Universiteten ska vara pionjärer, de ska producera ny kunskap och förståelse och vara fundament för förnyelse och nationell utveckling. När världen förändras måste vi i stället för att bli ett förändringsobjekt aktivt medverka i utvecklingen.
Det är vår uppgift också när det gäller främjandet av internationalisering och mångkulturalism. Universiteten är utmärkta och naturliga kanaler för internationalisering och första stegets integration av invandrare. Arbetsgivarna borde mer aktivt rekrytera arbetstagare som har fått sin utbildning i våra universitet: även om man inte behärskar finska eller svenska perfekt måste man kunna få jobb som motsvarar den utbildning man har.
Bästa kommissionär, bästa statsminister – som ni vet är det viktigt att Finland och Europa inte isolerar sig och bygger nya murar, utan att vi förblir öppna samhällen. Finland måste samtidigt både bära sitt ansvar och se till sina egna och globala intressen. Detsamma gäller vetenskapen och universiteten. Därför är det bra att vi har tillfälle att mer ingående diskutera problem och möjligheter kring detta tema senare i dag på seminariet ”Open Science – Open Data – Open Innovations”.
De nya studenterna började redan för en vecka sedan sina studier vid universitetet. Enligt universitetslagen fostrar vi de unga till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Men det räcker inte för oss. Vi fostrar dem inte till att tjäna, utan till att förändra vårt land och vår värld till en bättre plats att leva i. Välkomna, alla nya studenter.
Genom att satsa på våra ungdomar samt på utbildning och forskning investerar vi i nationens välfärd och framgång. Det gäller i Finland, i Europa och globalt. I u-länderna måste i synnerhet kvinnornas utbildningsmöjligheter förbättras. Med sådana satsningar skapar vi hållbar tillväxt.
Helsingfors universitet har i 375 år utövat ett starkt inflytande på utvecklingen i vårt land. Finlands självständighet och det finska språket har sitt ursprung i vårt universitet. Stormän som J.V. Snellman, Mika Waltari, Urho Kekkonen och nobelpristagaren A.I. Virtanen har haft stort inflytande inom politik, ekonomi, vetenskap och kultur. Helsingfors universitet har alltid haft mod att förnyas och förnya när det har behövts. I dagens läge verkar det behovet vara synnerligen stort.
Vår internationellt konkurrenskraftiga forskning hjälper oss att lösa svåra problem på hemmaplan och globalt, och utgör en grund för nya innovationer. Vetenskap och forskning stöder konkurrenskraften och det politiska beslutsfattandet. Det viktigaste är forskningens kvalitet. För några veckor sedan fick vi veta att vi igen har förbättrat vår placering i de internationella jämförelserna: Helsingfors universitet tog sin bästa placering någonsin på Shanghailistan i augusti, då vi steg till 67:e plats. Hög kvalitet kräver de skickligaste och mest innovativa forskarna och lärarna. Lyckligtvis har vi många av dem och vi tänker hålla fast vid dem i den allt hårdare internationella konkurrensen om kompetens. Samtidigt effektiverar vi den internationella rekryteringen och medelsanskaffningen. Utöver de inhemska donatorerna måste vi också satsa på stora internationella fonder, privata donatorer och donatorer inom företagssektorn. Ett färskt exempel är amerikanska Broad Instituts donation på 10 miljoner dollar till psykosforskningen som leds av Helsingfors universitet.
Hur viktiga är rankningarna?
Framgång i rankningarna och den synlighet som följer av en bra placering har också direkta effekter som effektivare internationell rekrytering, ökat forskningssamarbete och mångsidigare forskningsfinansieringskanaler. Få universitet söker strategiska internationella partnerskap utanför rankningslistorna.
