– I Finland har man först nyligen börjat betrakta utbildning som en exportprodukt. Vi har sålt fortbildning utomlands i cirka tio år, men vi kan inte sälja examina, trots att de är den huvudsakliga utbildningsexportprodukten globalt. Enligt finländsk lagstiftning får vi inte kräva terminsavgifter av enskilda utländska studenter, vi får bara sälja skräddarsydd grupputbildning, säger Jukka Kola.
– Eftersom statsmakten vill att utbildningen ska bli ett nytt exportområde, borde staten också förnya lagstiftningen så att det blir möjligt att genomföra. Bakgrundsarbetet är gjort, vi har internationella förebilder och vi kan undvika de fel man gjort i Sverige. Nu är det bara besluten som fattas, slår Kola fast.
I universitetets vetenskapliga tidskrift Yliopisto föreslår han hur man bör gå tillväga.
– Universitetens antagningsprocesser måste bli snabbare, annars hinner de bästa sökande få andra platser. USA och Storbritannien dominerar, tillsammans med andra engelskspråkiga länderna med höga terminsavgifter. Många tror att dyra priser och god kvalitet korrelerar. Uppfattningen kan vara fel, men den är stark. Universiteten måste själva få bestämma om de behöver ta ut avgifter för t.ex. platser i magisterprogram och i så fall hur höga avgifterna ska vara. Vid sidan av stipendier för mindre bemedlade studenter måste vi också kunna bevilja befrielse från avgifter, för att undvika onödig byråkrati.
Den finländska utbildningen väcker intresse utomlands
Kola nämner fortbildningen som en viktig del av utbildningsexporten.
– När det gäller fortbildning behöver studenten inte nödvändigtvis betala, utan staten, ett annat universitet eller ett företag kan stå för avgifterna. Ett bra exempel är den två veckor långa kursen som skräddarsyddes för kinesiska China Development Bank. På kursen som ordnades i Helsingfors 2013 fick 29 ekonomer lära sig om miljöpolitiska begrepp och riskerna med miljöinvestering. Banken betalade kostnaderna, enheten som stod för innehållet fick inkomster och de kinesiska finansiärernas ansvarstänkande förbättrades, illustrerar Kola.
Han efterlyser också nya undervisningsmetoder och samarbetsformer.
– Finland intresserar också eftersom vi är ett mönsterland när det gäller utbildning. Rovio och pedagogerna vid vårt universitet håller på att utveckla nya typer av läromaterial för barn. Nya exportområden blir inte till av sig själva. Universiteten måste produktifiera sin kompetens och samarbeta med varandra och med olika företag.
– När vi väl har förnyat vår lagstiftning och hittat de rätta arbetsmetoderna på den konkurrensfyllda utbildningsmarknaden, kan utbildningsexporten bli en viktig faktor i internationaliseringen av vårt universitet, anser Kola.