Jordbruk är en av de största källorna till de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Boskapsskötsel för produktion av kött och mjölk är en betydande källan till metan, en gas med kraftigt uppvärmande effekt. En avsevärd del av metanet kommer från tarmsystemet hos idisslande boskap, men en liten del läcker ut från kopannkakor på betesmarker.
Nu har forskare vid Helsingfors universitet funnit att skalbaggar som lever i kodynga kan minska utsläppen av metan. Studien har nyligen publicerats i tidskriften PLoS ONE.
Atte Penttilä, som gjort studien för sin magistersavhandling, förklarar:
– Kodynga och annan avföring erbjuder prima mat för en stor mängd organismer. I själva verket lever det sannolikt lika många skalbaggsarter i dynga som det finns fågelarter på hela planeten.
Av de dyngbaggar som lever i norra Europa tillbringar de flesta hela sitt liv inne i mockorna.
– Vi tror att en stor del av skalbaggarnas inverkan kommer från det att de helt enkelt gräver runt i sin mat. Metan uppstår främst under syrefria förhållanden, och gångarna som skalbaggarna gräver verkar genomlufta dyngan. Det här har stor betydelse för hur kol avgår från kodynga ut i atmosfären.
– Det viktiga är nämligen inte bara hur mycket kol som avges, förklarar Tomas Roslin, som leder forskargruppen.
– Frågan är främst i vilken form det avges. Om kol först tas upp av växter i form av koldioxid och sedan avges i samma form av de kor som äter växterna, då har passagen genom kossorna ingen större effekt på den globala uppvärmningen. Men om samma kol i processen omvandlas från koldioxid till metan – en gas med mycket större klimatpåverkan – det är då korna får en verklig effekt.
– Om skalbaggarna kan hålla de här metanutsläppen på en låg nivå, ja, då ska vi tydligen tacka dem – och se till att beakta dem i våra beräkningar av de totala klimateffekterna av mjölk- och köttproduktionen.
– De effekter vi observerat är intressanta, men samtidigt är följderna ganska oroande, säger Eleanor Slade, en forskare som pendlar mellan två grupper som arbetar med dyngbaggar vid Helsingfors universitet och vid universitetet i Oxford.
– När man kombinerar den globala ökningen av köttkonsumtion med en brant nedgång i många dyngbaggsstammar, då kan de totala utsläppen från boskapsskötsel bara öka.