Svampen är både vän och fiende

10.10.2013
Ny handbok om svampriket tar läsaren med på en upptäcktsfärd långt bortom svampskogen.

Spännande skepnader, häftiga färger och de mest underliga egenskaper. Vissa svampar kan till och med ses som aggressiva rovdjur. Om svamparnas förunderliga värld handlar den pinfärska boken Sienten biologia (”Svamparnas biologi”, Gaudeamus 2013), som är det första finskspråkiga heltäckande verket på området.

För forskarna är själva svampkropparna i skogen ofta en rätt så ointressant biprodukt av det myller av verksamhet som pågår under markytan. Vissa år kan svampskörden så gott som utebli ovan jord, medan själva svampen under marken kan ha spritt sig vida omkring.

– Svampar är verkligen anpassningsbara och det är svårt att komma underfund med vilka förhållanden som plötsligt får dem att producera fruktkroppar eller låta bli. Vem som helst kan vara den verkliga experten på svampförekomsten i ett område där man ofta vandrar, säger bokens redaktör Sari Timonen, docent i mikrobiologi vid Helsingfors universitet.

Hennes parhäst i arbetet med att sammanställa boken är kollegan, professor i växtpatologi Jari Valkonen.

Ekogärningar och hemsökelser

Över 90 procent av växterna lever i symbios med svamptrådar i jorden. Utan näringsutbytet skulle naturen förändras dramatiskt, och jorden i värsta fall bli en kal och ödslig planet. Utan svamparnas enzymer skulle också nedbrytandet av organiskt material i naturen ta kollosalt mycket längre tid, förklarar Timonen.

– Hela tiden utvecklas nya metoder för att använda svamparnas utmärkta egenskaper som nedbrytare, till exempel inom träförädlingsindustrin, biobränsleindustrin och för att rena förorenade markområden.

Svampar används till allt från att bleka textiler och brygga öl till nya mediciner. Men svamparna kan också orsaka bekymmer för oss. Det är inte bara mögelsporer i inomhusluften och svampangripna byggnader som hotar vår hälsa och tynger nationalekonomin.

– I dag går största delen av de ekonomiska satsningarna på bekämpningsmedel åt till att försöka ta kål på svamppatogener som angriper odlingsväxter. Det behövs mera forskning för att vi i framtiden ska kunna utveckla mer ekologiskt hållbara alternativ inom jordbruket, säger Timonen.

Nya påhittiga namn

Sienten biologia är skriven för både med tanke på skolan och på en bred publik, och fyller det tomrum som många biologiböcker lämnat på området, säger Timonen. Boken ska också passa som en handbok för forskare och andra som arbetar med olika sorters svampar. Särskilt stolt är Sari Timonen över det heltäckande vetenskapliga svampvokabuläret och tabellen över alla arter som ingår i boken.

– Vi har namngett delar och egenskaper hos svamparna som inte tidigare haft finskspråkiga motsvarigheter. Vissa namn är riktigt finurliga. Vokabulären innehåller också språkrekommendationer i fall där flera olika termer används för samma sak.