Diarré är den andra vanligaste dödsorsaken i världen bland barn under fem år. För tillfället utvecklas ett vaccin som finska turister testar i västafrikanska Benin. Hälften av deltagarna i en turistgrupp får vaccinet som undersöks medan den andra hälften får placebo. Turisterna ger sedan bland annat avföringsprov till den medicinska forskningspersonalen för att testa vaccinets effekt.
Den lokala befolkningen har fått motståndskraft mot bakterien, men barn har det inte. Inte heller finländska turister.
Diarré är den andra vanligaste dödsorsaken i världen bland barn under fem år.
Läkemedelsforskarna, under ledning av professor Anu Kantele, insåg tidigt att ett omfattande läkemedelsprojekt kräver samhällsvetenskaplig analys. Syftet med den samhällsvetenskapliga analysen är att förebygga missförstånd och felaktiga förväntningar bland deltagarna. Genom att kritiskt granska forskningsprojekt som utförs i utvecklingsländer försäkrar man sig om att projektet genomförs så etiskt som möjligt och att man tar sitt sociala ansvar.
– Om man tror på vetenskapen som kritiskt granskar samhället måste vi också kunna kritiskt granska vår egen verksamhet, säger Elina Oinas, professor i sociologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, som deltar i projektet. Det samhällsvetenskapliga projektet leds av universitetslektor Salla Sariola vid Åbo universitet, som har tidigare erfarenhet av motsvarande medicinska forskningsprojekt.
Elina Oinas har en bakgrund inom hälsosociologi och har studerat kvinnor och hälsa sedan 1990-talet, bland annat HIV-aktivism i Sydafrika. Oinas tillbringade en månad i Grand-Popo i somras där hon observerade två turistgrupper som deltog i vaccinundersökningen. I Benin undersöker samhällsvetarna hur de finska turisterna trivs, hurdana förväntningar de har på resan och hur deras närvaro påverkar lokalbefolkningen och den omgivande miljön. De praktiska arrangemangen och programmet under resan arrangeras av det finsk-afrikanska kulturcentret Villa Karo.
– Många av deltagarna säger att de inte vill resa på traditionella gruppresor. De upplever att det här är något helt annat, trots att de reser i grupp, berättar Oinas.
Forskningsprojektet kräver 800 friska vuxna turister som deltagare. För att få tillräckligt många deltagare har projektet behövt stor synlighet och goda erfarenheter av turisterna.
Forskningsprojektet kräver 800 friska vuxna turister som deltagare.
– Forskningsprojektet är ett mycket uppfinningsrikt sätt att testa vaccinet. Andra alternativ skulle ha varit att testa vaccinet på frivilliga studenter och utsätta dem för bakterien, eller att samla in prover från människor som är ute och reser i vilket fall som helst. Det första alternativet ger inte lika realistiska resultat och det andra är logistikmässigt för svårt, säger Oinas.
Meningsfull semester
Oinas berättar att många vill resa till Afrika, men tycker att det är svårtillgängligt. Att delta i denna resa och i vaccinundersökningen har för många upplevts som spännande och man får en möjlighet att resa till en plats som man annars inte skulle besöka, samtidigt som det är en trygg gruppresa med arrangerat program som man kan delta i den utsträckningen man vill i.
– Folk vill göra något meningsfullt på sin semester. Delvis känner de att det är vilt och vågat att åka på en sådan här resa, men de upplever att de bidrar till något viktigt. En överväldigande del av responsen från turisterna har varit positiv.
Projektet erbjuder flera möjliga infallsvinklar för samhällsvetenskaplig forskning. Oinas tipsar om att det här är en ypperlig möjlighet för pro gradu-skribenter och doktorander. Som infallsvinklar föreslår hon bland annat hur forskningsprojektet påverkar Grand-Popos ekonomi och den lokala affärsverksamhetens utveckling, hurdana sociala relationer som bildas inom turistgrupperna och mellan deltagarna och lokalbefolkningen samt hur den medicinska forskningspersonalen upplever att utföra forskning ute på en forskningsstation.
"Folk vill göra något meningsfullt på sin semester."
Att sätta upp en forskningsstation i en liten by påverkar det lokala samhället mycket där den medicinska traditionen skiljer sig mycket från den västerländska. Därför är det viktigt att känna till konsekvenserna.
– Trots att projektet handlar om att undersöka en bakterie omfattar detta projekt flera olika nivåer som hänger ihop med stora ödesfrågor om superbakterier och antibiotikaresistens, eftersom vaccinet är ett sätt att inte använda antibiotika. Det handlar om hur människan ner på bakterienivå interagerar med sin omgivning, global ekonomi och hur den priviligierade västerlänningen våndas över världens problem, konstaterar Oinas.
Med i det samhällsvetenskapliga forskningsteamet är också forskningsassistent och magisterstuderande Naomi Vuori, samt Katriina Huttunen som utför etnografiska studier på plats i Grand-Popo.