Hyposensibilisering för celiaki? En experimentell studie tyder på att hyposensibilisering kan öka toleransen för vetegluten

27.2.2020
0,3–2,4 procent av befolkningen världen över och cirka 2 procent av alla finländare lider av celiaki. Typiska celiakisymptom är tarmbesvär, diarré och magont, men ofta har personer med celiaki inga symptom eller är omedvetna om sin sjukdom. Tobias Freitag, som är forskare vid Helsingfors universitet, har utvecklat och testat hyposensibilisering som behandling för celiaki.

Celiaki är en autoimmunsjukdom som innefattar en överkänslighet för gluten. Gluten är ett samlingsnamn för de proteiner som finns i vete, korn och råg. Ett av glutenproteinerna i vete kallas för gliadin.

Den immunologiska toleransen för gluten kan försvinna i vilken ålder som helst, och en person som har fått celiaki kan inte längre ätamat som innehåller gluten utan att få symptom.

Orsaken till att celiakipatienter förlorar sin glutentolerans är att immunregleringen rubbas, vilket leder till att tarmslemhinnan förstörs. För tillfället är den enda behandlingen för celiaki en livslång glutenfri diet.

Vi har ännu inte hittat alla faktorer som ligger bakom celiaki.

– 30–40 procent av befolkningen bär på gener som ökar risken för sjukdomen, men alla av dem insjuknar inte, berättar Tobias Freitag.

Hjälp av nanopartiklar

Tobias Freitag är forskarläkare och immunolog, och han arbetar i professor Seppo Meris forskningsgrupp inom forskningsprogrammet Translational Immunology vid Helsingfors universitet. För den här studien utvecklade Freitag och samarbetspartner från industrin nanopartiklar som innehöll gliadin och testade om de kunde användas för att omprogrammera immunsystemet och därmed behandla celiaki.

Forskarna injicerade möss med klotformiga nanopartiklar som innehöll gliadin och sögs upp via blodcirkulationen. Resultatet var en betydande minskning i T-cellsaktivering, inflammation och vävnadsskador orsakade av gliadin. Behandlingen med gliadinnanopartiklar aktiverade också genexpressionen i gener med anknytning till immunologisk tolerans.

– Dessa observationer stöder tanken om att det kan vara möjligt att omprogrammera celiakipatienters immunsystem och lära T-lymfocyterna att tåla gluten, konstaterar Freitag.

Om man i fortsatta studier lyckas hyposensibilisera celiakipatienter för gluten kan nanopartikelbehandlingen leda till att celiaki kan botas. Patienterna skulle då kunna äta vanlig mat igen utan skadeverkningar.

Projektet genomfördes vid Helsingfors universitet i samarbete med företaget Cour Pharmaceutical Development. Nanopartikelkonceptet har sedermera licensierats till det internationella företaget Takeda. Resultaten publicerades i den högklassiga gastroenterologiska publikationsserien Gastroenterology.

Utgående från resultaten har preliminära kliniska studier genomförts med celiakipatienter i USA. Studierna presenterades på United European Gastroenterology Week 2019 i Barcelona. Enligt resultaten dämpar nanopartikelbehandlingen av celiakipatienter de inflammatoriska gliadinspecifika T-cellerna i blodet eller minskar deras antal.

Enligt Tobias Freitag kan liknande nanopartiklar utvecklas för att behandla även andra autoimmuna sjukdomar såsom diabetes, multipel skleros och narkolepsi. Förutsättningen är dock att man vet vilken faktor som upprätthåller sjukdomen.

Referens: Tobias L. Freitag, Joseph R. Podojil, Ryan M. Pearson, Frank J. Fokta, Cecilia Sahl, Marcel Messing, Leif C. Andersson, Katarzyna Leskinen, Päivi Saavalainen, Lisa I. Hoover, Kelly Huang, Deborah Phippard, Sanaz Maleki, Nicholas J.C. King, Lonnie D. Shea, Stephen D. Miller, Seppo K. Meri, Daniel R. Getts. Gliadin Nanoparticles Induce Immune Tolerance to Gliadin in Mouse Models of Celiac Disease. Gastroenterology 2020. https://www.gastrojournal.org/article/S0016-5085(20)30157-8/fulltext

Mer information:
Tobias Freitag, forskardoktor, Helsingfors universitet
Tfn +358 2941 26615
E-post: tobias.freitag@helsinki.fi
Seppo Meri, professor, Helsingfors universitet
Tfn +358 2941 26756
E-post: seppo.meri@helsinki.fi