Doften av finländsk jul utstakas fortfarande av dunkla rökpörten och ett marknadsföringstrick som en blomsterhandlare kom på i Helsingfors 1879. Växter som används för att skapa julstämning har också många andra positiva effekter.

1. Ingefära och nejlika hjälper motarbeta sjukdomar

Innan julstjärnor och hyacinter prydde de finska hemmen användes kryddor för att skapa julstämning. Förklaringen är enkel: växter klarade sig inte i de dunkla rökpörten som finländarna bodde i. Däremot har kryddor från avlägsna trakter följt med vandrare till norr i till och med tusentals år.

En av julens favoriter i Norden, pepparkakan, har sina rötter i honungskakan från Medelhavsområdet. Den torra och söta kakan stod sig och var därför en fungerade energikälla även under längre färder. Kryddor ökade bakverkens hållbarhet, i synnerhet då man tillsatte fett med benägenhet att härskna.

De eteriska oljor som fungerar som verksamma beståndsdelar i kryddorna har dessutom konstaterats hjälpa i kampen mot sjukdomsalstrare.

– Av jultidens kryddor har t.ex. kanel, ingefära och nejlika antibakteriella egenskaper, berättar universitetslektor Yvonne Holm från Farmaceutiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Egenskapen är särskilt viktig nu när antibiotikaresistenta bakterier blir vanligare och det blir allt svårare att hitta helt nya antibiotikamolekyler.

– Forskning visar att eteriska oljor och antibiotika tillsammans ger mer effekt än antibiotika ensam. Genom att undersöka cellodlingar har man kunnat konstatera att eteriska oljor hindrar celler att pumpa ut antibiotikamolekyler, vilket innebär att effekten ökar. Vissa eteriska oljor har dessutom konstaterats störa cellmembranets funktion hos bakterier, säger Holm.

Kemin erbjuder också en förklaring till ordspråket om att pepparkakor gör en snäll.

Kemin erbjuder också en förklaring till ordspråket om att pepparkakor gör en snäll.

– De kryddor som ingår i pepparkakor hjälper mot magbesvär och främjar matsmältningen. När man inte har ont i magen är det lättare att vara snäll, skrattar Yvonne Holm.

2. Hyacint mot lukt

Hyacinten är den äldsta julblomman i Finland. Den blev mer allmänt känd då en blomsterhandlare i Helsingfors 1879 kom på att ställa fram av blommorna i sitt skyltfönster.

De traditionella julblommorna är lökväxter, däribland hyacinten, tulpanen och riddarstjärnan, även kallad amaryllis. Lökväxterna var lätta att driva förr i tiden, det vill säga få dem att blomma vid önskad tidpunkt. Lökarna kräver först cirka tio veckor i mörkt och svalt. När de sedan flyttas in i varmt börjar de blomma inom loppet av några veckor.

Utöver att hyacinterna var lätta att odla täckte den starka doften också allehanda lukter under julen. Förr var hemmen inte lika rena som i dag.

– Dåtidens kakofoni av lukter skulle kanske få dagens människa att känna sig yr, säger Mikael Lindholm, trädgårdsmästare vid Botaniska trädgården.

3. Från bark till kanelstång

Finländska julbakverk karaktäriseras av starkt doftande kryddor från utlandet, t.ex. kanel. Den används för att krydda pepparkakor och glögg, och på julaftonsmorgonen strör man kanel över risgrynsgröten.

Kanelen hör till de äldsta kända krydd- och läkemedelsväxterna. De tidigaste skriftliga beskrivningarna av kanel är från Kina 2 700 år före vår tideräkning. Då användes kanel för att behandla feber, diarré och menstruationsbesvär.

För den medeltida människan var kanelens ursprung ett mysterium – enligt sägen draggades kanelen med nät ur Nilen. I dag säkerställs skörden av kanelodlingar och kunskapen om kryddans ursprung har nått ut till människorna: kanelstången är en torkad skiva av kanelträdets bark.

Kanel användes för att behandla feber, diarré och menstruationsbesvär.

Äkta kanel har en mild smak och finns sällan att få i mataffärer. Det som istället står i hyllorna är kassiakanel med starkare smak. I kassiakanelen finns det betydligt mer av den kumarinförening som ger kanelsmaken.

Enligt hälsomyndigheterna ska man undvika överdriven och fortgående användning av kumarin, men till exempel konstaterar livsmedelssäkerhetsverket Evira att man gott kan tillsätta lite kanel i både mat och dryck under ett par juliga veckor.

4. Julstjärnan är den heliga nattens blomma

Enligt legenden skapades julstjärnan då en ängel uppenbarade sig för en flicka på väg till julmässan. Ängeln uppmanade flickan att plocka kvickrot, som sedan vid krubban förvandlades till röda julstjärnor. Visserligen berättas det att man redan innan kristendomens uppkomst odlade julstjärnor som gåva till gudar och aztekernas kung Montezuma.

På andra sidan av Atlanten är julstjärnan i själva verket ännu viktigare än hos oss. I USA firas julstjärnans dag den 12 december och festligheterna tar sig ställvis uttryck i stora karnevaler.

Julstjärnan omringar sina anspråkslösa runda små blommor med grann- eller ljusröda, vita, persikofärgade, orangea eller brokiga blad. Då bladen skadas utsöndras vit och illasmakande mjölksaft med uppgift att hålla borta skadeinsekter som äter växten.

– Julstjärnans giftighet har överdrivits ganska mycket. Enligt rådande uppfattning är mjölksaften främst irriterande. Men visst stämmer det att växten inte är avsedd att ätas, säger Mikael Lindholm.  

Alltsedan 1960-talet har julstjärnan erbjudit de finska blomodlarna möjlighet att förlänga produktionsperioden till utanför vår- och sommarsäsongen. År 2016 odlades nästan två miljoner julstjärnor i Finland.

– Det är främst under sommarsäsongen som trädgårdsaffärerna kammar in sin vinst. Efter att sommarsäsongen är slut och växthusen tomma på sommarblommor fylls de med julblommor, berättar Lindholm som tidigare arbetat i en trädgårdsaffär.

5. Vaniljen i julchokladen pollineras för hand

Vad vore julen utan choklad? Chokladkonfekter är en oskiljaktig del av den finländska julen och vanilj är en nästan lika oskiljaktig del av chokladen.

Äkta vanilj är en orkidé som man endast använder fröhuset av. Fröna är de där svarta prickarna som man kan urskilja till exempel i glass.

Vaniljen härstammar från Centralamerika, där den förmodligen pollineras av det granngröna orkidébiet. I dag odlas vanilj till exempel på Madagaskar där biet inte förekommer. Pollineringen måste alltså ske för hand. Även vaniljen i växthusen i Kajsaniemi pollineras för hand, om den börjar blomma.

– Pollinering för hand säkerställer skörden, men gör vaniljen till en dyr krydda. Den vaniljstång som säljs i en glasburk har alltså blivit till av en blomma som pollinerats för hand. Därför är vanillin och andra vaniljaromer populära, berättar Lindholm.
 

Om du vill bekanta dig närmare med julens växter kan du besöka julstigen i Kajsaniemi botaniska trädgård.
Öppettiderna och inträdesavgifterna till växthusen i Kajsaniemi botaniska trädgår.