Beslutsfattarna måste veta vad de beslutar

Politik bygger på värderingar, men det behövs en gedignare kunskapsbas för politiska beslut än för närvarande, säger Kari Raivio. Raivio har på uppdrag av statsrådet skrivit en rapport om hur samarbetet mellan vetenskapen och politiken kan bli tätare.

Det produceras mycket högkvalitativ kunskap i Finland, men trots det är den vetenskapliga informationens tillgänglighet som stöd för beslutsfattandet dålig, säger Kari Raivio, kansler emeritus vid Helsingfors universitet.

Raivio, som har utrett hur vetenskaplig kunskap bättre kunde utnyttjas i beslutsfattandet, överlämnade i oktober sin rapport till statsrådets kansli.

– Ministerierna förfogar årligen över mer än 200 miljoner euro i forskningsanslag, men beställarkompetensen är svag. Man verkar inte heller vara särskilt nöjd med sektorforskningsinstituten, att döma av att deras finansiering överförs till Finlands Akademi.

I de anglosaxiska länderna betonades evidensbaserat beslutsfattande redan på 1980-talet.

Enligt Raivio är läget dåligt jämfört med de anglosaxiska länderna, där evidensbaserat beslutsfattande betonades redan på 1980-talet. Bland annat när det gäller att öppet och välgrundat motivera lagpropositioner och utskottsbetänkanden finns det utrymme för förbättring hos oss.

Vetenskapsrådgivare och forskningsdirektörer

På basis av sina utredningar och internationella jämförelser anser Raivio att en vetenskapsrådgivartjänst vid statsrådet vore ett beaktansvärt sätt att föra in det vetenskapliga kunnandet i beslutsfattandets centrum. Rådgivaren skulle arbeta vid statsrådets kansli och framför allt vara en förmedlare mellan vetenskapssamhället, tjänstemännen och beslutsfattarna.

Ministerierna behöver forskningsdirektörer med doktorsexamen.

Samtidigt borde man förbättra ministeriernas vetenskapliga kunnande genom att inrätta särskilda forskningsdirektörstjänster vid ministerierna, säger Raivio. Forskningsdirektörerna kunde förutsättas ha doktorsexamen. Tillsammans kunde direktörerna bilda ett organ som under vetenskapsrådgivarens ledning ansvarar för statsrådets forsknings-, prognostiserings- och utvärderingsverksamhet.

Raivio betonar att avsikten med hans förslag inte är att införa ett expertvälde eller diktera för beslutsfattarna vad de ska göra.

– Det är vetenskapssamhällets uppgift att se till att beslutsfattarna känner till fakta. Så att inte någon senare kan försvara sig med att säga att man egentligen inte visste vad man fattade beslut om.

Kari Raivios presentation på evenemanget Tietoa päätöksentekoon 2.4.2014

Rapport: Näyttöön perustuva päätöksenteko – suomalainen neuvonantojärjestelmä (”Evidensbaserat beslutsfattande – finländskt rådgivarsystem”)

Läs mer om: Högskole- & vetenskapspolitik