Politikernas attityder i miljö- och flyktingfrågor har polariserats

10.4.2019
Invandringsattityder och miljöattityder går alltmer hand i hand och åsikterna har polariserats, visar forskning som bygger på Yles kandidattest inför kommunalvalen 2012 och 2017. Sannfinländarna, det mest invandringsfientliga partiet, har blivit alltmer invandringskritiska samtidigt som De gröna, det mest invandringsvänliga partiet, blivit alltmer positiva till invandring. Intressant nog hänger attityderna i klimatfrågor ihop med synen på invandring.

– Det är ett tecken på ökad polarisering när frågor som inte har ett självskrivet samband har börjat hänga ihop, när till exempel vissa slags miljöattityder börjat hänga ihop med vissa flyktingattityder. När ett allt större paket med frågor börjar kopplas ihop blir det svårare att hitta frågor man kan kompromissa i och samarbete över partigränserna försvåras, säger Jan-Erik Lönnqvist, professor i socialpsykologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

Lönnqvist har lett en forskargrupp som analyserat kandidaternas attityder i kommunalvalen i Finland 2012 och 2017. Forskarna har använt sig av de svar som kandidaterna själva uppgett i Yles kandidattest och analyserat deras svar i fråga om flyktingar och miljön. Polariseringen har debatterats flitigt de senaste åren och har av många ansetts som ett faktum, men frågan är underforskad i Finland och det råder brist på empirisk data.

Forskningen visar att inställningen till flyktingar blev mer positiv i alla partier med undantag för Sannfinländarna från 2012 till 2017. De gröna och SFP är de mest positiva i invandringsfrågan. Det är värt att notera att perioden omfattar den så kallade flyktingkrisen som inföll 2015.

Under samma period utvecklades synen på miljöfrågor så att framförallt Sannfinländarna såg frågan som mindre viktig. Men miljöfrågorna har också tappat i betydelse bland Centerns och Samlingspartiets kandidater.

– Det är synd att de här frågorna kopplats ihop, att Sannfinländarna så tydligt ser De gröna som sin fiende. Det kunde ju finnas ett nationalistiskt, populistiskt parti som tycker att den finska naturen är värd att skydda. Ett parti som är stolt över den vackra finska naturen – våra skogar och sjöar. Å andra sidan kan vi ju tänka oss att det finns väljare som värnar om miljön och som gärna skulle rösta på De gröna men som inte tycker lika i flyktingfrågan, säger Lönnqvist.

Variationen inom partierna har minskat

Forskningsresultaten visar också att partierna blivit mer homogena, det vill säga den interna variationen har minskat.

– Det här är en form av polarisering inom partierna. Det finns mindre rum för diversitet inom partierna och de nya kandidaterna som rekryteras är alltmer lika varandra. Alla är stöpta i samma form.

– Men den här utvecklingen kan också tänkas vara en bra sak. Nu står partierna mera enhetligt och radikalt för någonting, och väljarna kan därmed uppleva att det har större betydelse vilket parti de röstar på. Ur konsumentsynvinkel kan det ses som en positiv utveckling – det finns större skillnader mellan partierna, alltså mera utbud, och man kan vara säkrare på vad man får då man röstar på ett visst parti, säger Lönnqvist.

Männen mer extrema

Det är i huvudsak de manliga kandidaterna som driver på polariseringen. I analysen av kandidaternas värderingar visade det sig att det är män som står för de mest extrema åsikterna. De kvinnliga kandidaternas åsikter är däremot mera lika över partigränserna.

– Man kan alltså säga att det i högre grad är männen som står bakom skillnaderna mellan partierna.

De interna könsskillnaderna är störst inom Sannfinländarna där männen är betydligt mer konservativa än kvinnorna. Men också inom Kristdemokraterna, Centern och Samlingspartiet är männen mer värdekonservativa och ekonomiskt sett mer högerorienterade. I partier som betonar jämställdhet är skillnaden mellan manliga och kvinnliga kandidater mindre.

Länkar:

Polarization in the wake of the European refugee crisis – a longitudinal study of the Finnish political elite’s attitudes towards refugees and the environment

The gender gap in the attitudes of the Finnish political elite: Where is it, what causes it, and how to measure it?

Mer information:

Jan-Erik Lönnqvist, professor i socialpsykologi, jan-erik.lonnqvist@helsinki.fi, tfn 050-415 4567