Östersjön är ett grunt hav med låg salthalt som långsamt utbyter vatten med Atlanten. Det verkar inte som ett särskilt intressant hav för oceanforskare som undersöker globala förändringar.
Men det första intrycket är förrädiskt. Ett omfattande material som samlats in av över 20 internationella forskningsinstitutioner visar att uppvärmning, försurning, övergödning, syrebrist och andra förändringar som man ännu bara kan förutse på många områden redan sker i Östersjön. Östersjöns grunda vatten samt det att vattnet byts ut så långsamt förstärker förändringarna och gör flera processer snabbare.
Forskarna som samlat in materialet uppmanar oceanforskare och beslutsfattare att använda Östersjöområdet som en global modell för kommande förändringar. Östersjön kan fungera som en typ av tidsmaskin för att bedöma de kommande förändringarna.
– Utvecklingen i Östersjön visar på hurdana utmaningar andra havsområden har framför sig, men kan också visa hur vi kan vända skadliga trender med hjälp av skyddsåtgärder, säger professor Kari Hyytiäinen från Helsingfors universitet.
Till exempel har Östersjön blivit 1,5 grader varmare under de senaste 30 åren, medan de andra havsområdena i världen i genomsnitt har blivit en halv grad varmare under samma tidsperiod. De syrefria bottnarnas area i Östersjön har tiofaldigats under det senaste århundradet. PH-värdet som betecknar surhet når i Östersjön regelbundet nivåer som andra havsområden förväntas nå först under nästa århundrade.
Bottnens form i Östersjöns bassäng samt ett brett avrinningsområde och kraftig mänsklig påverkan har försnabbat försämringen av havets tillstånd. Intensivt lantbruk belastar havet med näringsämnen och effektivt fiske formar näringsväven i de öppna havsregionerna.
Östersjön är under luppen
Men alla nyheter är inte dåliga: Östersjön är ett av världens mest undersökta havsområden. De första observationerna och mätningarna är redan från början av 1900-talet. Staterna kring Östersjön har också länge idkat ett gediget forskningssamarbete, vars resultat har möjliggjort vetenskapsbaserad miljövård och vetenskapsbaserat beslutsfattande.
Exempel på hur skyddsåtgärderna har lyckats är den betydande minskningen i näringsbördan från och med 1980-talet, återkomsten av flera näringskedjors toppkonsumenter och tyglandet av överfiske. Den positiva utvecklingen har åstadkommits med hjälp av bindande avtal mellan EU-länder samt HELCOM:s skyddsprogram för Östersjön (http://www.helcom.fi/baltic-sea-action-plan).
Att få Östersjön i gott skick är fortfarande ett långsiktigt mål, och att uppnå det kräver ständiga satsningar på att skydda havet.
– Följande viktiga steg är nya havsförvaltningsmetoder, initiativ av olika aktörer samt en ökad medvetenhet om vår egen miljöpåverkan. Till exempel Östersjöutmaningen (http://www.itamerihaaste.net/sv), som startats av Helsingfors stad och Åbo stad, är ett utmärkt exempel på vilken stark inverkan nätverk kan ha för vattenskyddet, konstaterar Kari Hyytiäinen.
____________
Artikel:
Reusch, T. H. B., J. Dierking, H. Andersson, E. Bonsdorff, J. Carstensen, M. Casini, M. Czajkowski, B. Hasler, K. Hinsby, K. Hyytiäinen, K. Johannesson, S. Jomaa, V. Jormalainen, H. Kuosa, S. Kurland, L. Laikre, B. R. MacKenzie, P. Margonski, F. Melzner, D. Oesterwind, H. Ojaveer, J. C. Refsgaard, A. Sandström, G. Schwarz, K. Tonderski, M. Winder, M. Zandersen (2018): The Baltic Sea as a time machine for the future coastal ocean. Sci. Adv. 2018;4: http://dx.doi.org/10.1126/sciadv.aar8195
Forskningspublikationen kom till genom ett samarbete mellan olika projekt inom Östersjöforskningsprogrammet BONUS, som finansieras av EU och nationella vetenskapsfinansiärer. I Finland finansierades forskningen av Finlands Akademi.