Specialisttandläkare: Strängare importbegränsningar och handledning i stället för upplysning kunde minska bruket av snus

11.10.2018
Numera snusar nästan en fjärdedel av 18-åriga finländska män. Enligt docent Anna Maria Heikkinen är de ungas eget förstånd centralt för att tygla den snabba ökningen av snusbruket.

”Farligt fenomen i Satakunda: använda snusprillor torkas och säljs vidare.” ”Snusbruket exploderade i en småstad i östra Finland.” Snuset har varit på tapeten i år, och inte utan orsak. Enligt färska data snusar upp till 23 % av 18-åriga unga män nu och då eller dagligen.

– Snusbruket har spridit sig från västkusten ut i hela landet, och ökningen är en oroväckande trend, konstaterar spe­ci­a­list­tand­lä­ka­re, docent Anna Maria Heikkinen.

Det är just snusandet som trend hon vill ta upp – och det att flera av de ungas förebilder också tycks snusa. Däremot är det svårt att påverka snusandet.

Snus är inte ett bättre alternativ till tobak

Det finns tillsvidare endast lite forskningsdata om finländska ungdomars snusbruk och dess effekter, men snusets skadliga effekter har tydligt bevisats av internationell forskning och kan också ses med blotta ögat: Tänderna blir missfärgade, andedräkten börjar lukta illa, tandköttet drar sig tillbaka och på slemhinnan under överläppen formas en lesion som påminner om tjockt och rynkigt elefantskinn.

Långtidsbruk kan leda till att tandköttet blir sårigt och varigt. Då är risken för elakartade förändringar redan betydande.

Snus innehåller sammanlagt 28 cancerframkallande ämnen, varav merparten är desamma som i tobak. När den som snusar sväljer dessa ämnen tillsammans med saliven ökar det risken för cancer i strupen, matstrupen och magsäcken.

Utöver det påverkar den ständiga nikotinexponeringen blodcirkulationen och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

En traditionell dos snus innehåller i allmänhet 7–8 milligram nikotin per gram. Det kan vara en nästan tiofaldig mängd i jämförelse med den som lungorna utsätts för vid rökning. För att göra saken värre är de populäraste snusmärkena bland unga i Finland sådana som kan innehålla upp till 20–40 milligram nikotin per gram.

Kunde en strängare lag hjälpa?

Tobakslagen har blivit strängare på 2000-talet, och detta har klart minskat rökningen i Finland. Men samtidigt har det blivit vanligare att snusa. En del av ökningen i snusbruket beror på att det är populärt bland unga, medan en del av snusarna försöker sluta röka med hjälp av snus, samtidigt som de oavsiktligt upprätthåller och förstärker sitt nikotinberoende. Det finns också de som både snusar och röker.

Enligt Heikkinen kunde en strängare lag hjälpa minska även snusbruket. Strängare importbegränsningar kunde vara en lösning – om de även kunde övervakas tillräckligt väl.

En annan metod kunde vara att ändra sättet vi diskuterar snus med ungdomar. Heikkinen har utbildat blivande tandläkare om farorna med snus och gett dem råd om hur de kan ta upp saken på mottagningen. En tandläkare träffar regelbundet barn och unga och är en viktig länk i den multiprofessionella kedja som kan påverka deras hälsoval. Men Heikkinen vill inte kalla det upplysning.

– Det är lätt för unga att bara skratta åt det.

I stället borde stilen vara handledande och motivera till att ta väl hand om sig själv. Vi måste också erbjuda stöd för att behandla nikotinberoendet som kanske redan uppstått. Det är viktigt att berätta om saker på ett konkret sätt.

– Den unga kan uppleva det som abstrakt om man bara säger att snus kan öka risken för typ 2-diabetes. Men om man visar en snusande ungdom att hen har en förändring i slemhinnan som kan bli ett förstadium till cancer om hen fortsätter så här, då är det mycket mer konkret, säger Heikkinen.

Nuuskaajan suu. Kuva: Hammaslääkäriliitto

Tandköttet har drogit sig tillbaka och där finns förändring i slemhinnan. Foto: Tandläkarförbund.

Man borde också inkludera de unga i att planera vad som kunde fungera för dem.

– Vi har redan haft tillräckligt många arbetsgrupper där bara vuxna funderar på det, säger Heikkinen.

Vi behöver mer forskning

Heikkinen har i flera år undersökt rökning bland finländska ungdomar och hur det påverkar deras orala hälsa. Hennes forskning visade att ungdomars tandkött är i sämre skick redan efter rökning i fem år.

När Heikkinen samlade in sitt första material bland ungdomar i Kotka för 14 år sedan var det fortfarande få som snusade.

Numera undersöks även snusets effekter vid Helsingfors universitet – tandläkare Anna Julkunen, som handleds av Heikkinen, arbetar för närvarande med den del av sin doktorsavhandling som behandlar hur bruket av svenskt snus påverkar tandköttet.

Det är svårt att undersöka finländarnas bruk av snus eftersom det är olagligt att tillverka och sälja i Finland. Enligt Heikkinen finns det dock ett behov av omfattande långtidsundersökningar med start i de tidiga tonåren.

Läs mer om: Hälsa