Inom projektet WeAll är samhällssamverkan lika viktigt som forskning

WeAll-projektet tar samhällsamverkan på allvar och har fått finansiering för strategisk forskning från Finlands Akademi. Forskarna inom WeAll säger i regel alltid ja till samhällssamverkan. Samarbetspartnernas behov och önskemål tas också i beaktande.

– I vårt projekt är vetenskapligt högklassig forskning och samhällssamverkan lika viktiga. Vi arbetar på ett nytt sätt, i nära samarbete med våra samarbetspartners och intressenter, berättar biträdande professor Marjut Jyrkinen som leder WeAll-projektet.

Inom WeAll-projektet forskar man i olika människors möjligheter i arbetslivet. Arbetslivet granskas ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på ålder, kön, social ställning, etnicitet, sexuell läggning och ort.

År 2015 fick WeAll-projektet finansiering för strategisk forskning från Finlands Akademi under första ansökningsrundan, och är tills vidare det enda projektet som koordineras av Helsingfors universitet. Nästa år inleder Helsingfors universitet tre nya strategiska projekt.

Samarbetspartnerna får sin röst hörd

– Vi lyssnar noga på våra samarbetspartner och är öppna för deras idéer, säger projektets forskningskoordinator, filosofie doktor Mira Karjalainen.

"I vårt projekt är vetenskapligt högklassig forskning och samhällssamverkan lika viktiga."

– Under senaste ett och ett halvt år har till exempel invandring och därmed etnicitet blivit en viktigare del av vår forskning, eftersom ny information om invandrare behövs. Vi har till exempel forskat i sysselsättningen bland högutbildade invandrarkvinnor.

– Våra samarbetspartner är bland annat fackliga centralorganisationer, ministerier och medborgarorganisationer. Totalt har vi 20 samarbetspartner.

Finlands Akademis strategiska projekt skiljer sig från traditionella akademiprojekt i och med att växelverkan med samhället är ett viktigt kriterium för finansiering. Också rapporteringen skiljer sig: forskarna i WeAll-projektet skriver genomslagsnarrativer som del av den första mellanutvärderingen, som Akademin utgår ifrån då den fattar beslut om fortsatt finansiering.

Kvalificerade gissningar

Forskarna inom projektet har också fått lära sig nya färdigheter som behövs för opinionsbildning och blivit mer självsäkra då det kommer till att uppträda.

– Vi har varit tvungna att lära oss att ställa upp trots att vi kanske saknar referentgranskade forskningsresultat. Vi måste lita på att vi är på sådan nivå som forskare att vi kan tala som sakkunnig och framföra kvalificerade gissningar, säger Karjalainen.

Sociala medier har spelat en viktig roll i arbetet ända sedan början.

– Forskare inom ett sådant här projekt måste lära sig att använda sociala medier. Det ingår i arbetet. För en del är det lättare, för andra svårare, men alla måste lära sig det, konstaterar Jyrkinen.

Sociala medier har spelat en viktig roll i arbetet ända sedan början.

Men samarbete med partnerna, olika seminarier, sakkunniguppgifter, uppträdanden och sociala medier tar upp mycket tid.

– Vi bedriver kvalitativ forskning. Vi har samlat in nytt material till exempel om pappornas roll i familjen, familjeledigheter och sysselsättningen bland över femtioåringar. Vi har fått mycket i stånd på forskningssidan och till och med publicerat mer än väntat. Men det uppstår oundvikligen problem med tidsanvändningen då vi verkligen tar samhällelig växelverkan på allvar och i regel alltid tackar ja då vi blir ombedda att uppträda, konstaterar Jyrkinen. När hinner vi forska?

Stöd och tips

Forskarna har fått mycket praktisk och konkret erfarenhet under detta projekt som hade så god framgång under första ansökningsrundan för finansiering. Forskarna inom WeAll-projektet ger gärna råd till dem som arbetar med nya strategiska projekt och finansieringsansökningar, så inte alla behöver begrunda och lösa samma problem på nytt. Det lönar sig till exempel att satsa tid och resurser på det visuella och på att utveckla praxis för kommunikation.

– De som startar nya projekt ska redan då de skriver sin ansökan inse att den som forskar ska vara flexibel och reagera på samhällets behov, säger projektets ledare Marjut Jyrkinen.

Läs mer om: Samhälle & ekonomi