Men hur ser det universitetet ut, som hör till de bästa i världen? Det är ett universitet vars spetsforskningsgrupper skapar nya behandlingar mot cancer i samarbete med toppuniversitet i andra länder. Det är ett universitet vars lärarutbildning är bäst i världen och har lyft Finland till täten i Pisaresultaten. Andra länder, bl.a. Kina, vill lära sig av oss. Det är ett universitet vars klimatdata används dygnet runt online av det globala forskarsamhället. Det är open science och big data som har varit tillgänglig i över tjugo år redan. Världens längsta tidsseriedata är viktig när man vill stoppa klimatförändringen i Ryssland, i Kina och i hela världen.
På toppen förväntar man sig inga snabbvinster, utan man förbättrar världen varje dag – med hårt, högklassigt och långsiktigt arbete, inte gratis och inte med snabbinsatser.
Är våra resurser tillräckliga i den internationella konkurrensen?
Vår kunniga och engagerade personal är vår viktigaste resurs: var och en för sig och alla tillsammans. De universitetsanställda och studenterna har ett starkt och inflytelserikt universitet som språngbräda. Vår uppgift är att skapa välfärd och framgångsfaktorer för framtiden. Den uppgiften, tillsammans med vår forskning och våra egna reformer, kräver resurser som kan mäta sig med dem i andra länder.
Man får ofta höra att Finland satsar mycket på högskolor och forskning, utveckling och innovation, både i relation till BNP och i internationell jämförelse. Det är sant, men man måste också komma ihåg två saker: (1) Vår BNP är relativt låg i jämförelse med andra länder. Det är inte procenterna utan euron som avgör! (2) Satsningen är splittrad på cirka 40 högskolor i ett land med en liten befolkning. När man tar detta i beaktande ser de internationella jämförelserna mycket annorlunda ut.
Ett extremexempel är amerikanska MIT som har en större budget än hela högskolesektorn i Finland. Danmark förnyade sin högskolestruktur och resursfördelning i början av 2000-talet, vilket ledde till att Köpenhamns universitet steg kraftigt i den internationella universitetsrankningen på 2010-talet. Det drar hela Danmark nytta av. I Sverige gynnas Karolinska institutet av stora investeringar i infrastrukturen. De gamla toppuniversiteten avstår inte från sin position och nya toppuniversitet växer fram i synnerhet i Kina och i övriga Asien där man satsar stort på rekrytering och infrastrukturer. Oftast finns det en stark positiv korrelation mellan kvalitet och resurser.
I Finland däremot vill regeringen nu skära mest i resurserna för landets enda universitet i världsklass.
Våra beslutsfattare, såväl politiker som företagsledare, är stolta över att Finland har åtminstone ett universitet bland de hundra främsta i världen när de rör sig ute i världen. Men när de kommit hem kommer de inte alltid ihåg oss längre. Har vi blivit en självklarhet?
Universitetens roll är central om vi ska lyckas skapa ett framgångsrikt kunskapssamhälle. Om vi skär ned universitetens resurser, i synnerhet de bästa universitetens, äter vi i snabb takt upp det som vi borde spara för framtiden. Universitetet avancerar garanterat inte genom att försämra kvaliteten, och då avancerar inte Finland heller.
Bästa statsminister, bästa kommissionär – en strukturutveckling och profilering av det finländska högskole- och forskningsfältet är särskilt viktiga när resurserna skärs ned. Högskole- och forskningsfältet i vårt land är alltför splittrat och det finns många överlappningar. Resurserna splittras och riktas fel med tanke på högskolornas – och hela nationens – konkurrenskraft.
Vore det bättre att sammanställa resurserna i storregioner och samtidigt utvärdera både högskolorna och forskningsorganisationerna? Det skulle rymmas ungefär ett halvt dussin sådana högskoleregioner i Finland. Från inbördes konkurrens mellan de nuvarande 50 enheterna kunde man övergå till en mer givande gemensam och regional profilering och prioritering. Processen ska naturligtvis knytas till nationella planer och målsättningar. Resultatet kan bli en effektivare användning av resurserna, och framför allt en bättre kvalitet på forskning och undervisning. Samtidigt förbättras vår kompetens och välfärd.
