Eurokrisen har delat den europeiska kontinenten i en nordlig och sydlig halva. Djupare kunskap om oss själva ger verktyg att överbygga klyftan, tror Peter Stadius, ny professor i Nordenstudier.

I det krisdrabbade Europa har de gamla stereotypierna och fördomarna dammats av: sydeuropéerna är passionerade, opålitliga, slöa livsnjutare; nordeuropéerna flitiga, rationella, byråkratiska tiukkapipon (ung. trångsynt).

‒ Det finns ett stort behov av alternativa diskurser till de här tongångarna, som inte gör någon nytta utan mest river upp negativa känslor. Vi accepterar enkla tankefigurer av dessa slag alldeles för lätt, anser Peter Stadius.

De nordiska barbarerna

Peter Stadius forskar hur Norden har beskrivits och uppfattas utanför sina gränser under olika tider och ur olika rumsliga och ideologiska perspektiv.

‒ Bilderna om Norden är överraskande intakta och oföränderliga genom historien.

De första punkterna i Nordenbilden etsade sig fast redan under antiken, då den romerska historikern Tacitus i sitt verk Germania år 98 e.Kr. skriver om de ociviliserade, men även dygdiga stammarna i norr.

‒ Alltsedan renässansen, då intresset för antiken väcktes i Europa, har Norden ”det barbariska norr”, ofta presenterats som en negativ motbild till den sydeuropeiska civilisationen, beskriver Stadius.

På 1700-talet uppstår en alternativ, positivare bild om Norden.

‒ Upplysningstiden på 1700-talet förde med sig en föreställning om Norden och de nordliga folken som speciellt rationella och framstegsbenägna.

Klyftor överbyggs med självinsikt

Bilderna om Norden och hur det uppfattas utanför sina gränser är enligt Stadius till stor nytta för nordborna. Själv har han forskat tudelningen av syd och nord sedan 15 år tillbaka.

‒ Det kan låta lite bakvänt, men jag blev medveten om de nordiska särdragen då jag vistades utomlands som gymnasist och student i USA, Sovjetunionen, Spanien och Frankrike, berättar Stadius, som doktorerade på en avhandling om spanjorernas syn på Norden i början av 1900-talet.

‒ När vi betraktar Norden utifrån, genom andras ögon, upptäcker vi de samhällskulturella särdrag som gjort de nordiska samhällena till det de är i dag.

Stadius hoppas att ökad självinsikt och kunskap om den nord-sydliga dikotomin leder till bättre samhällsdebatt.

‒ När vi upptäcker varför vi tänker och agerar på ett visst sätt öppnar det upp möjligheter för att ta itu med brännande frågor som t.ex. den nordiska enhetskulturen och minoritetsfrågor.

Intresset för Norden växer i Asien

Peter Stadius leder Centret för Norden-studier (CENS) som är unikt i sitt slag i Norden. Centrets specialitet är forskning kring Nordens idé- och begreppshistoria.

‒ Forskning som berör Norden, t.ex. om den nordiska välfärdsmodellen, görs inom en mängd olika discipliner och forskningsmiljöer. Vårt mål i CENS är att utforska själva idén om Norden – kan man betrakta Norden som en specifik historisk region? Vad exakt är det som gör de nordiska länderna nordiska?

Medan nord och syd fortsätter konstruera och rekonstruera sina föreställningar om och genom varandra, har Stadius lagt märke till en ny trend.

‒ I Asien är man mycket intresserade av den nordiska välfärden och stabiliteten.

‒ Det växande intresset i Asien är ett resultat av de framskjutna placeringar som de nordiska länderna genomgående uppvisar i olika mätningar om livskvalitet och samhällsstabilitet, sammanfattar Stadius.

Peter Stadius och Helsingfors universitets 17 övriga nya professorer håller sin installationsföreläsning i universitetets huvudbyggnad onsdag 27.5 klockan 14. Välkommen att ta del av korta och populärt hållna föredrag t.ex. om universums födelse, intregrationsskydd eller reumasjukdomar. På svenska föreläser, förutom Peter Stadius, även professor i sociologi Elina Oinas och professor i nordisk rätt Johan Bärlund.

Professorsinstallationen

Läs också: Kina söker nordisk välfärd

Läs mer om: Nordisk välfärd