Hur ska det gå för Europa?

För tio år sedan förutspåddes det att Brasilien, Ryssland, Indien och Kina som alla är rika på både naturresurser och befolkning skulle bli en del av den globala ekonomiska eliten. Men snabbheten i ländernas ekonomiska uppsving, i synnerhet Kinas, överraskade till och med siarna.

– Det är ett faktum att dessa länder nu hör till dem som utövar globalt inflytande, säger Juhana Aunesluoma som leder Helsingfors universitets nätverk för Europaforskning. Asien och Latinamerika står snart jämsides med Europa och USA.

Vad följer av den förändrade världsordningen? Svårt att säga, medger Aunesluoma.

– För första gången i världshistorien uppstår nu en situation där västvärlden, Indien och Kina är jämnstarka.

Aunesluoma sörjer i och för sig inte över att världsordningen förändras – förutsatt att begreppet ”ordning” inte går förlorat.

– Om man inte lyckas skapa gemensamma spelregler, eller inte följer dem, kommer vi snart att befinna oss i en G Zero-värld, i vilken traditionell diplomati, makt och kontroll har gett vika för verklig anarki.

Framtiden är så höljd i dunkel och kan förändras så snabbt att inte heller storföretagen för närvarande gör upp planer på lång sikt. Det här syns enligt Aunesluoma i den allmänna mentaliteten i företagsvärlden: Man strävar efter att vara alert och leva i nuet.

Överlevare i norr

När det gäller EU-ländernas framtid tippar Aunesluoma att åtminstone Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Estland kommer att klara sig.

– De här länderna har en proaktiv attityd och förmåga att ta risker, och de flesta har också gammalt välstånd. Frankrike dras med ett stelt samhällssystem och de sydeuropeiska länderna med korruption. Polen ser ut att klara sig trots fattigdom, och Island börjar få näsan över vattenytan.

Hur det går för Finland är svårare att förutspå.

– Till våra styrkor hör att vi har ett stabilt samhälle och god utbildning som gör att människor är kapabla att fatta beslut, som att skaffa sig ett nytt yrke eller låta bli att stödja politiska charlataner.

– Till svagheterna hör att Finland är passivare inför förändringar, utrikeshandeln är ensidig och ekonomin mycket centraliserad. En ekonomi som är baserad på några få stora firmor gör Finland sårbart under konjunkturnedgångar.

EU däremot ser ut att bestå, konstigt nog.

– Tidigare antog man att EU skulle ha en stark struktur men en svag vilja till sammanhållning. Det gick tvärtom. För tillfället hålls EU ihop bara av politisk vilja. Tydligen ger alliansen alla en känsla av trygghet. Man vill inte stå ensam när den globala maktbalansen svänger.