Under de senaste åren har det i Europa stigit fram folkrörelser som för kampanjer mot sexuella minoriteters rättigheter genom att tala för den traditionella kärnfamiljen. På Forskarnas natt 29 september, berättade Katja Kahlina om folkrörelsernas uppkomst i Europa och vilka gemensamma drag de delar i olika länder.

Medborgartorget i Helsingfors utbröt i glädjerop i november 2014 när riksdagen godkände medborgarinitiativet om en könsneutral äktenskapslag. Lagen trädde i kraft i mars detta år.

Man har drivit på ändringar i faderskaps- och moderskapslagarna som ska förbättra rättigheterna för regnbågsfamiljerna och de barn som lever i de här familjerna. Medborgarinitiativet om moderskapslagen har i riksdagen framskridit till plenisalen.

Folkrörelserna för också kampanj för ändringar i translagen, eftersom den nuvarande lagen inte utgår från självbestämmanderätt utan t.ex. förutsätter oförmåga till fortplantning som villkor för juridiskt fastställande av kön och fastställandet underställs också psykiatriska utlåtanden.

Alla ställer sig inte bakom denna utveckling. I början av 2015 började det i gatubilden och på nätet dyka upp reklam av Äkta äktenskap-rörelsen med budskapen: ”Ett äkta äktenskap är förbundet mellan man och kvinna.” ”Barn förtjänar en far och en mor.”

De europeiska rörelserna har många likheter

En likadan utveckling har man sett överallt i Europa, berättar forskaren Katja Kahlina. De rörelser som vill trampa ner på de sexuella minoriteternas rättigheter och som för kampanjer för kärnfamiljen har många likheter i de olika länderna i Europa.

Retoriken upprepar skyddet av kärnfamiljen.

Logorna har ofta silhuetterna av en man och en kvinna och ofta finns också två barn med – helst en flicka och en pojke. Färgspektret är skärt och blått. Retoriken upprepar skyddet av kärnfamiljen.

De första av rörelsens manifestationer sågs i Frankrike 2012. Där fick rörelsen ”Manifestation för alla”, på franska La Manif pour tous, hundratusentals människor ut på gatorna. Projektet betonade att den inte var homofobisk utan bara för kärnfamiljen.

En motsvarande rörelse, men mindre till omfattningen, intog Stuttgart i Tyskland under namnet Demo für Alle. Vid samma tid började man förbereda folkomröstningar i Slovenien, Kroatien och Slovakien där man skulle bestämma om äktenskapet bara ska gälla mellan man och kvinna. Rörelser av det här slaget har fått understöd både i länder där de sexuella minoriteternas rättigheter har stärkts genom lagstiftning och i länder där det inte funnits någon sådan utveckling.

Finlands Äkta äktenskap-rörelse berättar att de samarbetar med den franska rörelsen. Man samarbetar också med rörelserna i Förenta staterna och i Ryssland. Katja Kahlinas bedömning är att också en betydande del av finansieringen för många rörelser i Europa kommer från Ryssland. Rörelserna samlas årligen till World Congress of Family-evenemang, senast i maj det här året i Budapest.

HLBTIQ-teman framkallar folkrörelser

Katja Kahlina har ett tvåårigt forskningsprojekt vid Helsingfors universitet med Marie Skłodowska-Curie Fellow-finansiering från Europeiska unionen. Hit lockades hon av professor Tuija Pulkkinens forskningsgrupp.

Kahlina kommer från Kroatien och har avlagt doktorsexamen inom genusforskning i Central European University i Budapest. Framöver önskar hon få forska mera i förhållandet mellan HLBTIQ-teman och demokrati. Akronymen HLBTIQ avser homosexuella, lesbiska, bisexuella, transpersoner, intersexuella och queerpersoner.

– Frågor kring sexualitet och könsidentitet har intagit en central roll i folkrörelserna i de demokratiska staterna, konstaterar Katja Kahlina.

Katja Kahlina talade under Forskarnas natt den 29 september i Tankehörnan på temat Social movements against the LGBT rights in Europe: Transnational political project against equality?