Forskare vid Helsingfors universitet, Aarhus universitet och universitetet i Manchester har undersökt sambandet mellan föräldrars socioekonomiska status och barns risk att någon gång i livet insjukna i psykiska störningar.
– Vår studie visar att ju längre tid ett barn växte upp i en familj där föräldrarnas inkomster var låga, desto större var risken att personen insjuknade i en psykisk störning senare i livet, berättar Christian Hakulinen, universitetslektor i hälsopsykologi vid Helsingfors universitet.
I studien deltog en miljon danska barn födda mellan 1980 och 2000. Föräldrarnas inkomster uppmättes när barnen var 0, 5, 10 respektive 15 år gamla. Vid varje mättillfälle delades familjerna in i fem inkomstklasser, så att forskarna kunde mäta variationer i inkomst under barndomen.
Uppföljningen av barnens psykiska hälsa inleddes när barnen var 15 år gamla och varade fram till utgången av år 2016. Som längst följdes alltså deltagarna fram till 37 års ålder. Om en person diagnostiserades med en psykisk störning under uppföljningsperioden, avslutades uppföljningen av den personen. Informationen om insjuknandet hämtades ur ett psykiatriskt register, vilket förutsatte att patienterna hade tagits in för vård på ett psykiatriskt sjukhus eller på en poliklinik på grund av psykiska problem. Uppföljningsskedet i studien genomfördes i sin helhet åren 1995–2016.
Resultaten har publicerats i vetenskapstidskriften BMC Medicine.
Vart fjärde barn i låginkomstklassen utvecklade någon form av psykisk störning
Studien visar att 25,2 procent av de barn som föddes i familjer i den lägsta inkomstklassen fick en diagnostiserad psykisk störning innan 37 års ålder. I den högsta inkomstklassen utvecklade 13,5 procent av barnen en psykisk störning.
– Av alla psykiska störningar som observerades var ätstörningarna det enda undantaget. För dessa gällde att en lägre inkomstnivå kunde associeras till en lägre risk att insjukna, säger Hakulinen.
Studien visar också att ju längre ett barn levde i en fattig familj, desto större var risken för psykiska problem senare i livet.
– Av de barn som under hela sin barndom levde i en låginkomstfamilj, diagnostiserades en tredjedel med någon form av psykisk störning. Av de barn som levde hela sin barndom i familjer i den högsta inkomstklassen diagnostiserades 12 procent med psykisk störning, berättar Hakulinen.
Viktigt med förebyggande arbete under barndomen
Även om studien fokuserade på danska familjer, är resultatet enligt Hakulinen relevant även för de övriga nordiska länderna, eftersom vården av psykiska störningar är uppbyggd på ganska lika sätt i de nordiska länderna.
– Såväl i Danmark som i de övriga nordiska länderna behandlas psykiska störningar som märkbart försämrar funktionsförmågan huvudsakligen inom den specialiserade sjukvården, särskilt om störningarna uppträder under den tidiga vuxenåldern, påpekar Hakulinen.
I ljuset av studiens resultat om att de socioekonomiska förhållandena under barndomen hänger samman med uppkomsten av psykiska störningar, önskar Hakulinen att mer fokus skulle läggas på förebyggande åtgärder och behandling av störningar redan under barndomen.
– Åtgärder som fokuserar på barn, till exempel interventioner som stöder föräldraskapet, kunde vara till nytta särskilt för familjer med en låg inkomstnivå. De gör det möjligt att upptäcka de psykosociala riskfaktorer som ofta förvärras vid ekonomiska svårigheter, säger Hakulinen.
Studien ingår i projektet Psykiska störningar och arbetsmarknadsutsikter (på finska: Mielenterveyshäiriöt ja työmarkkinatulemat), som finansieras av Finlands Akademi. Studien har också fått finansiering från Lundbeckfonden, Stanley Medical Research Institute och Europeiska forskningsrådet.
Referens: Hakulinen C, Mok PLH, Horsdal HT, Pedersen CB, Mortensen PB, Agerbo E, Webb RT. Parental income as a marker for socioeconomic position during childhood and later risk of developing a secondary care-diagnosed mental disorder examined across the full diagnostic spectrum: a national cohort study. BMC Medicine. DOI: 10.1186/s12916-020-01794-5
Mer information:
Christian Hakulinen, universitetslektor i hälsopsykologi, Helsingfors universitet
Tfn +358 50 448 2041
E-post: christian.hakulinen@helsinki.fi