Barn till kvinnor som fått kortikosteroidbehandling under graviditeten löper större risk för utvecklings- och beteendestörningar

20.5.2020
Kortikosteroidbehandling ges till gravida kvinnor om det finns en risk för prematur födsel och det är en av de mest effektiva behandlingarna som förbättrar prognosen för barnet. Enligt en forskningsstudie som gjorts vid Helsingfors och Uleåborgs universitet samt Institutet för hälsa och välfärd THL diagnosticeras barn som fått kortikosteroidbehandling oftare med störningar i den psykiska och emotionella utvecklingen samt beteendestörningar jämfört med andra barn.

Skillnaderna märks särskilt i fråga om barn födda efter en fullgången graviditet, vilket framgår av studien som publicerats i den renommerade vetenskapliga tidskriften JAMA. Av de barn som fått kortikosteroidbehandling och föddes efter en fullgången graviditet konstaterades 8,9 procent ha störningar i den psykologiska utvecklingen, emotionella störningar eller beteendestörningar. Hos barn till kvinnor som inte genomgått behandlingen var motsvarande andel 6,3 procent.

Kortikosteroidbehandling har getts som rutinbehandling i Finland i över 30 år. Behandlingen rekommenderas i samband med risk för prematur födsel före vecka 34 eller tidigare, i särskilda fall även i ett senare skede av graviditeten. Kortikosteroider är läkemedel som har en liknande effekt som kortisol, och behandlingen förbättrar prognosen för barn som föds för tidigt. Läkemedlet försnabbar prematurers utveckling, i synnerhet utvecklingen av deras lungor, så att barnets kropp bättre kan klara av den ansträngning som en för tidig födsel innebär.

Studien baserar sig på uppgifter från register över födda barn som förs vid Institutet för hälsa och välfärd THL och från specialsjukvårdens vårdanmälningssystem. Forskarna följde över 670 000 barn som föddes under perioden 2006–2017, exklusive flerfostergraviditeter. Av mammorna hade 2,2 procent fått kortikosteroidbehandling under graviditeten på grund av risk för prematur födsel.

Kortikosteroidbehandling är effektiv – men det är skäl att reflektera över fördelar och nackdelar på lång sikt

Forskarna understryker att kortikosteroidbehandling är effektiv och en behandlingsform som kan rädda liv, särskilt i fråga om de allra minsta prematurerna. Under de senaste åren har man övervägt att utöka användningen så att behandlingen kunde användas också efter graviditetsvecka 34. I Finland, liksom i många andra länder, rekommenderas behandlingen upp till vecka 36 i särskilda fall, som exempelvis planerade kejsarsnitt. Med graviditetsvecka 36 menas att graviditeten pågått i 36 veckor och upp till 6 dagar.

– Utgående från studien kan man inte direkt säga huruvida störningarna hos barnen beror på den kortikosteroidbehandling som mamman fått. Det skulle dock vara ytterst viktigt att noggrant överväga vilka fördelar och nackdelar kortikosteroidbehandling har på lång sikt när man funderar på att utöka användningen av behandlingen under de senare graviditetsveckorna, då prognosen för barn som föds som prematurer är utmärkt särskilt i länder med hög inkomstnivå, säger professor Eero Kajantie från Uleåborgs universitet och THL.

– Av de mammor som fått kortikosteroidbehandling födde 45 procent ett fullgånget barn. Det visar på att det ofta är svårt att förutse för tidiga förlossningar, tillägger Kajantie.

Studiens fynd kan inte förklaras med ärftlighet, rökning eller andra faktorer

Studien beaktade bakgrundsfaktorer i samband med prematura födslar, som exempelvis graviditetskomplikationer och rökning under graviditeten. I undersökningen jämfördes också syskonpar som fötts efter fullgångna graviditeter och där mamman fått kortikosteroider endast under endera graviditeten.

I jämförelsen av syskonpar konstaterades att barn som behandlats med kortikosteroider oftare diagnosticeras med någon typ av störning i den psykologiska utvecklingen, emotionell störning eller beteendestörning, vilket innebär att fyndet inte kan förklaras med gemensamma genetiska faktorer inom familjen eller miljöfaktorer.

Skillnaderna jämfört med barn som fötts efter fullgångna graviditeter kunde inte förklaras med någon enskild störning. Barn som fötts som prematurer och fått kortikosteroidbehandling under graviditeten uppvisade dock mindre utvecklingsstörningar, vilket tyder på att behandlingen har en skyddande effekt.

– Utgående från exempelvis undersökningar på djur vet man att kortikosteroider påverkar nervsystemets utveckling. Man kan med hjälp av uppföljningsstudier inte med säkerhet påvisa att de observerade störningarna beror på kortikosteroidbehandling eller huruvida de kunde förklaras med andra bakgrundsfaktorer. I den aktuella forskningsstudien kunde man dock inte förklara dessa störningar med de bakgrundsfaktorer som användes i studien, säger professor Katri Räikkönen från Helsingfors universitet.

Mer information:

Mika Gissler, forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd THL (kontakt också på svenska)
Tfn +358 29 524 7279
E-post: mika.gissler@thl.fi

Eero Kajantie, professor i livscykelmedicin, Uleåborgs universitet och Institutet för hälsa och välfärd THL
Tfn +358 29 524 8610
E-post: eero.kajantie@thl.fi

Katri Räikkönen, professor i psykologi, Helsingfors universitet
Tfn +358 29 412 9620
E-post: katri.raikkonen@helsinki.fi

Referens: Räikkönen, K., Gissler, M., Kajantie, E. Associations Between Maternal Antenatal Corticosteroid Treatment and Mental and Behavioral Disorders in Children. JAMA. 2020;323(19): 1924-1933. doi:10.1001/jama.2020.3937