Det behöver vårt snart 100-åriga Finland. Och det vill vi vid Helsingfors universitet driva tillsammans med våra inhemska och allt fler internationella samarbetspartner.
Vår strategi: kreativa, internationella och engagerade forskare och studenter!
Universitetet håller på att utforma en ny strategi och fastställa framtida satsningar, trots de stora nedskärningarna. Det är ett arbete som vi ofta utför i samarbete med andra universitet, företag och framför allt Helsingfors stad. Många av de nya utvecklingsobjekten och forskningstemana anknyter också till regeringens spets- och tillväxtprojekt.
Digitaliseringens effekter på samhället och människan är ett ypperligt forskningsämne för vårt mångvetenskapliga universitet. Ett särskilt tema är digital undervisning och digitalt lärande. I somras var vi med och drog upp riktlinjer för framtidens lärande i SuomiAreena i Björneborg. Vi vill hjälpa till att göra Finland till ett toppland inom utbildning, kompetens och modernt lärande.
Den redan starka Life Science-helheten ska profileras ytterligare. Health Capital Helsinki kommer att samla huvudstadsregionens högklassiga hälsokompetens och bilda ett forsknings-, innovations- och företagscenter som blir en källa för tillväxt. Receptet till innovationer och framgång är enkelt – forskare i medicin, biovetenskap och teknik, sjukhus och företag löser problem tillsammans! Bioekonomi har länge hört till våra styrkor. Vi måste ännu starkare lyfta fram resultaten så att de kan utnyttjas för samhällets varierande behov. Exempel på resultat är nya råvaror, biomassaflöden och hållbara energilösningar.
Vår toppforskning om klimatförändringen och luftkvalitet blir allt viktigare i och med FN:s klimatmöte i Paris i december. Vi föreslår – som ett konkret initiativ på EU-nivå – ett globalt mätnätverk för växthusgaser med stationerna i Hyytiälä och Nanjing som modell. 200 stationer kunde bilda ett nätverk: Global SMEAR 2020!
Vi vill alltså kontinuerligt utveckla praktiska användningsområden för forskningsrön och samverka och förändras med samhället. Ett annat exempel är idétävlingen Helsinki Challenge, där mångvetenskapliga lag som tillsammans med medborgare och företrädare för näringslivet utvecklar idéer som ska lösa globala problem. Kommissionär Moedas kommer att få bekanta sig med lagen senare i dag.
I och med att vi vill ta fram globala lösningar, sköter vi också bättre än tidigare våra grundläggande uppgifter, nämligen att tillhandahålla den bästa undervisningen och forskningen – utan att pruta på kvaliteten, som den senaste Shanghailistan visar. Det är så man blir en äkta pionjär och stark påverkare.
Vi vet och vi känner vetenskapens, forskningens och utbildningens kraft. Vi känner till tankens kraft, sedan 375 år tillbaka. Från denna stabila bas som omspänner flera århundraden bygger vi också Finlands framtid.
Vi har haft lyckan att kunna rekrytera de mest kompetenta, motiverade och engagerade forskarna, lärarna, studenterna och förvaltningspersonalen till vår fantastiska gemenskap. Tillsammans har vi bidragit till vårt universitets fina framgångar och genomslagskraft. Vi är en ”Global påverkare” – tillsammans med våra samarbetspartner, som vi kommer att formulera det i vår nya strategi. Som jag betonade tidigare, vår viktigaste resurs och nyckel till framgång är alltid vår personal och våra studenter.
Även i svåra tider gör Helsingfors universitet, våra forskare och lärare och övriga personal, sitt bästa för att förbättra kvaliteten på vetenskapen, forskningen och den högsta utbildningen i Finland. Detsamma önskar vi av alla andra finländska aktörer, både i politiska och ekonomiska beslut, så att vårt lands framgång tryggas även i framtiden.
Vi har viljan och förmågan att göra utmaningar till möjligheter och skapa nya framgångar för oss alla, såväl i hemlandet som globalt. Helsingfors universitet är en föregångare!
Jag önskar er lycka och glädje under det nya läsåret!