Hur kan insekternas tillbakagång motverkas? Insektteamet vid Luomus svarar

Nyheterna om att insekterna minskar i antal oroar många. Experter ger svar på vad vi kan göra för insekterna.

Forskning tyder på att antalet insekter har minskat radikalt de senaste åren på olika håll i världen. Exempelvis visade en tysk undersökning som publicerades 2017 att flygande insekters biomassa, den sammanlagda vikten av insekter som insamlats med hjälp av fällor, hade minskat i naturreservat med 76 procent på 27 år.

I februari publicerades den första undersökningen där forskarna sammanställde tidigare publikationer om ämnet. Undersökningen strävar efter att beskriva situationen globalt.

Insekternas tillbakagång är oroväckande, eftersom deras existens är nödvändig både för naturen och för människan: de pollinerar växter, återvinner näringsämnen och tyglar skadedjursbestånden.

De viktigaste orsakerna till tillbakagången är förlusten av naturliga livsmiljöer, jordbrukets insekticider, främmande arter och klimatförändringen. I Finland är särskilt insektsarter i skogar och kulturbiotoper allvarligt hotade på grund av effektiviseringen av skogs- och jordbruket, avslöjar den nyligen publicerade hotbedömningen av arterna i Finland (på finska).

Det är dock inte så svartvitt som man kan tro: global uppvärmning och skogar med jämnåriga träd av samma trädslag,vilket utsätter dem för skadedjur, har även gynnat de finska skogarnas skadeinsekter, så som granbarkborren och barrskogsnunnan.

– När undersökningar lyfter fram orsaker till att insekter försvinner känns de ofta vardagsfrämmande eller svåra att göra något åt. Men enskilda människor kan göra mycket för insekterna, säger insektteamets teamledare, överintendent Pasi Sihvonen från Naturhistoriska centralmuseet Luomus, som är en del av Helsingfors universitet.

Låt ängen ta över gräsmattan och ha behärskad ovårdnad som mål

Intensifieringen av jordbruket har medfört att kulturbiotoper, livsmiljöer som formats av traditionell boskapsskötsel, har blivit få och landskapets små särdrag håller på att försvinna.

Enligt boken Suomen luontotyyppien uhanalaisuus – Punainen kirja, som publicerats av Finlands miljöcentral 2018 är det just kulturbiotoper som är de mest hotade livsmiljöerna i Finland. Deras situation har försämrats jämfört med den första bedömningen som gjordes 2010: öppna betesmarker, ängar och fält har alla klassificerats som akut hotade eller starkt hotade. På grund av förändringar i jordbruket riskerar de att försvinna.

Samtidigt är de många insektsarterna som lever på ängarna och betesmarkerna, i växtligheten vid dikesrenarna och i videsnåren kring åkerkanterna hotade. Enligt den senaste hotbedömningen är den viktigaste faktorn som leder till en hotklassificering av insekter att kulturbiotoperna växer igen.

Alla kan emellertid vara med om att skydda och öka förekomsten av ersättande livsmiljöer, till exempel på sina egna gårdar.

Alla kan emellertid vara med om att skydda och öka förekomsten av ersättande livsmiljöer, till exempel på sina egna gårdar.

− Man kan omvandla gräsmattan till en slåtteräng som slås tidigt på hösten. I trädgården rekommenderas en behärskad ovårdnad som ger utrymme för vilda växter. För rabatter kan man välja blommande växter som producerar gott om nektar, såsom timjan, kungsmynta, nävor och klippstånds. Viden blommar på våren och är mycket viktig för pollinerarna. Därför kan den vara bra att spara.

− Genom att bygga gröna tak kan man minska den knipa som de arter som lever i torra fältområden befinner sig i, förklarar planeraren Jani Järvi vid Luomus insektteam.

Insektshotell är första hjälp för hålbyggare

I liten skala kan insekternas livsmiljöer även utökas med konstgjorda bon, det vill säga genom att bygga insektshotell i den egna trädgården eller på bostadsaktiebolagets gård. Konstgjorda bon kan fungera som ersättande förökningsplatser för steklar, vars naturliga häckningsplatser är döda trädstammar, urholkade växtstjälkar och gamla timmerkonstruktioner.

– Det har ännu inte publicerats någon undersökning om insektshotellens effekter i Finland. Men det verkar som de skulle kunna gynna vissa rovsteklar, långtungebin, solitära getingar och deras parasiter, berättar insektsteamets museimästare Juho Paukkunen, som i fjol disputerade om guldsteklar som lever som parasiter i andra steklar.

− Konstgjorda bon är dock inte en lösning för alla insektsgrupper. Det viktigaste är att öka och upprätthålla mängden dött trämaterial i jordbruks- och skogsmiljöer. Döda träd fungerar som boplatser för många viktiga pollinerande steklar och andra insekter som håller på att bli alltmer sällsynta, säger Paukkunen.

Enligt den senaste hotbedömningen är bristen på murken ved den näst största orsaken till att insekter blir hotade i Finland.

