Debatt om Östersjöns framtid vid Finlands 100-årsjubileum

31.8.2017
Det var i ett strålande solsken som Finlands 100-årsjubileum firades med festivalen SthlmSuomi i Kungsträdgården i Stockholm. Familjeaktiviteter, utställningar och konserter varvades med statsministerbesök och panelsamtal under temat "Dialog Sverige-Finland".

Evenemanget, som är det största i firandet utanför Finland, uppmärksammade aktuella samhällsfrågor som berör båda länderna. I samtalet Östersjöns framtid ligger i våra händer bjöds Baltic Bridge in för att diskutera vilket hållbarhetsansvar som finns hos näringsliv, beslutsfattare och medborgare, och behovet av en mer lättillgänglig kommunikation mellan universiteten och samhället. Baltic Bridge är namnet på Helsingfors universitets och Stockholms universitets strategiska samarbete inom Östersjöforskning.

Forskningen avgörande för åtgärderna i Östersjön

För att kunna ta fram de rätta åtgärderna för olika miljöproblem behöver vi förstå hur havet fungerar. Där utgör forskningen en grundpelare. I samarbetet Baltic Bridge kompletterar forskare vid Stockholms universitet och Helsingfors universitet varandras kompetenser för att bättre kunna hjälpa beslutsfattare och näringsliv att arbeta för Östersjöns bästa.

– Det har tyvärr blivit ett större gap mellan den akademiska kunskapen och beslutsfattande i många fall. Jag upplever att den kompetens som finns i samhället och på universiteten inte nyttjas i den grad det skulle kunna nyttjas, menar Alf Norkko, professor vid Stockholms och Helsingfors universitet. Vi måste hitta nya vägar för universiteten att tjäna samhället på ett bättre sätt och samarbetet Baltic Bridge är just en sådan satsning, menar han.

Ett väldokumenterat hav, vad finns kvar att berätta?

Som verksam i ett av världens mest utforskade hav, får Alf frågan om en sådan satsning behöver göras just i Östersjön och om forskarna inte redan har lyckats kartlägga området. Men han håller inte med:

– Östersjön förändras väldigt snabbt och havets ekosystem och miljöer är inte statiska. Vi har nya problem som finns vid horisonten, däribland klimatförändringar, som ger oss nya frågeställningar att forska kring, säger han.

Enligt Tina Elfwing, föreståndare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum behövs det också mer kunskap om hur de mänskliga aktiviteterna runt Östersjön påverkar havet.

– Vi behöver förstå mycket mer, inte bara om de grundläggande processerna utan också vad vi människor gör i och runt havet. Alltifrån jordbruk och fiske till hur våra utsläpp påverkar havet. Det kommer nya hot mot Östersjön hela tiden. Där måste vi hålla tempo för att kunna vara aktuella och bidra med bra kunskap, tillägger hon.

Samarbeten mellan forskning och näringsliv

Två verksamheter som har valt att dra nytta av pågående forskning inom sina egna hållbarhetsprojekt är Fazer och Viking Line som också deltog samtalet.

– För oss som kommersiellt företag finns det inget viktigare än att ständigt utveckla verksamheten så att den är så hållbar som möjligt. Annars har vi ingen framtid. De forskningsframsteg som görs blir otroligt viktiga och därför stöttar vi också forskningen, berättar Eleonora Hansi, informationsansvarig på Viking Line. Hon inflikar också att dessa samarbeten innebär utmaningar.

– Det är inte alltid så lätt för en lekman att kunna ta till sig av den komplexa kunskapen. Från forskningens håll behöver man göra informationen lättillgänglig för gemene man.

Och även forskarna håller med om att det behövs ett tydligare fokus på kommunikationen från universiteten.

– Det finns ett generellt behov av att utbilda både forskare och beslutsfattare i att kommunicera ett budskap så att man förstår varför havet är viktigt och varför problemen behöver åtgärdas, menar Alf Norkko.

