Artemis i gips överlevde bombningen av Helsingfors, men står nu inför renoveringen av universitetets huvudbyggnad

15.5.2019
Konsthistorians samling gipsskulpturer införskaffades på 1800-talet för finländarnas bildning. Studenterna samlade in pengar till Finlands första offentliga anskaffningar av statyer.

I vår pågår en kritisk operation för det finländska kulturarvet i entréhallen för Helsingfors universitets huvudbyggnad, dvs. pelarhallen. Tre över två meter höga gipsstatyer – Apollo, Artemis och Laokoon-gruppen – tas omsorgsfullt isär del för del för hand av flera personer.

– Ur ett nutida perspektiv kan det vara svårt att förstå vad som gör just dessa gipsskulpturer så betydelsefulla, säger museiamanuens Päivi Rainio vid Helsingfors universitetsmuseum.

Skulpturerna av Apollo, Artemis och Laokoon-gruppen är dock de första offentligt anskaffade skulpturerna i Finland, dvs. anskaffade till en offentlig institution för allmänhetens beskådan. Skulpturerna införskaffades på 1840-talet. Den egentliga skulptursamlingen vid universitetet startades av professor i estetik C. G. Estlander på 1870-talet och största delen av universitetets skulpturanskaffningar gjordes på 1870- och 1880-talet. Samlingen har haft ett betydande inflytande på det finländska bildhuggeriet, som vid den tiden var en konstform i sin linda i Finland.

Förväntningarna på skulpturkopiorna var höga i Finland: skulpturerna spelade en roll såväl som inspiration för det finländska kulturlivet som för bildningen av studenter och hela folket.

– En viktig del av ökad bildning ansågs vara personliga upplevelser av konst. Samlingen blev en hörnsten för undervisningen både i konsthistoria och klassisk arkeologi, säger Rainio.

På 1800-talet var det vanligt i Europa att gjuta gipskopior av antikens och renässansens marmor- och bronsskulpturer. Statyer gjöts bland annat i Italien, Frankrike, Tyskland och Sverige. Universitetets tre första skulpturer beställdes från Paris och ställdes inledningsvis ut turvis i universitetets bibliotek och huvudbyggnad.

– De första tre skulpturerna ställdes även ut vid Finlands första konstutställning, som ordnades i universitetets ritsal i huvudbyggnadens gårdsbyggnad 1845. Utställningen fick stor uppmärksamhet i pressen, säger Rainio.

Inköpet av skulpturerna av Apollo, Artemis och Laokoon-gruppen var en gemensam universitetssatsning av sin tid, eftersom studenterna samlade in pengar till anskaffningarna. Statyerna köptes för 381 silverrubel, vilket motsvarar ungefär 9 000 euro.

Klarade andra världskrigets bombningar – står nu inför en flytt

Helsingfors universitets skulptursamling är även av betydelse internationellt. Även om det var vanligt i Europa att införskaffa gipsskulpturer till offentliga institutioner från och med 1800-talet, skadades väldigt många samlingar vid bombningarna under andra världskriget. Helsingfors universitets samling bevarades dock och de tre äldsta skulpturerna klarade sig av en slump: några tiotals meter räddade dem från total förstörelse under fortsättningskriget den tredje natten av bombningen av Helsingfors 26–27.2.1944. 

– Just dessa skulpturer klarade sig hela vid bombningen av Helsingfors för 75 år sedan, eftersom de vid tidpunkten var placerade i den nya delen av universitetet som inte förstördes, förklarar Rainio.

Statyerna står inför sin största utmaning i nutid när de nu flyttas för förvaring i Museiverkets center för samlingar och konservering under tiden för renoveringen av universitetets huvudbyggnad. Totalt flyttas över 200 konstverk från huvudbyggnaden under tiden för ombyggnad. Den mest utmanande helheten är konsthistorians skulptursamling med över 120 sköra gipsskulpturer.

– Projektet är unikt eftersom en flytt av detta slag väldigt sällan inträffar, konstaterar Rainio.

Flytten av konstsamlingen kan inte utföras av vem som helst, utan för den krävs det expertis som finns hos konservatorer inom olika områden och konstlogistikproffs. Att ta i sär skulpturerna är ett långsamt arbete som kräver specialkunskap och för vilket trygga tekniker har tagits fram. Bubbelplast och sopsäckar är inte tillräckligt då man flyttar nationellt kulturarv i säkerhet.

– För varje större skulptur måste en egen fanerlåda beställas som måttbeställt arbete av fastighetstjänsternas verkstad. Lådorna förses med vadderade trästöd, eftersom det är noga på vilka ställen skulpturerna måste stödas, säger Rainio.

Statyerna har ursprungligen formgetts med beaktande av möjligheterna för det ursprungliga marmor- eller bronsmaterialet. Även om 1800-talets gjutningsteknik var ytterst bra och gipset som använts är tungt och av hög kvalitet är de inte lika hållbara som sina förebilder. Skulpturerna har även skadats vid tidigare flyttar. Man försöker undvika nya skador med mer omsorgsfull planering än tidigare av isärtagningen och flytten av skulpturerna.

– Gipsskulpturerna är mycket skörare än de flesta tror. Exempelvis kan statyernas fingrar lossna av enbart beröring, påminner Rainio. 

Under årens lopp har ett flertal fingrar lossnat till följd av att ivriga konstälskare inte har kunnat hålla sina egna fingrar i styr. Dessa har senare fogats tillbaka på statyerna. Fingrar som lossnat har vanligtvis lämnats vid statyns fot, men andra kroppsdelar har varit föremål för särskilt intresse.

– Gipsskulpturernas släktklenoder som lossnat har av någon anledning alltid hamnat på villovägar, säger Rainio med ett skratt.

Renoveringen av universitetets huvudbyggnad inleds i juli

Orsaken till flytten av statyerna är renoveringen av universitets huvudbyggnad som inleds sommaren 2019. Den första renoveringsfasen tar cirka två år. Den första renoveringsfasen omfattar huvudbyggnadens gamla sida, det vill säga den sida som är ritad av Engel och vetter mot Senatstorget, samt flyglarna som vetter mot Universitetsgatan respektive Alexandersgatan.

Syftet med saneringen är att uppdatera lokalerna i huvudbyggnaden till moderna undervisningslokaler som i allt högre grad uppfyller de krav som dagens sätt att studera och undervisa ställer. Dessutom förbättras byggnadens tillgänglighet, lokal- och brandsäkerhet samt byggnadens inomhusluft.

Under tiden för detta förblir huvudbyggnadens del mot Senatstorget stängd. Skulptursamlingen flyttas till förvaring under tiden för renoveringen, men det är möjligt att ta del av universitetets konstsamlingar på Universitetsmuseet.

– Ur universitetets skulptursamling visas David-statyn och bland annat porträtt ur den största porträttsamlingen i Finland, som är i universitetets ägo. Utställningen innefattar bland annat ett av de mest kända verken inom finländsk målarkonst, Albert Edelfelts porträtt av Nikolaj II, säger Rainio.

Universitetsmuseets kontaktuppgifter och öppettider

Foton: Timo Huvilinna, Konservointipalvelu Löytö, Päivi Rainio