Danmarks universitetssystem är ett resultat av flera reformer gjorda under 2000-talet. Det första stora steget togs 2003 med en ny universitetslag. Lagen förändrade på ett grundläggande sätt de danska universitetens ledningsstruktur. Den kollegiala styrningsmodellen där studerande och anställda väljer sina ledare avskaffades. Samtidigt fick de externa medlemmarna majoritet i styrelserna.
– Steget från valda till rekryterade ledare var en stor förändring i de danska universiteten, en förändring som många studerande och anställda hade svårt att förlika sig med, berättar Lykke Friis.
Mindre demokrati?
Lykke Friis är prorektor vid Köpenhamns universitet sedan 2006 och råkar vara den första vid Köpenhamns universitet som inte valdes, utan rekryterades till sin post. Friis har också varit Danmarks miljö- och energiminister.
– Reformen har gjort det lättare att strukturera om och fusionera fakulteter. Samarbetet över fakultetsgränserna i stora utbildnings- och forskningssatsningarna har också blivit smidigare.
– Detta skulle ha varit svårare i den gamla organisationen med valt konsistorium och valda dekaner som, förståeligt nog, vill värna om sina egna fakulteter.
Helsingfors universitets rektor Jukka Kola jämför den danska universitetsreformen med den finländska.
– I Finland gjordes liknande förändringar i samband med universitetsreformen 2010, men de var inte lika radikala som de danska.
I de finländska universiteten behöver t.ex. andelen externa styrelsemedlemmar inte överstiga 40 procent.
– Sättet att välja ledare är en fråga som nu diskuteras vid Helsingfors universitet. I många av Finlands övriga universitet har man däremot redan infört ”den danska modellen”, berättar Kola.
Fusioner utan kris
Den andra stora förändringen i Danmark skedde 2007-2008 då 12 universitet blev 8 och antalet nationella forskningsinstitut minskade från 13 till 3. Det ligger nära till hands att tro att reformerna gjordes på grund av att det danska universitetssystemet inte fungerade och befann sig i kris. Men så var inte fallet.
– Ett viktigt mål var att göra Danmarks universitet redo för globaliseringen. Kampen om de skarpaste hjärnorna växer. I Kina, Brasilien och Indien investerar man stort i utbildning och forskning, berätta Friis.
Friis är besviken på att den danska regeringen och Folketinget fortfarande har en tendens att detaljstyra undervisningssektorn. Universiteten upplever det som frustrerande och kan enligt Friis också tolkas som en bristande tillit för de nya styrelserna och ledarskapet.
– Lagen 2003 skulle ge universiteten större självständighet. I praktiken har detta löfte har inte infriats.
Rådgivare i Helsingfors
Friis är medlem av Helsingfors universitets internationella styrelse International Advisory Board (IAB), som denna vecka sammanträder i Helsingfors. Den internationella styrelsens uppgift är att hjälpa Helsingfors universitet att stärka sin ställning på den globala utbildningsmarknaden.
– Vid Helsingfors universitet förbereder vi som bäst universitetets strategi för åren 2017-2020. IAB:s besök i Helsingfors i ett så här tidigt skede av processen är till stor nytta för oss, berättar rektor Jukka Kola.
Universitetets rektorat önskar särskilt att få råd i frågor som berör forskningens profilering, kandidat- och magisterexamens tvåcykelmodell samt universitetets internationella synlighet.