Andelen antibiotikaresistenta bakterier hos hundar och katter minskar

16.11.2018
Andelen antibiotikaresistenta bakterier hos hundar och katter minskar för första gången på flera år. Det beror troligtvis på att användningen av antibiotika har minskat. Trots att utvecklingen har varit positiv krävs fortfarande aktiva åtgärder för att minska resistensen ytterligare, berättar experter från veterinärmedicinska fakultetens laboratorium för klinisk mikrobiologi vid Helsingfors universitet.

Andelen meticillinresistenta stafylokockbakterier (MRSP) minskade bland hundar

Andelen stafylokocker som var resistenta mot meticillinantibiotika sjönk för första gången på sju år under 10 procent under uppföljningsperioden 2011-2017.

–Såhär lågt har andelen MRSP-stammar inte varit en enda gång under uppföljningstiden, berättar chefen för veterinärmedicinska fakultetens laboratorium för klinisk mikrobiologi, docent Merja Rantala.

Andelen

Bild: Andelen meticillinresistenta Staphylococcus pseudintermedius-stammar åren 2011–2017 i Finland. Källa: Veterinärmedicinska fakulteten, Helsingfors universitet.

– En positiv utveckling har upptäckts även hos andra antibiotika, men det finns ännu mycket att göra, säger Rantala. Nästan en fjärdedel av bakteriestammarna är fortfarande resistenta mot till exempel makrolidantibiotika, fortsätter hon.

Även kolibakterierna var en aning mer känsliga

Antibiotikaresistensen hos hundars kolibakterier hölls på samma nivå, eller sjönk litet. Kolibakterien är den mest allmänna bakterien som orsakar urinvägsinfektion.

Mest anmärkningsvärt är att resistensen mot fluorokinoloner halverades från 15 till 7 procent.

– Fluorokinoloner är mycket viktiga reservmediciner så man bör vara nöjd med denna utveckling, säger veterinärmedicine doktor Thomas Grönthal vid Helsingfors universitet.

Katters patogener är mer känsliga för antibiotika än hundars

Under uppföljningsperioden fick vi för första gången information om antibiotikaresistensen även hos katters patogener. Tidigare har provantalet varit för lågt.

Katters stafylokock- och kolibakterier är överlag mer känsliga än hundars, men trots detta minskade bakteriernas resistens även hos katter. Till exempel minskade kolibakteriernas resistens mot amoxicillin-klavulansyra drastiskt till endast 7 procent år 2017.

Andelen ESBL- och AmpC-bakterier hölls stabil 

ESBL- och AmpC-enzymer, som vissa bakterier producerar, gör att flera penicillin- och cefalosporinantibiotika saknar effekt, vilket märkbart försvårar behandlingen av infektioner. 

Andelen bakterier som producerar bredspektriga betalaktamaser, så kallade ESBL-enzymer, var år 2017 1,6 procent. Tidigare år var andelen mellan 2 och 4 procent. Andelen AmpC-bakterier var ett par procentenheter högre. Hos katter producerade 0,6 – 2,4 procent dessa enzymer.

Karbapenemasproducerande bakterier har inte hittats från bakterieprov tagna från djur sedan år 2015.

Vad beror den goda utvecklingen på?

Evira och Fimea publicerade den 15 november 2018 en bloggskrift, enligt vilken mängden sålda antibiotika i tablettform till djur har minskat märkbart under de senaste åren. Även om djurartspecifika konsumtionsdata inte ännu finns tillgängliga, vet man att tablettpreparat används främst för hundar och katter.

– Veterinärerna har aktivt deltagit i resistenstalkot: antibiotikarecept skrivs alltmer sällan och mikrobiologiska prover skickas till laboratoriet i ökande takt, tackar Grönthal.

– Även om situationen nu ser bättre ut behövs det ännu arbete. Vi utmanar veterinärer och djurägare att fortsätta sitt goda jobb för att förbättra resistenssituationen, konstaterar Rantala. 

Den europeiska antibiotikadagen firas årligen den 18 november. Dagens syfte är att främja behärskad antibiotikaanvändning och öka kunskapen om antibiotikaresistens. FINRES-Vet -rapportenom antibiotikakonsumtion och bakterieresistens hos djur publiceras senare på hösten. 

Mer info:

Frågor och svar om MRSP
Frågor och svar om ESBL
Frågor och svar om NDM-bakterier
Smitta av NDM-bakterier mellan hund och människa har påvisats för första gången
 

Kontaktinfo:

Thomas Grönthal, klinisk lärare
Helsingfors universitet, Veterinärmedicinska fakulteten, t. 050 415 0590; thomas.gronthal@helsinki.fi

Merja Rantala, Docent, Specialistveterinär i djurens infektionssjukdomar
Helsingfors universitet, Veterinärmedicinska fakulteten, t. 050 415 5482; merja.rantala@helsinki.fi