitet under ledning av professor Jaakko Frösén. I oktober 2018 offentliggjordes den sista delen i den femdelade publikationsserien The Petra Papyri vid det amerikanska forskningsinstitutet American Center of Oriental Research i Amman. Utöver de grekiska texterna är deras engelska översättningar, inledningar och förklaringar nu tillgängliga för alla forskare.

Ny kunskap om vardagen i det romerska riket

Texterna från Petra väckte sensation i vetenskapsvärlden, eftersom det har publicerats tiotusentals dokument som skildrar vardagen i antikens Egypten, men ytterst få om andra platser i romarriket. Fyndet av ett så här omfattande arkiv ger forskarna möjlighet att jämföra huruvida de fenomen som förekommer i papyrusarna varit vanliga i Medelhavsområdet eller begränsats enbart till Egypten.

Papyrusarna från Petra bevisar att skrivarna i huvudsak skapade likadana dokument kring hela Medelhavet. Vissa juridisk-administrativa reformer som hade beslutats i Konstantinopel infördes dock snabbare i Palestina än i Egypten. Forskarna förvånades också av en besynnerlig praxis som följdes i Petra, nämligen att överföring av jordegendom fördes in i skattelängderna först flera år efter själva affären. Det är inte känt att ett motsvarande fenomen skulle ha förekommit någon annanstans i det romerska riket.

Petra förstördes senare än vad man trott

Huvudpersonen i arkivet är Theodoros, son till Obodianos, som avancerade i den kyrkliga karriären ända till ärkediakon. Texterna berättar en hel del om hans familj och familjens egendom, odlingsmark, hus och slavar. I dokumenten förekommer mer än hundra manliga personer och cirka tjugo kvinnor. De representerar den jordägande klassen i Petra, kyrkans män och militärer.

Det handlar om ett familjearkiv som framför allt består av dokument om överföring av egendom samt beskattning i 500-talets kristna Petra. Tidigare var den allmänna uppfattningen att Petra hade förstörts redan i jordbävningarna år 363 och 551 och övergivits helt. Eftersom de daterade texterna i arkivet sträcker sig från 530-talet till 590-talet och stadsförvaltningen enligt dem fungerar normalt, är den gamla teorin uppenbart felaktig. Den slutgiltiga förstörelsen inföll tidigast på 600-talet.

Petras befolkning var flerspråkig

Papyrusrullarna från Petra är ovanligt långa, den längsta av dem cirka 8,5 meter. Två av rullarna består av över 500 rader text på grekiska. Befolkningen i Petra talade dock nabateiska, som är nära besläktad med arameiska och arabiska. Många ortnamn är däremot arabiska, så Petras befolkning verkar ha varit två- eller trespråkig. Eftersom allt är skrivet med det grekiska alfabetet, som också betecknar vokalerna, ger arkivet ny information om det arabiska språkets historia före islam, särskilt det lokala uttalet och dialektskillnaderna.

Papyrustexterna gav också fingervisningar om förekomsten av ett pilgrimscentrum på det närbelägna Aronbergets högplatå. Där har ett finländskt utgrävningsteam grävt fram ett gammalt nabateiskt tempel samt ett pilgrimscentrum som sedan 400-talet uppförts på templets ruiner. Finska Vetenskaps-Societeten har gett ut en publikationsserie i tre delar om ämnet, Petra – The Mountain of Aaron.

Mer information: professor emeritus Jaakko Frösén, tfn 040 7028 512; docent Antti Arjava, antti.arjava@skr.fi, tfn 050 3857 600