Forskare undersöker vad nordiskhet betyder

Konkurrenskraft, innovationer, jämlikhet, välfärd och hygge - Norden intresserar globalt. Följande frågor vill Nordenforskarna svara på.

1. Hur hjälper informella nätverk och tillit Norden?

Traditionellt har forskning kring nordiskt samarbete fokuserat på samarbetet mellan officiella politiska aktörer, så som regeringar, ministerier och ämbetsverk. Nu behövs det mer forskning om de dagliga metoderna för nordiskt samarbete; om hur vi konkurrerar och samarbetar inom många informella nätverk och arbetar för att integrera Norden från gräsrötterna.

Informationen är värdefull bland annat då man inom EU löser utmaningar kring fri rörlighet av varor och människor.

– Det här intresserar i andra delar av världen. Vi fattar sällan bindande beslut tillsammans, och är framgångsrika kanske just därför, säger professor i Nordenstudier Peter Stadius vid Helsingfors universitet. Han leder ett stort konsortium för Nordenforskning ReNEW, som nyligen beviljades över fyra miljoner euro av Nordforsk.

I det nordiska samarbetet kan man inte köra över ett enskilt land, vilket utgår från en respekt för den nationella suveräniteten, säger Stadius.

– Samtidigt sker det ett reellt samarbete, vars värde vi kanske inte alltid ser eller förstår.

Inom Norden samarbetar man framför allt inom yrkes- och föreningsvärlden, till exempel inom skola, idrott och olika typer av medborgarorganisationer. De nordiska länderna har en tradition av att nationella föreningar bildar nordiska takorganisationer. Nyligen har till exempel de olika nationella föreningarna för somaliska invandrare grundat ett nordiskt takförbund.

Samarbetet i Norden har byggt på en tillit som kan vara svår att förstå i andra delar av världen.

­– Hur kan vi ha öppna gränser, undrade en sydkoreansk forskare. För oss har det varit självklart, det har byggt på tillit. Vi tror inte att Sverige plötsligt rullar över gränsen med tankrar, konstaterar Stadius.

Men även denna tillit har fått sig en törn och därför är det på sin plats att granska den kritiskt, menar Stadius. Flyktingkrisen hösten 2015 ledde till gränskontroller mellan Danmark och Sverige för första gången på 60 år, då regeringarna valde att fatta egna beslut i hur länderna tacklar den ökade invandringen.

Det nordiska samarbetet har historiskt sett också bestått av en rad misslyckanden. Till dessa räknar Stadius bland annat försvarssamarbetet, som misslyckades i försöket att skapa en försvarsallians som alternativ till Nato. Också Nordek, som var ett försök att skapa en ekonomisk organisation för de nordiska länderna på 1960-talet, strandade efter att Danmark och Norge intresserade sig för den Europeiska ekonomiska gemenskapen EEG.

2. Hur påverkar invandring och klimatförändringen Norden?

Torts att Norden alltid varit mångkulturellt, har diskussioner om mångkulturalism ökat i de nordiska länderna i och med migrationen de senaste årtiondena. Frågor om integration, mångkulturalism samt relationerna mellan invandrargrupper och majoritetsbefolkning har på senare tid blivit kontroversiella. Detta har utnyttjas av populistiska partier och är en av de viktigaste frågorna inom rikspolitiken i de nordiska länderna.

Enligt Stadius ska Nordenforskningen fokusera på de globala utmaningar som de nordiska samhällena står inför. Då kan man upptäcka paradoxer inom de nordiska länderna som hjälper oss att förstå frågor som mångkulturalism, mångfald, rörlighet, europeisering och globalisering.

Ett exempel på en sådan paradox är tanken om en nordiska enhetskultur. De nordiska samhällena har traditionellt uppfattats som homogena kulturer. Vi har utvecklats till moderna demokratier, men vi har fortfarande en paradoxal tanke om att folk som kommer till Norden ska bli som dem vars rötter är här. Enligt Stadius är detta tänkesätt ingen självklarhet i många andra kulturer.

– Globaliseringen har också gjort att ett nord-sydperspektiv är nödvändigt, säger Stadius.

– För tillfället är det EU:s norra block med Tyskland i spetsen som styr politiken och säger hur saker ska göras. Det är svårt att diskutera andra alternativ inom Europa. Varför talar vi förbi varandra? Det är viktigt att granska förhållandet mellan nord och syd.

Också det arktiska området och klimatförändringen kräver mer forskning. Klimatförändringen påverkar det arktiska Norden i allra högsta grad. Norge är en betydande producent av olja och gas. Samtidigt satsar alla nordiska länder på att profilera sig som världsledande på hållbar utveckling.

– Till detta tillkommer hur det ska gå för Europas enda ursprungsbefolkning, samerna, säger Stadius. Samernas politiska rättigheter är en stor politisk fråga.

– Vi har en postkolonial situation på vår egen bakgård. Ändå framställer sig de nordiska länderna sig som moraliska normentreprenörer i globala sammanhang.

3. Vad är nordiskt?

Norden har ett gott varumärke internationellt. Beroende på diskussion omfattar det allt från världens bästa småbarnsfostran till lättsamma egendomligheter som ”kalsarikännit”. Vad är det då vi pratar om när vi säger att något är nordiskt? När amerikanska filmmakare vill ta in nordiska element i filmen, vad är det då som skildras?

– Det finns en region som heter Norden som Finland är en del av. Men vi forskare funderar på vad som är bilden av Norden och vad som är verklighet, säger Stadius.

Å ena sidan ses de nordiska länderna som stabila demokratier och moderna samhällen där medborgarna har rättigheter och en god levnadsstandard. Å andra sidan finns en föreställning om att de nordiska länderna har förverkligat en dystopi där människor kontrolleras och utsätts för passiverande förmyndarskap.

– Vi vill förstå vad som globalt uppfattas som nordiskt och hur det påverkar Nordens plats i världen.

Överlag är tanken med konsortiet att etablera ett nytt sätt att se på Norden.

Forskning om Norden och Skandinavien har länge bedrivits i Nordamerika, Tyskland och Storbritannien. Inom Norden har forskningen varit splittrad, utöver Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet som grundades 2002 och det strategiska initiativet på Nordenforskning som grundades vid universitetet i Oslo 2014.

Det nya ReNEW-konsortiet stärker Nordenforskningen inom Norden. Forskarna ser på Norden som en region ur flera olika perspektiv och syftet med forskningen är att hitta svar på problem.

Läs mer om: Nordisk välfärd