Vad händer med högt utbildade nordbor i London efter Brexit? Erfarenheter kartläggs i undersökning

Det är under 200 dagar kvar till Brexit, men det är fortfarande oklart vad som händer med uppehållstillstånden för EU-medborgare bosatta i Storbritannien. Ett nytt forskningsprojekt kartlägger hur nordbor som är bosatta i London upplever situationen.

Storbritannien lämnar Europeiska unionen i slutet av mars 2019. Brexit påverkar också livet för de omkring 90 000 nordbor som är bosatta i Storbritannien.

Hur ordnar högt utbildade nordbor sitt liv i London efter Brexit? Bland annat det här utreder det nya forskningsprojektet ”Post Brexit London: Highly Skilled Migrants after the British Referendum”.

– I undersökningen fokuserar jag på just London eftersom staden utgör ett så unikt centrum för vetenskap, konst, affärsliv och finansverksamhet. Nästan hälften av alla nordbor som är bosatta på Brittiska öarna bor inom Storlondons pendlingsområde, berättar forskardoktor Saara Koikkalainen från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Kommer nordborna att återinvandra?

Storbritannien är ett av de vanligaste länderna för nordbor att utvandra till. Dessutom ökade antalet finländare som flyttade till Storbritannien markant när Finland gick med i EU 1995.

Huvudstaden London är utan like som stad att utvandra till. Det är lätt att flytta dit för att pröva på en internationell karriär och arbetsmöjligheterna har varit goda. Men nu kanske tiotusentals arbetstillfällen försvinner från London på grund av Brexit.

– I min undersökning vill jag utreda om de som flyttat dit för att arbeta stannar eller lämnar Storbritannien. Är återinvandring till det tidigare hemlandet ett tänkbart alternativ eller fortsätter man hellre sin internationella karriär utomlands, säger Koikkalainen.

Svenska, finska, norska och danska medborgare har en särställning: de bär på världens näst mest uppskattade pass och för dem är det möjligt att välja mellan att flytta till nästan vilket land som helst eller att återvända till sina nordiska välfärdsstater.

Koikkalainen intresserar sig för om upplevelserna skiljer sig från varandra beroende på från vilket nordiskt land man kommer ifrån eller om alla nordbor tänker lika t.ex. i fråga om kommande arbetsmöjligheter.

“Före Brexit hade jag planerat att stanna i Storbritannien för resten av livet, men efter beslutet om Brexit har jag börjat planera att återinvandra till Danmark. Jag är inte längre säker på att Storbritannien är ett bra ställe att bli gammal på.”
– Dansk deltagare

 

Förändrades livet redan av Brexitomröstningen?

För fem år sedan upptäckte Koikkalainen i sin doktorsavhandling att finländare som var bosatta utomlands endast sällan blev utsatta för diskriminering eller direkt rasism. I sin undersökning granskade hon högutbildade finländares erfarenheter av arbetsmarknaden i EU-länder.

– Finländarna utgör en liten immigrantgrupp och som smälter lätt in i massan utan att väcka stora känslor, till skillnad från exempelvis polacker. Många som röstade för Brexit menade att det redan bor för många polacker i landet. Vanligen uppfattas finländskt medborgarskap som något positivt och många berättar att de nu och då använder sitt “Nordenkort”, eftersom Skandinavien uppskattas bland annat i London, berättar Koikkalainen.

Nu vill Koikkalainen utreda om Brexitomröstningen har ändrat nordbornas status i London. Blev dessa EU-medborgare över en natt invandrare som utsetts för kontroll och är tvungna att motivera sina band till en stat där de har bott lagligt i till och med tiotals år?

“Jag tror inte att jag kommer att bo i Storbritannien om fem år. Jag tror att man kommer att ‘be mig flytta’ och jag kommer inte att böna om att få stanna kvar. Jag kommer att förlora allt som jag kom hit för, men jag tänker inte stanna där jag inte är välkommen.” – Svensk deltagare

 

Knapphändig kunskap om nordiska immigrantgrupper

Brexit kommer att genomgående påverka hela det brittiska näringslivet och samhället. Brexitprocessen kulminerar våren 2019 och därför är det nu om någonsin som man ska forska i den.

Det finns tidigare forskning om immigrantgrupper som flyttat till London från andra EU-länder, men forskning om nordbor bosatta i London fattas. Koikkalainens undersökning bygger på en webbenkät och på intervjuer. Webbenkäten publicerades sommaren 2018 och marknadsförs på sociala medier. När Brexit genomförs i mars/april 2019 ska Koikkalainen på fältarbete till London för att intervjua. Resultaten väntas vara färdiga under 2019.

– Det här projektet lyfter fram erfarenheterna hos en immigrantgrupp som det finns mycket lite tidigare forskningskunskap om. Kunskapen är nyttig bland annat för dem som forskar i flyttningsrörelser, för politiker och överlag för personer med intresse för internationell mobilitet.

Undersökningen ger bland annat kunskap om hur begränsningarna i fri rörlighet påverkar internationella karriärer i Europa och om hur nordbor som är bosatta i London försöker planera sitt liv i en föränderlig situation.

– I värsta fall kan Brexit leda till personliga tragedier, om till exempel en brittisk man får stanna i London med barnen medan hans finländska hustru, som saknar brittiskt medborgarskap, inte beviljas permanent uppehållstillstånd. En sådan situation kan låta osannolik, men ovissheten tär på människorna fram till att EU-medborgarnas status i Storbritannien har slagits fast, säger Koikkalainen.

“Min man vill stanna på sin arbetsplats i London. Jag skulle vilja lämna landet, men jag vill inte förlora mitt hem. Alla i vår familj har sin egen plan. Brexit kommer att spränga vår familj och kasta oss långt ifrån varanda. Jag har verkligen ingen aning om hur vi ska klara det här.” – Finländsk deltagare

 

Citaten i artikeln är plockade ur forskningsmaterialet.

Läs mer om: Nordisk välfärd