Arbetet i universitetens styrelser har sina egenheter, berättar Gunvor Kronman som inleder sitt åttonde år i Helsingfors universitets styrelse.

Universiteten är inte som andra organisationer, och deras styrelser är inte heller som andra styrelser.

– Styrelsen måste alltid beakta universitetssamfundet, summerar Gunvor Kronman, verkställande direktör för kulturcentret på Hanaholmen.

Kronman har suttit i Helsingfors universitets styrelse i sju år, ända sedan universitetslagen trädde i kraft och universitetens styrelser fick sina första externa medlemmar. Särskilt den första mandatperioden var fylld av utmaningar, eftersom det var mycket som skulle göras för första gången, med början från universitetets första gemensamma budget.

– När jag blev medlem i universitetets styrelse blev jag förvånad över hur mycket som finns under universitetets paraply. Mångsidigheten är det som gör jobbet så intressant, berättar Kronman.

Kronman har erfarenhet av många olika typer av styrelsearbete i företag, stiftelser och organisationer av olika storlekar. Det har hon haft nytta av under sin tid i universitetets styrelse, eftersom universitetet har egendom och placeringar på många olika håll.

EXTRA KRYDDA UTIFRÅN

Kronman anser att de externa medlemmarna bidrar med nya perspektiv på risker och möjligheter.

– Min erfarenhet är att organisationen får mest ut av en styrelse som har mångsidiga erfarenheter och åsikter. Det ger en extra krydda till diskussionerna.

Det som skiljer universitetens styrelser från andra är styrelseledamöterna som representerar universitetet. Till skillnad från i Sverige är det ovanligt med företrädare för arbetstagarna i finländska styrelser. I universitetens styrelser är inte bara arbetstagarna företrädda, utan också studenterna.

– Jag tycker att det är mycket bra att studenterna och arbetstagarna kommer till tals i styrelsen. Det borde öka förståelsen, säger Kronman.

Eftersom arbetet i universitetens styrelser har sina egna särdrag, startade Kronman en diskussionsserie i samarbete med andra universitet. Enligt Kronman har diskussionerna varit nyttiga, eftersom alla universitet trots sina olikheter står inför samma frågor.

MAN VÄNJER SIG ALDRIG VID BESPARINGARNA

Kronman tycker att det är viktigt att universitetet aktivt deltar i samhällsdebatten. Hon berömmer Helsingfors universitets initiativ och idéer, som Tankehörnan, Thinkfest och alumnverksamheten.

– Ur samhällets synvinkel är det farligt om universiteten isolerar sig. I populismens tider är det viktigt att förstå vetenskapens betydelse.

Såväl universitetet som andra organisationer där Kronman har styrelseansvar har lidit av ekonomiska svårigheter. Man har gjort stora besparingar bl.a. vid universitetet, Yle, Finnair och Kepa.

– Tyvärr har det varit likadant överallt de senaste tio åren. Man vänjer sig aldrig. Men till ansvaret hör att man inte skjuter fram svåra beslut så att situationen blir ännu värre, säger Kronman.

Kronman har själv studerat vid Helsingfors universitet och hon känner att universitetet står henne nära. Att bli kallad till styrelsen var samtidigt en stor ära och en återgång till sina rötter.

– Jag blir inspirerad av de diskussioner jag får ta del av vid universitetet och de olika forskningsvärldar jag får bekanta mig med. Det är oändligt fascinerande att få träffa människor som forskar i någonting som jag aldrig ens har kommit att tänka på.