Blöja, blöja på babyn där!

30.1.2017
Forskarna undersöker babyblöjor för att få nys om hur människans tarmsystem bygger upp ett friskt och effektivt mikrobbestånd.

Hyperaktiva hundar med ADHD har en avvikande mikrobstam, rapporterade tidskriften Yliopisto i fjol höstas. Ett år tidigare presenterade tidskriften en lyckad avföringstransplantation: överföring av mikrober från ett friskt tarmsystem till en patient med diarré är ett effektivt botemedel.

Läkarkåren talar med eftertryck om att man borde skydda barn för onödiga antibiotikakurer – för att skydda också det växande livet i tarmkanalen. Man talar ofta om tarmens mikrober i samband med olika hälsoproblem och hänvisar till deras roll i uppkomsten av allergier, övervikt och till och med depression, ibland med rätt så fantasifulla förklaringar.
 

Mikrobforskarna medger att man inte ännu har en fullständig bild av det mikrobiella livet i människans matsmältningssystem. Vi vet inte vilka mikrober som håller oss friska eller vilka som placerar sig just i tarmsystemet.

Vid förlossningen får människan också sin mikrobstam. Det nyfödda barnet får en dusch odifferentierade mikrober över hela kroppen och inom några veckor börjar mikroberna anpassa sig till förhållandena i olika delar av kroppen. Senare påverkas mikrobbeståndet av sjukdomar och medicinering, men också av kosten, sällskapsdjur, renlighet och övriga miljöförhållanden.

BESTÅENDE, UNIK?

En forskarguru på området som arbetar vid Helsingfors universitet, Willem de Vos, talar om mikrobbeståndet som vårt andra genom. Han jämför alltså mikroberna med våra gener. Varje människa har en rätt så bestående och unik mikrobstam, säger de Vos.

Men hur passar det ihop med varningar om att en dålig kost eller läkemedel kan utarma tarmfloran?

Mikroberna etablerar sig i tarmen under barndomen, förklarar immunolog och docent Anne Salonen.

— Var och en av oss har en individuell mikrobstam och den är till stora delar oföränderlig. Näring och övriga påverkande faktorer kan förändra situationen i fråga om enstaka bakterier eller bakteriegrupper, dvs. nätverk av bakterier som är beroende av varandra, säger Salonen.

SMÖRSYRA SKYDDAR

Hos vuxna, som har ett etablerat mikrobbestånd, kan utifrån kommande mikrobarter få inträde i tarmsystemet främst efter upprepade antibiotikakurer. Det lönar sig att ta störningar i tarmfloran på allvar.

— Förändringar i fråga om till och med en enstaka bakterie kan påverka hälsan. Det är inget som man bara kan rycka på axlarna åt, understryker Salonen.

Salonen talar utförligt om bifido- eller mjölksyrebakterierna — skyddande mikroberna som kan köpas på apoteket — och bakterier som producerar smörsyra. Smörsyra är en fettsyra med kort kedja som verkar dämpa inflammationer och cancercellers tillväxt, göra tarmen fastare och minska uppkomsten av syreradikaler.

— Smörsyra smakar illa och är ett instabilt ämne, så i praktiken måste det så att säga produceras på ort och ställe.

Salonen tror att Faecalibacterium prausnitzii och andra effektiva smörsyreproducerande bakterier kan bli nästa generations probiotika, mikrober som balanserar tarmfloran och främjar hälsan.

PREDATORER OCH BYTEN

Ofta är det inget problem att ha för lite av en viss mikrobart, säger Anne Salonen. Många uppgifter i kroppen sköts parallellt av flera olika bakterier och för människan spelar det ingen större roll vilken art som gör vad.

Forskning visar att några hundratal bakterier är mycket allmänna: över hälften av alla människor verkar bära på dessa.

— Också mellan friska människor är skillnaderna stora i fråga om antalet arter i tarmfloran.

Forskarna vet inte ännu vad variationen beror på, men en rik och mångsidig mikrobstam kan innehålla upp till tusen gånger fler arter jämfört med ett fattigt bestånd.

