Rektor Kola: Universiteten behöver internationell finansiering

Internationell finansiering är nyckeln till att förbättra den inhemska forskningens och utbildningens kvalitet samt att öka välfärden i samhället, skriver rektor Jukka Kola i Helsingin Sanomats kolumn Vieraskynä.

Universiteten behöver internationell finansiering

"Finländska universitet behöver allt mer internationell finansiering för att utveckla forskningens och undervisningens kvalitet. För närvarande finansieras merparten av deras utbildning och forskning med inhemska medel.

Undervisnings- och kulturministeriets utredning Visionen för 2030 poängterar att det behövs experter, högklassig högskoleutbildning, forskning samt innovationsverksamhet för att svara på framtidens behov. Enligt utredningen bör vårt högskolefält utvecklas så att det får mer internationell konkurrenskraft inom rekrytering och anskaffning av forskningsfinansiering. Målet är att den privata och offentliga satsningen på forsknings- och utvecklingsverksamhet ska ökas till fyra procent av bruttonationalprodukten före 2030.

Men mängden inhemska resurser och donatorer är begränsad. Ensamma räcker de inte till för att utveckla forskningens kvalitet och genomslag eller för att hjälpa universiteten klara sig globalt. Den inhemska finansieringen riktas inte heller tillräckligt väl till flera internationellt betydande forskningsområden.

Hela samhället  gynnas då ett finländskt universitet får den tilläggsfinansiering det ansökt om. Varje euro som används för ett universitet genererar en femdubbel summa för samhället, visar en färsk rapport om de europeiska universitetens genomslagskraft.

Internationell finansiering är nyckeln till att förbättra den inhemska forskningens och utbildningens kvalitet och öka välfärden i samhället.

Finansieringen från Europeiska forskningsrådet (ERC) har haft en framträdande roll i universitetens internationella forskningsfinansiering. Helsingfors universitet har fått ERC-finansiering för över 60 projekt. Sammanlagt har projekten beviljats över 100 miljoner euro i finansiering. Finansieringen har möjliggjort omfattande spetsforskning.

Just nu sker stora förändringar inom den europeiska forskningsfinansieringen. VI kan endast spekulera i vilka följderna blir. Nästa ramprogram för forskning (FP9) förbereds för närvarande. Även Finland måste påverka dess innehåll och finansiering. När Storbritannien lämnar EU förlorar unionen en av sina mest betydande forskningsfinansiärer. Brexit försämrar EU:s konkurrenskraft och försvårar vetenskapligt samarbete.

För att säkerställa att forskningsfinansieringen fortgår är det viktigt att alla medlemsländer i EU lägger vikt vid finansieringen av forskning och högskoleutbildning samt de innovationer de skapar. Finlands mandatperiod som ordförande i EU infaller efter riksdagsvalet, under den senare halvan av 2019. Då har vi en chans att framhäva utbildningens och sakkunskapens betydelse för unionens konkurrenskraft. Också under sin mandatperiod som ordförande för Arktiska rådet borde Finland understryka vikten av forskningsbaserad kunskap.

Europeiska unionen har jobbat hårt för att sprida spetskunskap till länderna i östra Centraleuropa. Även organisationen för Europas främsta forskningsuniversitet LERU har ökat sitt samarbete med östeuropeiska universitet för att främja gemensam praxis samt bättre forsknings- och utbildningspolitik i Europa. De östeuropeiska länderna har däremot inte visat större intresse för att delta i EU:s forskningsfinansiering, eftersom de inte har klarat sig bra i utlysningarna. När fältet för den europeiska forskningsfinansieringen förändras måste man sikta på samarbete även utanför Europa och med internationella stiftelser. Helsingfors universitet har under flera år samarbetat med Pekinguniversitetet och därmed kunnat delta i kinesiska forskningsprojekt och få del av kinesisk forskningsfinansiering. Finlands regering understöder också via ett nytt nätverk universitetens världsomfattande forsknings- och utbildningssamarbete för att göra den finska högskoleutbildningen känd.

Det finns inga snabbvinster när man ansöker om internationell forskningsfinansiering. Att ansöka om finansiering är ett gediget arbete som kräver nätverk och sakkunskap.

Det krävs samarbete mellan vetenskapsområden samt mellan forskarsamhället, samhället och de politiska beslutsfattarna för att lösa såväl globala som lokala problem. Anskaffning av internationell finansiering är en centralaspekt av detta arbete, ett uppdrag som berör  alla finländska universitet och forskningsinstitutioner."

Inlägg i Helsingin Sanomats kolumn Vieraskynä 19.03.2018