Konsumentbeteende kan påverka jordbrukets produktionsmetoder

Den nya undersökningen om varför insekter försvinner lyfte fram jordbrukets insekticider som den huvudsakliga orsaken. Giftiga ämnen som tagits i bruk under de senaste årtiondena, speciellt neonikotinoider, har visat sig påverka bland annat de pollinerande långtungsbinas tillväxt och förökning negativt. Neonikotinoiderna har konstaterats vara orsaken till de sämre skördarna bland insektspollinerade växter (bl.a. raps) som man observerat i Sydvästra Finland.

För att minska den negativa effekten som jordbruket har på insekter kan konsumenten välja ekologist odlade produkter. I ekologisk produktion får kemiska bekämpningsmedel endast användas i undantagsfall. I stället för bekämpningsmedel bekämpas ogräs och skadeinsekter med exempelvis växtföljd och bearbetning av jorden.

För att minska den negativa effekten som jordbruket har på insekter kan konsumenten välja ekologist odlade produkter.

Undersökningar visar att det finns fler insekter på ekologiska gårdar och det har konstaterats att antalet insektspollinerade vilda växter är högre. Djur på ekologiska gårdar betar också mer än normalt, vilket i sin tur har en positiv inverkan på naturens mångfald. De betande djuren är till nytta till exempel för dyngbaggar, av vilka många riskerar att försvinna i Finland.

Enligt forskare borde de insekticider som används i jordbruket vara mer specifika. Men man kan minska användningen av gift även i sin egen trädgård och gynna ekologiska bekämpningsmedel.

− Exempelvis nyckelpigornas, blomflugornas och stinksländornas larver livnär sig på bladlöss. Således är de trädgårdsskötarens vänner, och därför är det viktigt att veta vilka insekter man försöker bli av med i sin trädgård. Ju mångfaldigare insektsbeståndet är, desto bättre hålls skadedjurspopulationerna i skick, konstaterar Jaakko Mattila, koordinator för samlingarna vid Luomus insektteam.

Naturhistoriska samlingar möjliggör forskning i insektsbestånd

För att insektsbestånden ska bevaras krävs forskning. Luomus ansvarar för bevaring, utökning och utställning av de naturhistoriska nationalsamlingarna och därtill relaterad forskning och undervisning. I museets samlingar finns en enorm mängd insekter, 9 miljoner. Dessa massiva samlingar håller på att digitaliseras för att de ska kunna användas av forskare, myndigheter och allmänheten. Uppgifter om digitaliserade samlingsexemplar sparas i Finlands Artdatacenter, som upprätthålls av Luomus.

Juho Paukkunen, som nyligen disputerade, använde i sin doktorsavhandling samlingsexemplar för att avslöja tillbakagång hos flera guldstekelarter i Finland efter 1960-talet. Däremot fanns det inga arter alls som märkbart hade ökat i antal.

− Det enda sättet att forska i beståndens utveckling är genom samlingarna, om det inte finns tillgång till uppföljningsmaterial. Metoden är särskilt tillämplig när det gäller grupper som är svåra att artbestämma i fält. Därför hamnar de i samlingarna ganska icke-selektivt. Exempelvis just vissa steklar är sådana, berättar Paukkunen.

Genom att stödja Naturhistoriska centralmuseet och övrig verksamhet vid Helsingfors universitet kan vem som helst bidra till forskning. Forskningen producerar information som ger faktaunderlag för beslut både i Finland och i EU. Vem som helst kan även rapportera och spara sina insektsobservationer i Artdatacentrets observationssystem och bidra till att öka kunskapen om insektbeståndens utveckling i Finland.

− Att antalet insekter och den övriga biologiska mångfalden minskar är mycket allvarligt. Det behövs mer forskning om ämnet även i Finland, konstaterar förste intendent Pasi Sihvonen.

    Ytterligare information:

    Luomus Insektteam
    Naturhistoriska centralmuseet Luomus
    Finlands Artdatacenter
    Miljöförvaltningens anvisningar för att bygga ett konstgjort bo (på finska)
    Suomen lajien punainen kirja 2019
    Hotbedömningen av Finlands naturtyper 2018

    Pasi Sihvonen
    Förste intendent, teamledare
    Helsingfors universitet
    Naturhistoriska centralmuseet LUOMUS
    pasi.sihvonen@helsinki.fi
    050 415 0236
    Intervjuer på finska och engelska

    Jani Järvi
    Planerare
    Helsingfors universitet
    Naturhistoriska centralmuseet LUOMUS
    jani.jarvi@helsinki.fi
    040 546 4319
    Intervjuer på finska och engelska

    Juho Paukkunen
    Museimästare
    Helsingfors universitet
    Naturhistoriska centralmuseet LUOMUS
    juho.paukkunen@helsinki.fi
    050 318 2349
    Intervjuer på finska och engelska

    Jaakko Mattila
    Koordinator för samlingarna
    Helsingfors universitet
    Naturhistoriska centralmuseet LUOMUS
    jaakko.mattila@helsinki.fi
    050 416 0282
    Intervjuer på finska och engelska