Utöver bakterier vimlar det av virus och svamparter i tarmen. För varje bakterie finns det ett flertal virus, men tillsvidare har forskarna koncentrerat sig på bakterierna.

— Bakterierna utgör en kritisk massa. De producerar flest ämnesomsättningsprodukter, så de har också den största inverkan på människans hälsa, förklarar Salonen.

Men det finns också goda grunder för att forska om virus.

— Virus som angriper bakterier kallas fager och de kan påverka människan åtminstone indirekt. De är en del av tarmens predator-byte-cykel och bidrar till regleringen av bakteriefloran.

MODERNS INVERKAN

Tarmfloran innehåller endast bakterier som är specifika för människans tarm. De måste alltså ha kommit dit genom kontakt med någon annans avföring – hur otrevligt det än låter.

— Förlossningen är i sig en slags avföringstransplantation, säger Salonen med ett skratt.

— Det är bra om mammans bakterieflora är i balans när hon föder, så att barnet får en så bra mikrobstam som möjligt. Intag av probiotika under graviditeten kan ge barnet ett bättre skydd.

Forskarna söker ännu svar på en fråga som gäller tiden före förlossningen. Tidigare tänkte man att det inte finns några mikrober i en frisk livmoder och att fostret utvecklas i en steril omgivning. Nu har vissa forskare rapporterat om fynd av små mängder bakterier i tarmen hos foster.

— Mikrobiologerna tvistar om saken på sina sammankomster, berättar docent Mikael Niku, som forskar om immunsystemets utveckling.

Niku är universitetslektor vid Veterinärmedicinska fakulteten och forskar om tarmfloran hos kor, svin och hästar.

— Det är för tidigt att uttala sig om huruvida det finns levande mikrober i fostrets tarmsystem, men honans eller moderns mikrobbestånd ser ut att ha en betydande inverkan på utvecklingen av fostrets immunsystem, säger Niku.

BLÖJAN VET BERÄTTA

Inte alls alla bakterier som vi kommer i kontakt med etablerar sig i tarmen. Tarmflorans sammansättning beror också vilka arter som trivs i personens tarm. Enligt Anne Salonen vet forskarna inte ännu hur stor roll omständigheterna i tarmen spelar.

Helsingfors universitet och Helsingfors universitetssjukhus har nyligen startat ett forskningsprojekt där man undersöker och följer upp mikrobbeståndet hos spädbarn i ett par år.

Föräldrarna tar avföringsprover från barnens blöjor och antecknar om babyn har tarm- eller hudproblem.

— Vår HELMi-forskning utreder grundläggande frågor: hur familjens levnadsvanor och miljön påverkar babyns bakteriestam och vilka egenskaper hos tarmfloran som har ett samband med barnets sjukdomar. Vi vet redan mycket om hur amning och antibiotika påverkar tarmfloran, men ingen har tidigare gjort en så omfattande kartläggning av miljöfaktorerna.

NY KUNSKAP OM VIKTEN

Målet är att följa upp en del av barnen under en längre tid, även om man för tillfället har fått finansiering för ett tvåårigt projekt.

— Om vi vill utreda till exempel fetma skulle det vara nyttigt att följa upp barnen ända till vuxen ålder.

Fetma är ett speciellt intressant forskningsämne eftersom man har kunnat påvisa orsakssamband på ett tillförlitligt sätt: ett avvikande bakteriebestånd ökar risken för fetma. I övriga frågor kan man i det här skedet endast säga att det finns ett samband mellan vissa besvär och förändringar i bakteriestammen.

Salonen hoppas att en ökad förståelse av bakteriestammens naturliga utveckling och hälsopåverkan ska leda till att vi kan börja främja en bra bakterieflora med våra egna val i vardagen.

— Viktiga målgrupper är barn som fötts för tidigt eller med kejsarsnitt och barn som fått antibiotika eller modersmjölksersättning, likaså småbarn med en högre risk för allergier, autoimmunsjukdomar eller övervikt. 

Artikeln har publicerats på finska i tidskriften Yliopisto Y/01/17.