Hälsovårdsmagister Marianne Mustajoki undersökte i sin doktorsavhandling hur hälso- och sjukvårdspersonalens användning av finska påverkade olika delområden inom vården av tvåspråkiga patienter med svenska som modersmål.
I sin första studie undersökte Mustajoki missförstånd i samband med att svenskspråkiga hälsovårdscentralspatienter formulerade sina hälsoproblem på finska och hur motiverade patienterna i dessa fall var att följa vårdanvisningarna. I den andra och tredje delstudien undersökte hon kommunikationen mellan akutpatienter och läkare – hur det språk patienterna fick service på hängde ihop med vårdkvaliteten och hur antalet besök varierade jämfört med finskspråkiga patienter som fick vård på finska. I den fjärde delstudien testade Mustajoki hur svenskspråkiga patienter med diabetes beskrev sin smärta på finska respektive svenska. Sammanlagt 411 svenskspråkiga och 746 finskspråkiga patienter deltog i de fyra undersökningarna under perioden 2004–2016.
I internationell forskning har kommunikationsspråkets inverkan på vårdkvaliteten undersökts bland patienter som tillhör olika språkminoriteter och har behandlats av läkare som talat majoritetsbefolkningens språk. Den ömsesidiga förståelsen försvåras om patienten och läkaren talar olika modersmål. Eftersom resultaten har påverkats av språkminoritetspatienternas olika kulturella bakgrund och i allmänhet lägre socioekonomiska status än majoritetsbefolkningen, har det varit svårt att bedöma hur stor inverkan enbart kommunikationsspråket har på resultatet.
Mustajoki berättar att en socialt homogen befolkning med olika modersmål – svenska och finska – erbjuder en idealisk möjlighet att undersöka sådana problem som specifikt är kopplade till olika modersmål.
– Den allmänna uppfattningen är att en tvåspråkig person övergår mödolöst från ett språk till ett annat och förstår båda språken fullständigt. Den här forskningen visade att speciellt äldre, lägre utbildade svenskspråkiga kvinnliga patienter som var tvåspråkiga hade svårigheter att förklara sina hälsoproblem och att förstå vårdanvisningar på sitt andrahandsspråk, finska. Även en betydande del av de patienter som angav god förmåga i bägge språken rapporterade missförstånd i vården, säger Mustajoki.
Särskilt i fråga om akutbesök önskade patienterna kommunikation på sitt modersmål
I stressande situationer, så som vid akutbesök, framgick av studien ett påtagligt behov av kommunikation på modersmålet. Enligt resultaten var de tvåspråkiga patienterna mindre tillfredsställda med vården när de besökte en finskspråkig läkare: de misstrodde oftare läkaren och deras motivation att följa vårdanvisningarna minskade. Behovet av förnyat besök var bland de svenskspråkiga patienterna större, men de kunde även lämna besöket ogjort.
Enligt resultaten hade svenskspråkiga patienter även svårigheter att beskriva smärta på sitt andrahandsspråk i jämförelse med finskspråkiga patienter, som kommunicerade på sitt modersmål. Mustajoki berättar att bristfällig smärtbedömning kan resultera i ofullständig smärtlindring.
Trots sin tvåspråkighet ansåg hälften av de svenskspråkiga patienterna det vara mycket viktigt att få tala sitt modersmål med läkaren.
– Med stigande ålder försämras dessutom förmågan att behärska två språk. De svenskspråkiga patienterna utgör inte en homogen språkgrupp, utan språkkunskaperna i finska varierar märkbart mellan individer. Även hälso- och sjukvårdspersonalen och patienterna själva kan överskatta sina språkkunskaper.
Trots att de akut insjuknade patienterna hade likadana sjukdomar rapporterade de finskspråkiga patienterna påfallande fler årliga läkarbesök än de svenskspråkiga patienterna.
– De svenskspråkiga patienternas kommunikationssvårigheter kan leda till att de vill undvika läkarbesök, säger Mustajoki.
Hälsovårdsmagister, HvM Marianne Mustajoki disputerar den 17 september 2020 klockan 12 vid Medicinska faktulteten vid Helsingfors universitet på avhandlingen ”Language matters: a study about language communication with bilingual Swedish speakers in Finnish healthcare". Disputationen äger rum i Haartman-institutet, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 3. Opponent är professor emerita Marjukka Mäkelä (Helsingfors universitet) och professor Eija Kalso fungerar som kustos. Avhandlingen har även publicerats elektroniskt och kan läsas i tjänsten E-thesis.
Disputandens kontaktuppgifter:
Marianne Mustajoki
marianne.mustajoki@duodecim.fi