När resultatet i presidentvalet i USA blev klart november förra året gav det upphov till mycket osäkerhet och obesvarade frågor. Hur ser läget ut nu? Hur kan man summera Donald Trumps första 100 dagar som president?
Enligt docent Outi J. Hakola som är universitetslektor i Nordamerikastudier har Trump i en ovanligt hög takt tagit itu med sina vallöften: hälsovård, invandring, beskattning, budgeteringsfrågor och avveckling av förvaltningens reglering.
På agendan fanns dessutom att utnämna en domare till högsta domstolen och att bygga den mur som planerats längs gränsen till Mexiko.
Inom utrikespolitiken har man speciellt fokuserat på att skydda USA:s intressen. Man har börjat häva miljöskyddsrestriktioner och fokuserar starkt på att främja bil-, olje- och kolindustrin. I stormaktspolitiken är idén att utåt framstå som en betonat suverän aktör.
Förvirrande inrikespolitik
− Att framstå som trovärdig har varit ett stort problem för Trump. Han har i flera frågor varit tvungen att ta tillbaka sina ord, säger Hakola.
Rani-Henrik Andersson som är docent i Nordamerikastudier anser att Trump speciellt förlorade auktoritet i samband med försöket att fälla Obamas hälsovårdsreform. Det var republikanernas egna meningsskiljaktigheter som fick förslaget att rinna ut i sanden.
Det har helt tydligt varit en utmaning för en person helt utan egentlig politisk erfarenhet att förstå en ledarstil som grundar sig på kompromisser och ömsesidig diskussion.
− Att avveckla Obamacare var en viktig fråga för republikanerna de senaste åtta åren och också det viktigaste vallöftet. Resultatet var en massiv motgång för partiet och för Trump, och det kommer inte att gå lättare med beskattningsreformen, säger Andersson.
Om misslyckandena och den instabila politiken fortsätter kommer också Trumps anhängare ha svårt att lita på sin president. Att hans popularitet minskat dramatiskt visar på detta.
− En av Trumps svagheter är sättet han reagerar på den kritik som en president oundvikligen blir föremål för, konstaterar Hakola.
Att presidenten är lättretlig och sysslar med att känslostyrt skylla på andra har inte gjort saken bättre.
”Det finns mycket press på Trump för att bli accepterad. Man kan därför anta att han kommer att bli tvungen att göra förändringar till exempel i sitt rådgivarteam och bland viktiga personer i administrationen.”
Alternativa fakta och tiden efter sanningen
Trump har under sin ämbetsperiod skapat en bild av sig själv som en stark folkledare.
− Han uppträder som en maskulin ledarfigur som inte är rädd för att vara aggressiv eller attackera sina motståndare. Detta tilltalar vissa människogrupper eftersom de olika aktörerna som stöder Trump skapar en bild av USA som en våldsam och hotad stat som är på gränsen till totalt kaos och som behöver skyddas från externa krafter, säger Hakola.
Trots att statistiken visar att våld och brott har minskat under de senaste årtiondena är det viktigt för Trumps administration att förstärka föreställningarna om ett hotat land, istället för att använda sig av ett sakligt tillvägagångssätt.
Man har försökt motarbeta falska nyheter med kritisk journalistik, men de problematiska tillvägagångssätten är djupt rotade i traditionerna i USA:s media.
− Nyhetsrapportering är en konkurrensutsatt sektor i Amerika. Istället för ren rapportering fylls nyhetsprogrammen med debatter, kommentarer och diskussioner som höjer tittarantalet. Nyheterna visas i en kontext som gör att de blir till åsiktsfrågor och ger upphov till olika synpunkter. Samtidigt byts mediekritik ut mot sensationslysten rapportering, säger Hakola.
Polarisationen ökar
Klyftan mellan USA:s partier har fördjupats ytterligare. Republikanerna motsatte sig de reformer som helt regelrätt föreslogs under Obamas tid som president, vilket gör att det inte finns någon bra grund för demokratisk samarbetsvilja under Trumps mandatperiod.
− Att väljargrupperna är allt mera differentierade leder också till att man inte vill samarbeta politiskt. Dessutom är medierna i USA uppdelade i liberal och konservativ media som lyfter fram synpunkter som gör att deras parti ser ut att ”ha rätt” och har en ovilja att förstå ”motståndarnas” synvinkel, säger Hakola.
Eftersom president Trump också ställer olika medier mot varandra genom att stöda vissa och försvåra andras arbete, verkar det som om polarisationen inte kommer att försvinna.
Det största hotet mot Trump är enligt Rani-Henrik Andersson Trump-administrationens möjliga ryska förbindelser.
− Framtiden kan komma med utdragna undersökningar och rättegångar. Men man måste komma ihåg att det skulle krävas mycket tunga bevis för att avsätta presidenten. Jag tror inte att det kommer att hända, åtminstone inte i den närmaste framtiden.
Läs också: Trump vann – vad förändras?