De invandrarfientliga krafterna puttrade under ytan i tusen sjöars land en lång tid innan de bubblade upp på riksnivå i mitten av 2000-talet. Nu sammanfaller de högerradikala strömningarna med den värsta flyktingkrisen som drabbat Europa sedan andra världskriget. Utvecklingen oroar rasismforskaren.

Vändpunkten för den finländska invandrarfientliga rörelsen kom efter kommunalvalet 2008. Invandringspolitiken som inte tagit mycket plats på den politiska dagordningen tidigare blev plötsligt en stor fråga. Med det tog även den invandringsfientliga debatten snabbt fart.

– Det senaste decenniet har tröskeln för vad som kan sägas offentligt sänkts drastiskt. Hatprat har blivit vardagligt, särskilt i sociala medier, säger Karin Creutz.

Diskussioner sladdar in på sidospår

Som forskare i frågor som berör rasism, islamofobi och utanförskap har efterfrågan på hennes expertis varit stor den senaste tiden. Hennes erfarenhet är att sakfrågor har blivit svårare att bearbeta i den offentliga debatten.

– Försök att föra en faktabaserad diskussion torpederas ofta genom att flytta fokus till en annan fråga. Politiker och forskare som offentligt fördömer rasistiska uttalanden blir också ofta mål för aggressivt spammande och hot om våld.

Som exempel nämner hon situationen som uppstod kring den sannfinländske riksdagsledamoten Olli Immonens stridsförklaring mot mångkulturalismen. Samtidigt som han skulle ställas till svars för sina skriverier under en presskonferens, publicerade Sannfinländarna en lista över personer som de anser är partiets politiska motståndare. Vips skiftade fokusen på den så kallade svarta listan.

Ond cirkel

Bristen på starka röster som tar avstånd från rasism och hatprat, kombinerat med ett allt mer polariserat samhälle har sina följder. I sin forskning granskar Karin Creutz hur ungdomar med muslimsk bakgrund påverkas av utanförskap och islamofobi.

– Känslan av utanförskap kan vara en bidragande orsak till varför våldsam jihadistisk radikalisering uppstår, säger Karin Creutz.

Hennes forskning visar också att extremhögern och våldsamma jihadistiska rörelser i själva verket gynnar varandra.

– Det blir en ond cirkel. Jihadistiska terrorattacker, som World Trade Center-attackerna i New York och attacken på satirtidningen Charlie Hebdo i Paris, skuffar fler människor mot den anti-muslimska ytterhögern. Ytterhögern i sin tur skapar med sina rasistiska handlingar en känsla av utanförskap bland muslimerna.

Verbalt och fysiskt våld

När man talar i abstrakta begrepp, t.ex. om samhällets polarisering, glömmer man lätt att känslan av utanförskap uppstår i vardagliga situationer, t.ex. vad vi upplever på stan eller läser i medierna.

– Det som frustrerar mig mest är att människors lika värde inte förstås – man säger sig omfatta principen, men våra ord och handlingar talar ett annat språk, beklagar Karin Creutz.

– Det syns i sättet vi bemöter östeuropeiska tiggare, flyktingar och papperslösa migranter. Och det syns i det våld, både verbalt och fysiskt, som många muslimer möter i sin vardag i Finland. Humanismen lyser med sin frånvaro i kvällspressens löpsedlar och i hetsiga twitter- och facebook-kommentarer.

Ny solidaritet

Enligt Karin Creutz kan man ändå se början på en positiv vändning. Människor som tidigare inte engagerat sig i samhällsfrågor deltar nu aktivt i demonstrationer och evenemang mot rasism och i kampanjer på sociala medier. Det stora intresset att hjälpa flyktingarna gläder henne.

– Ett stort antal människor har äntligen börjat ta avstånd från rasism. Klädinsamlingar, erbjudanden om logi och gemensamt arrangerade program som fotbollsmatcher är tecken på solidaritet och ett växande samhällsengagemang.

Helsingfors universitet och Hufvudstadsbladet ordnar två debattkvällar om migration och mångfald i september. Även du kan delta i diskussionen. Läs mer om evenemanget här och delta i diskussionen på twitter: #uninu15. Programmet kan också följas live på nätet: video.helsinki.fi

Läs också: Bygg dina åsikter på fakta, Hufvudstadsbladet

Läs mer om: Samhälle & ekonomi