Hållbarhet som varumärkesstrategi

Båda företagen anser att det är självklart att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor, men istället för att betrakta dem som en påtvingad uppgift ser de möjligheter att hjälpa kunderna att välja mer medvetna produkter och tjänster.

- Vi som företag har verkligen möjlighet att omsätta forskningen i praktiken, och hjälpa konsumenterna att göra miljösmarta val. I vårt fall genom våra restauranger runt om Östersjön, berättar Mariana Granström, hållbarhetsansvarig på Fazer. Att arbeta för en bättre miljö är ett sätt att framtidssäkra vår verksamhet och våra kunder förväntar sig dessutom att vi tar ett ansvar.

Från Östersjöcentrum välkomnar man företagens initativ, men efterlyser också en bredare debatt.

– Det finns en väldig kraft i det som företagen kan åstadkomma. Men vår erfarenhet att det är helt avgörande att intresset för frågorna finns hos väljarna eller konsumenterna. En mer intensiv allmän diskussion om Östersjön skulle betyda mycket för att fler företag och politiker känner att det är dags att engagera sig aktivt, menar Tina Elfwing.

Miljöarbetet pågår på alla nivåer

Parallellt med föregångsexempel från näringslivet ser vi idag andra trendbrott som lyfter hoppet om att återfå en friskare Östersjö. För första gången under de senaste 60-70 åren har bland annat utsläppen av näringsämnen minskat.

– Även om vi har mycket kvar att göra så ser vi stora förbättringar på många ställen. Våra åtgärder har effekt och det är det som oroar mig mest ibland. Östersjön utmålas som döende och man får en känsla av att allting håller på att gå åt pipan. Så är det inte. Det är ett oerhört vackert hav, det är helt unikt och fantastiskt skyddsvärt, och vi gör väldigt många bra åtgärder, påpekar Tina Elfwing.

Vi ska vända en situation i en gigantisk vattenvolym och då får man ha lite tålamod. Så är det.

Bland annat hänvisar hon till de nya reningsverken i Warszawa, Sankt Petersburg och Kaliningrad. Något som innebär att 8 miljoner människor nu har fått renat avlopp för toalettavfall.

– Det här kommer naturligtvis betyda jättemycket för Östersjön men det kommer ta tid innan vi ser effekterna. Vi ska vända en situation i en gigantisk vattenvolym och då får man ha lite tålamod. Så är det, konstaterar Tina.

Men det är inte bara de stora satsningarna från företag, och beslutsfattare som gör skillnad. Det finns även en enorm potential i vad som skulle kunna åstadkommas på en medborgarnivå.

– Det handlar bland annat om vad man väljer att äta, hur man konsumerar plast och miljömärkta produkter, att man låter bli att slänga mediciner och kemikalier i avloppen och fritidsbåten sköts på rätt sätt. Gör vi alla de där så sakerna rätt så är vi faktiskt nästan 90 miljoner runt Östersjön och då får våra handlingar en jättestor betydelse, menar Tina Elfwing.

Hoppfulla framtidsutsikter för Östersjön

Så om vi ser att fler börjar leva mer miljömedvetet, hur bra kan vi förvänta oss att Östersjön mår framöver?

– Den Östersjö vi kommer att ha om 50 år kommer inte att se ut som den vi har idag. Vi kan tänka oss att den har en levande miljö och ett levande ekosystem men det är oklart hur det kommer se ut. Det finns många fina exempel där åtgärder har lett till förbättring, vilket ger hopp för att det stora hela kan gå åt rätt håll, inflikar Alf Norkko.

Och Tina Elfwing är än mer övertygad.

– Jag är optimist och tror att vi kommer ha en Östersjö som vi trivs betydligt bättre att vara i och vid om 50 år. Och det kommer att vara ett resultat av att vi alla intresserar oss mer för Östersjöfrågor vilket ger politiker, beslutsfattare och företag mod att våga ta de beslut som också måste till, avslutar hon.

Läs mer om: Hållbarhet